- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
881

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (990.) 19 december 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 51

SVENSK LÄRARETIDNING.

881

kr. De, som erlägga 50 öre, erhålla vid
sjukdom l kr. om dagen, och de, som betala l kr.
i månaden, få 2 kr. i sjukhjälp dagligen.
Inalles ha från sjukkassans bildande utbetalts
233 kr. i sjukhjälp. Behållningen utgör för
närvarande något öfver 300 kr.; medlen göras
räntebärande genom utlåning i mindre belopp
till medlemmarna. Sjukkassan är
inregistrerad för erhållande af förvaltningsbidrag.

- Skolbråket i Motala landsförsamling
fortsattes allt framgent. Den 29 oktober
beslöt kyrkostämman enhälligt att uttaxera 5
öre pr fyrk för betäckande af de första
omkostnaderna vid förestående
skölhusbyggna-der inom Motala landsförsamling. Häröfver
hafva naturligtvis besvär blifvit anförda, och
då dessa voro utställda till förklaring af de
icke klagande röstberättigade den 18 dennes,
yrkade riksdagsmannen C. J. Jakobsson i
Karlshult och major Stjernspetz, att stämman
måtte förena sig med de klagande. I trots
af yrkanden i motsatt riktning och hemställan
att ordföranden skulle allvarligen protestera
mot klagandenas samt hrr Stjernspetz och
Jakobssons grundlösa beskyllningar, beslöts*
genom votering med 6,832 röster mot 1,985,
att stämman skulle instämma med de
klagande.

finnes det i vårt land flera tusen
lärare och lärarinnor, som icke hålla
sig med någon skoltidning. Att verka
för ändring i detta förhållande bör
ligga hvarje folkbildningsvän om hjärtat.
Gror ett försök nu vid årsskiftet!

SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLIÄRAREFÖRENING

Motioner.

!-3 Ny läsebok för folkskolan.

Härom hafva inkommit följande
trenne motioner:

Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Sköfde skolförening har under form af
öfverläggning anställt en granskning af den
1893 utgifna och för närvarande allmänt
använda »Läsebok för folkskolan» och därvid
om densamma bland annat anmärkt:

1) att boken innehåller åtskilliga sakfel;

2) att i afseende på urvalet af läses ty eken
tillbörlig hänsyn icke alltid tagits till barnens
uppfattningsförmåga ;

3) att i fråga om läsestyckenas
ordningsföljd gruppering i direkt anslutning till hvarje
skolklass möjligen skulle varit lämpligare än
nuvarande anordningar;

4) att beträffande stafning och
interpunktion en del inkonsekvenser förefinnas;

5) att bo.kens hela framställningssätt är
tungt och föga ägnadt att hos barnen väcka
håg och intresse för läsning.

Då emellertid bemälda läsebok inom
folkskolan i flera afseenden intager en afgjordt
normerande ställning och de berättigade kraf-

ven å densamma för den skull måste blifva
desto större, har föreningen, som visserligen
erkänner, att här ofvan anmärkta brister
blifvit genom en senare edition af
»Läseboken» delvis af hjälpta, ansett en
fullständig omarbetning af berörda bok vara af
behofvet påkallad; och på det att vid en
dylik revidering lärarekårens åsikter och
önskningar måtte blifva vederbörligen beaktade,
hemställer Sköfde skolförening, att
centralstyrelsen ville taga frågan under ompröfning
och, då lämplig tidpunkt synes vara, för
handen, vidtaga de åtgärder, som af
omständigheterna påkallas.

Sköfde den 10 oktober 1900.

Å Sköfde skolförenings vägnar:

Axel Th. Vahlström,

ordförande.

Centralstyrelsen för S. A. F., Stockholm.

Från Sköfdekretsen hade till
Falköpingskretsen inkommit en skrifvelse, däri nämda
krets mot folkskolans läsebok uttalar
följande anmärkningar:

(Se här ofvan!)

Vid Falköpingskretsens senaste möte den
17 april d. å. var Sköfdekretsens ordförande
tillstädes och i ett sakrikt anförande
motiverade de gjorda anmärkningarna. Härpå
följde en liflig diskussion, hvarefter
undertecknade blefvo utsedda att till
centralstyrelsen för S. A. F. inlämna ett uttalande
öfver den förda diskussionen, och få nu
afgifva följande:

Under diskussionen visade sig, att en hvar
af lärarne gjort samma erfarenhet angående
läseboken och ville instämma med
Sköfdekretsen. Dock borde påpekas att den 4:e
punkten nu till en del förfallit. Som ett
tillägg till 5:e och 3:e punkterna ville
kretsen hafva uttaladt som sin Önskan, att en
blifvande ny läsebok för folkskolan betydligt
mer tillgodosåges med sagor och andra
barnasinnet tilltalande berättelser.

Falköping den 27 juni 1900.
G. E. Gustafsson. Alfred Hallemus.

*



Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Den i våra folkskolor nu använda af
staten utgifna »Läsebok för folkskolan» kan
knappast anses vara för sitt ändamål
lämplig och afpassad efter barnens natur.
Visserligen ha försök gjorts att förbättra
densamma, och nionde upplagan motsågs och
mottogs med stora förväntningar, hvilka dock
under bokens begagnande mer och mer
blifvit svikna.

Om första afdelningen kan i hufvudsak
ej vara annat än godt att säga. Dock kunde
urvalet af berättelser varit lämpligare och
innehållet mera rikhaltigt. Sålunda finnas
af Topelii ypperliga sagor och berättelser
för barn högst få intagna.

Den andra afdelningen däremot kan i
genomsnitt anses alldeles förfelad, enär de
skildringar af Sveriges natur och folklif och
de beskrifningar ur det inhemska djurlifvet,
som där förekomma, på några få undantag
när, äro synnerligen torftiga samt
mångenstädes ytterst svårfattliga, och tråkiga. Det

är beklagligt, att just denna afdelning, som
särskildt borde vara ägnad ätt väcka kärlek
och intresse för fosterlandet, skall vara af
sådan beskaffenhet, att den inger barnen
leda för studiet af deras eget land.

Minst samma dom förtjänar den tredje,
svensk-historiska afdelningen, hvilken utan
svårighet kunde göras mera både liflig och
intresseväckande. De i afdelningen
förekommande torrå och abstrakta öfversikten)a
kunde saklöst utgå och ersättas af små korta
och liffulla kulturskildringar. Bland
märkesmän i den fredliga odlingens tjänst äro
många af de allra största icke ens nämda,
t. ex. Olof Kudbeck d. ä., Louis de Geer,
Torsten Rudenschöld m. fl., m. fl.

Läsebokens fjärde afdelning utgör ett svagt
försök att göra barnen bekanta med svensk
vitterhet. Vid urvalet har man likväl
begått det misstaget att upptaga för många
lyriska dikter, hvilka äro de för barnen
minst njutbara. Här borde i stället ingått
mera af episkt innehåll, exempelvis ur
Snoilskys Svenska bilder. En skald, som
be-klagligtvis nästan blifvit glömd, är Talis
Qvalis, hvars kraftfulla fosterländska
dikter: Birger Jarl, Riksskyinning, Likbrasan
och Vasasång borde vara kända af svenska
barn.

Mot femte och sjette afdelningarna kunna
jämförelsevis färre anmärkningar göras. Dock
kunde innehållet äfven här varit både
fylligare och - hvad särskildt den
allmän-historiska afdelningen beträffar - enklare
till formen.

Så länge utgifvandet af läseboken’ skall
vara ett monopol, kan man knappast vänta
något bättre. Först när täflingen blir fri
och fältet sålunda öppet för den enskilda
företagsamheten och förmågan, kan vår
folkskola hoppas få en läsebok, liknande den
vårt broderland Norge har förmånen äga i
Nordahl-Rolfsens ypperliga arbete.

Örebro skolförening vill därför vördsamt
hemställa till centralstyrelsen för S. A. F.,
att den ånyo måtte taga i öfvervägande,
huruvida icke genom S. A. F:s försorg en
lämplig läsebok för folkskolan kunde blifva
utarbetad. Detta kunde måhända tillgå så,
att centralstyrelsen från kretsarna och
enskilda medlemmar af kåren begärde
uppgifter angående fordringarna på en passande
läsebok och därefter inbjöde till täflan med
utfästando af pris antingen för arbetet i
dess helhet eller särskilda afdelningar däraf.
Å Örebro skolförenings vägnar:

Al fr. Fridén. E. G. Gustafsson.

Mathilda Tengvall.

4. Utarbetande af förslag till ny katekes.

Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Krafvet på en förbättrad lärobok för
kristendomsundervisningen har under de
senare åren framträdt med allt större och
större styrka. Detta kraf har gjort sig
gällande icke blott bland folkskolans
lärarekår utan äfven bland prästerskapet. Nu
senast har frågan varit före till behandling
vid Göteborgs läraresällskaps möte den 17
dennes, hvarvid mötet enhälligt uttalade sig
för en. reform.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0885.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free