Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 52. (991.) 28 december 1900
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
902
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
mänt klagat öfver att sjette ej fått skrifvas
med aj likaväl som fjärde, har äfven det
förstnämda ordet nu. ändrats.
De flesta af våra svenska landsfeapsnamn
hafva genom de under sista tiden vidtagna
reformerna erhållit regelrätt beteckning. Så
skrifvas namnen Jämtland, Härjedalen,
Västmanland, Västergötland nu, i
öfverensstämmelse med den senaste upplagan af
Ordlistan, i skolorna allmänt med ä, och
namnet Uppland lika allmänt med
dubbelkonsonant. Under fortgående på samma väg
hafva nu äfven några andra namn, som äro
mer eller mindre likartade med dessa,
upptagits med förenklad beteckning. Formerna
Värmland, Närke, Gästrikland, Hälsingland
och Gottland, som redan äro ganska vanliga,
hafva nu erhållit Ordlistans godkännande.
Naturligtvis har dock den häfdvunna
beteckningen upptagits jämte den nya.
För den, som betraktar saken från
undervisningens synpunkt, har det sig
svårt att instämma med akademien i
dess omdöme, att vår rättstafning
genom dessa jämkningar blifvit förd »ett
icke så obetydligt stycke framåt i
riktning af enkelhet och reda». De stora
stötestenarna - dt som tecken för
Mjud, f v och f som tecken för u-ljud
- har akademien låtit ligga där de
ligga, och äfven i fråga om ä-ljudets
och å-ljudets beteckning finnas de allra
flesta svårigheterna ännu kvar. De
vidtagna förändringarna äro
jämförelsevis mycket små, hvarmed
emellertid icke nekas, att de i och för sig
äro oförnekliga förbättringar, möjligen
dock med undantag af ändringen från
å till o i voffla, volm, vom m. fl.,
hvilken ändrings nytta nog torde vara
ganska omtvistelig.
*
Af vida större betydenhet än de
rent ortografiska ändringarna äro då
de nyheter i fråga om ordbildning,
böjning och ordfogning, hvarpå
akademien nu bjuder. Härom yttrar den:
Åtskilliga grammatiska former och
konstruktioner, som i Ordlistans äldre upplagor
betecknas såsom helt och hållet oriktiga,
hafva nu bedömts mindre strängt, sedan en
granskning af språkbruket ådagalagt, att
äfven goda författare under senare tider
tillåtit sig att (ej blott undantagsvis och af
oaktsamhet) använda dem i sina skrifter.
Sålunda gillades i föregående
upplaga endast sådana former sorn
småländing, sörmländing, uppländing; nu
däremot uppföras smålänning,
sörmlänning, upplänning såsom de normala,
medan formerna med d sättas först i
andra rummet. I föregående upplaga
stod klädning såsom hufvudform,
klänning såsom biform, rödja som
hufvudform, röja som biform; i nuvarande
upplaga är rangen alldeles omkastad.
Förut kände ordlistan för ordet ingen
endast en neutralform, nämligen intet;
nu åter vet den, att man i hvardagligt
tal i stället säger inget. I sjette
upplagan hade man vid ordet »försändelse»
det nöjet att läsa följande: »Detta från
danskan hämtade ord har först p
senaste tiden börjat begagnas (med
bet. hvad sorn sändes), men ej i
vidsträcktare måtto än att det blifvit af
ett ämbetsverk antaget som
beteckningsord (postförsändelse o. d.).»
Denna besynnerliga varning har nu med
allt skäl fått bortfalla. Likaså har
förbudet mot att skrifva ni äro, ni finna
o. s. v. försvunnit.
A andra sidan saknas icke heller
punkter, där den nya upplagan är
»mera noga» än den gamla, men detta
endast i sådana fall, då det verkligen
är af behofvet påkalladt. Sålunda
lästes i sjette upplagan, att ordet
hvarken »brukas både utan och med
negation, t. ex. akta eller icke akta
hvarken böner eller hot». I den sjunde
däremot erhåller man vid samma ord
följande alldeles riktiga anvisning:
Ordet bör ej föregås af icke i en sådan
fras som han aktade hvarken böner eller
hot. När däremot hvarken tankes
apposi-tionellt, kan icke insättas, i hvilket fall
hvarken föregås af komma, t. ex. han kom
icke, hvarken (eller han kom hvarken) i går
eller i dag.
#
I det hela kan man säga, att
ordlistan genom nu föreliggande upplaga
blifvit flyttad öfver från den gamla
åskådningen om språkriktighet och
språkligt framsteg till den moderna
vetenskapens uppfattning i samma
hänseende. I enlighet härmed heter
det äfven i företalets slutord:
Likformighet och enhetlighet i ett folks
skriftspråk är naturligtvis en mycket
efter-sträf vansvärd sak. Svenska akademiens
ordlista afser också i främsta rummet just
att skapa och vidmakthålla en fast ordning
inom vårt modersmål. Men
enhetlighetsintresset bör icke ensamt göras gällande.
Det får tydligtvis icke drifvas så långt, att
det hämmar språkets naturliga utveckling
och bringar det att stelrja i konventionalism,
det får icke heller uppresa onödiga
skiljemurar mellan det talade språket och det
skrifna. Ur denna synpunkt bör man
bedöma det större tillmötesgående mot
talspråket, som den. nu framlagda ordlistan i
vissa punkter företer.
För undervisningen, och i främsta
rummet för folkundervisningen, skulle
det emellertid varit af stor betydelse,
om tillmötesgåendet kunnat bli
något större än hvad nu varit fallet. Å
folkskolans vägnar kunna vi därför
endast önska, att akademien icke måtte låta
sjunde upplagan af ordlistan blifva
lika gammal som den sjette. Särskildt
hvad stafningsreformen beträffar är det
uppenbart, att om den - såsom
akademien tyckes vilja - skall genomföras
droppvis, så får det icke dröja 11 år
mellan den ena droppen och den nästa.
Ty i så fall kommer skiljemuren
mellan talspråket och skriften att blifva
allt högre och allt svårare att öfverstiga.
Ett för folkundervisningen
betydelsefullt utslag.
Hofrättsrådet fick bakläxa hos k. m:t.
Ett för folkundervisningens vänner
särdeles betydelsefullt utslag har
meddelats af k. m:t den 7 dennes.
Utslaget lyder i all sin korthet sålunda:
Hos k. m:t har Kristianstads församling
anfört besvär däröfver att,
sedan församlingen å kyrkostämma den
22 maj 1900, vid behandling af ett utaf
skolrådet frarnställdt förslag, att
kyrkostämman måtte bevilja reseunderstöd åt de
lärare och lärarinnor vid Kristianstads
folk-och småskolor, hvilka hade för afsikt att
bevista det åttonde nordiska skolmötet i
Kristiania den 7-10 augusti detta år med 50
kr. åt gift lärare och 30 kr. åt hvar och.
en af de öfriga, samt förordna att
kostnaderna härför skulle bestridas af
omhänder-hafvande medel för att sedan uppföras i
1901 års stat, beslutit bifalla skolrådets
förslag,
samt hofrättsrådet A. L. Senell hos k. m:ts
befhde i Kristianstads län häröfver sig
besvärat och därvid under anförande bl. a.,
att frågan om beviljande af det utaf
skolrådet äskade reseanslaget icke jämlikt
gällande förordning den 21 mars 1862 om
kyrkostämma m. m. tillhörde kyrkostämmans
behandling, yrkat upphäfvande af ifrågavarande
beslut,
har k. m:ts befhde enligt utslag den 19
sept. 1900, enär klandrade beslutet af såge
en utgift, som ej kunde anses hänförlig till
sådan afgift till folkskola, hvarom
kyrkostämma, enligt 2 § i k. förordningen den
21 mars 1862 om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd ägde bestämma, samt
kyrkostämman sålunda genom samma beslut
öfverskridit sin befogenhet, funnit skäligt
beslutet upphäfva.
Som kyrkostämman genom ifrågavarande
beslut ej kan anses hafva öfverskridit sin
befogenhet, har k. m:t pröfvat skäligt att,
med ändring af sin befhdes utslag, ogilla
de öfver kyrkostämmans beslut anförda
besvär.
Den skriftväxling, som blifvit förd i
detta mål, innan det nått sitt slutliga
afgörande, är särdeles vidlyftig -
något, som förklaras däraf, att en högre
jurist insatt all sin juridiska
skarpsinnighet för att få kyrkostämmobeslutet
upphäfdt. Då frågans stora innebörd
med full tydlighet framgår af dessa
handlingar, återgifva vi ett par mera
karakteristiska utdrag.
I den besvärsskrift, som
kyrkoherden E. Flygare på uppdrag af
kyrkostämman afgaf till k. m:t, heter det
bland annat:
–––-Den af länsstyrelsen till stöd för sitt
utslag åberopade lagparagraf mom. 7
befinnes ju alls icke på något begränsande sätt
kringskära tittrycket »afgifter till folkskola»
eller specificera, hvad som därunder må kunna
inrymmas eller icke. Tvärtom har här -
och detta säkerligen icke utan afsikt -
lämnats fritt utrymme åt församlingarna att
under denna rubrik på sina skolor, deras barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0906.html
