Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (992.) 3 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r l
lingens tjänst och öfverlämnade till honom
flera af sockenbor subskriberade
minneegåf-vor, däribland ett par kandelabrar.
Folkskolläraren Ant. Vesterlind frambar lärarekårens
tack och välgångsönskningar samt af
densamma föranstaltade minnesskänker,
hvarefter en bergsbruksidkare tolkade skolrotens
erkänsla till den afgående läraren.
- Om tekniska skolan i Stockholm har
styrelsen afgifvit berättelse för senaste
läsåret. Lärjungeantalet utgjorde 2,165, däraf
338 kvinnliga samt 217 i de s. k.
barnklasserna. 1,717 af dem tillhörde tekniskt yrke.
905 voro mellan 15 och 20 år, 638 mellan 20
och 25 samt 232 mellan 25 och 30.
Undervisningen meddelades under 530
lektionstimmar i veckan af 32 öfverlärare, 8 lärare i
extra läroämnen samt 41 underlärare.
Skolans inkomster utgjorde 132,173 och
utgifterna 129,172 kronor.
- Ett skolkök är påtänkt i Norberg, Vstm.
Förslag om upprättande af ett sådant
väcktes vid senaste kyrkostämman.
Bärgslags-bladet tillstyrker detta förslag på det
lifligaste under framhållande, huru viktigt det
är att kvinnan ur arbetareklassen, när hon
får eget hem att sköta, äger kunskap i
matlagning. I annat fall räcka inkomsterna ej
till ens från början och modern nödgas
stundom återvända till vaskhögen, under det
hemmet förfaller och de små lämnas utan
tillsyn. Dylik ofta förekommande brist på
insikter i matlagning och konsten att hushålla
skulle skolköket kunna afhjälpa.
- Införande af slöjdundervisning hade
skolrådet i Vännäs, Vbtn, vid ett fåtaligt
besökt sammanträde tillstyrkt rörande flickor i
de mindre folkskolorna men afstyrkt hvad
folkskolorna beträffar såväl rörande gossar
som flickor. Vid stämman blef detta beslut
skarpt kritiseradt, och slöjd för flickor beslöts
för alla skolor från ingången af 1902 och
gossslöjd i folkskolorna. Den
skolrådsledamot, som formulerat det af styrkande utlåtandet,
flck ej en enda röst vid skolrådsvalet, och
en suppleant, som understödt honom, blef
ock fri från sitt förtroendeuppdrag.
- Heders- och minnesgåfvor kommo
ytterligare från föräldrars1 och målsmäns sida
följande lärare och lärarinnor till del fore
årsskiftet: folkskollärarne E. Eklöf i Fåsjöhyttan,
Öreb., P. Klingberg i Bodsjö, Jmtl., E. H.
Mattson i Algutsrum, Kalm., O. F. Norén i
Elfviken, Älfsb., L. Sjöberg i Högfors, Öreb.,
folkskollärarinnorna Ch. Ekström i Möklinta,
Vstm., Alma Petersson i Färingtofta, Krist,
Amanda Johansson i Grude, Älfsb., Mia
Lindahl i Hammarbacken, Öreb., Hilda
Ambjörnsson i Brunnhem, Skbg, och M. Zeidlitz i
Hjuljärn, Öreb., samt småskollärarinnorna Alma
Löfgren i Vickleby, Kalm., och Jenny
Eriksson i Mölntorp.
- Utslag i ärekränkningsmålet mellan
folkskollärarne Lorin och Engdahl i
Linköping är af rådhusrätten därstädes afkunnadt,
och fann rätten, att ehuru i målet vore
ådagalagdt, att svaranden Engdahl den 21 oktober
vid besök hos två såsom vittnen i målet
hörda handlande kommit att yttra, att
käranden varit »i finkan»; likväl och som detta
yttrande icke kunde anses hafva tillkommit
under sådana omständigheter, att svaranden
därför borde stånda ansvar enligt lag,
ogillades åtalet; skolande på grund af sakens
beskaffenhet parterna vidkännas hvar sina
kostnader i saken.
- Från Örebro län afflyttade vid
årsskiftet folkskolläraren och organisten A. F.
Andersson i Vintrosa och’rönte därvid den
uppmärksamheten, att Nerikes Allehanda
återgaf hans bild med tillhörande skildring af
hans verksamhet. Som ledare a£
sångföreningen i Vintrosa erhöll hr A. vid en för
honom anordnad fest en vacker mirmesgåfva
i form af en porslinsservis, hvilken
öfverlämnades af folkskolläraren Holmberg i
Tyss-linge. Å föreningens vägnar uttalades ock en
önskan om lycka och välgång på den plats,
dit den värderade sångledaren’ nu flyttar
(Kungsötr). Ett tack till dagens hjälte för
hans förtjänster om kyrkosången uttalades
af pastor Dahlstedt.
- Upplands lärarekårs sjukhjälpsförening
höll den 28 december konstituerande möte i
Stockholm, därvid interimstyrelsens förslag
till stadgar med några få förändringar antogs
och styrelse valdes. Till ordförande utsågs
hr D. Hedberg vid Ulriksdal, till vice
ordförande hr K. Thörnborg i Danderyd, till
kassaförvaltare hr H. Alzén i Rasbo samt till
sekreterare hr Erl. Lundqvist i Solna. Öfriga
styrelseledamöter blefvo hrr E. Brodin i Lunda,
J. Gerdelius i Bromma, K. Rothelius i
Vit-tinge, E. Granlund i Lossa och Fr. Sundell i
Kårsta, hvarjämte hrr V. Sandström i Alvik,
C. Ohlin i Djursholm samt fru M. Alzén i
Easbo blefvo suppleanter. Nya medlemmar
vinna inträde efter anmälan hos styrelsens
ordförande.
- En vacker julklapp tillföll den 23
december folkskolläraren P. Norlander i
Nöbbe-led, Kron. Församlingens sångförening, hvars
öfningar N. med nit och skicklighet leder,
hade satt sig i spetsen för åstadkommande
af en hedersgåfva åt sin anförare. Och
förslaget vann allmänt bifall. Efter
gudstjänstens slut öfverlämnade skolrådets ordförande
å gifvarnes vägnar ett guldur, en sockerskål
och ett par ljusstakar samt uttryckte
församlingens tack för de förtjänster, som läraren
inlagt om kyrkosången, hvilken ock i
Nöb-beled stode högre än i de flesta andra
församlingar. Tal:n betonade äfven N:s dugande
arbete som folkskollärare,
kommunalordförande och poststationsföreståndare.
– Fru Alli Trygg-Helenius torde äfven
under detta år företaga en föredragsturné i
vårt land. Den kommer att äga rum i
februari eller mars månad. Därvid torde en serie
s. k. instruktionskurser på olika ställen af
landet komma att anordnas, då de
nykterhetsvänner, som så önska, bli satta i tillfälle
ätt närmare studera hennes undervisnings
metod i ifrågavarande ämne. Den nyligen
afslutade turnén omfattade 21 af vårt lands
seminarier och högre allmänna läroverk
mellan’ Umeå och Växjö. Dessutom hade
ett större antal s. k. nykterhetslektioner
gifvits i folkskolor och för öfriga för
saken intresserade. Såväl lektionerna som
föredragen omfattades med enastående intresse
af vårt lands lärarekår.
- Uppfostringsanstalterna för sinnesslöa
barn hafva af statsmedel tillerkänts följande
anslag: uppfostringsanstalten i Stockholm
6,287: 50, arbetshemrnet i Stockholm 550 kr.,
Stockholms läns anstalt 3,250, anstalten i
Sundbyberg 1,125, Uppsala läns anstalt
2,512: 50 och arbetshem 450 kr.,
Södermanlands läns anstalt 2,437: 50, Östergötlands
läns d:o 4,912: 50, Norrköpings d:o 500,
idiothemmet å Nannylund 5,950, anstalten
»Hoppet» å Vilhelmsro 2,625, Blekinge läns
anstalt 1,975, Kristianstads läns d:o 4,625,
Malmöhus läns d:o 3,775, anstalten å
Stre-tered 6,875, hemmet i Göteborg 575,
Skaraborgs och Älfsborgs läns anstalt 6,500,
Värmlands läns d:o 3,950, Örebro läns d:o
2,500, Västmanlands läns d:o 1,625,
Dalarnes d:o 2,025 och Gäfleborgs läns anstalt
4,950 kr.
- Södermanlands lärarekårs
sjukhjälps-förening höll årsmöte i Flen den 29 sistlidna
december. Ett större antal församlingar har
med anledning af styrelsens cirkulär till
skolrådsordförandena erlagt inträdesafgifter samt
beslutat att för framtiden betala årsafgiften
till sjukkassan för sina småskollärarinnor,
hvilket haft till följd, att medlemsantalet
ökats. I styrelsen återvaldes hrr P. Lagerblad
i Tumba (ordförande), C. Persson i
Mälm-köping, A. V. Hallqvist i Katrineholm, O.
Bejbom i Strängnäs och A. E. Östergren i
Södertälje. Suppleanter blefvo hrr J.
Samuelsson i Botkyrka, N. G. Ljunggren i
Nyköping och fröken Emelie Pettersson i Gnesta.
Under 1900; hade sjukhjälp utbetalts till 15
medlemmar med sammanlagdt 868 kr. och
under föreningens 15-åriga tillvaro till 122
medlemmar tned inalles 6,250kr. Kassabe-
hållningen utgjorde 832 kr. Medlemsantalet
uppgick vid årets slut till 137, däraf 68 i
lägsta och 69 i högsta klassen. För 1901
beslöts en uttaxering af kr. 4:50 för medlem
i första och kr. 9 för medlem i andra
klassen. Arsafgifterna skola insändas till hr C.
G. Strömberg i Björnlunda, före 15 nästa
Profhäfte af SAGA
för år 1901 erhålles gratis, då begäran därom
framställes till
Svensk Läraretidning, Stockholm N.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOUÄRAREFÖRENING
Motioner.
8. Redogörelser för folkskoleväsendets
utveckling i de viktigare kulturländerna.
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Under det nu snart tilländalupna nittonde
århundradet hafva de civiliserade folken på
ett utomordentligt storartadt sätt utvecklat
sig i nästan alla riktningar, som föra till
lycka och gagn. Folkundervisningen, hvars
grundsatser blifvit både a£
uppfpstrings-tänkare och andra stormän på den allmänna
upplysningens område uttalade redan under
föregående århundrade och äfven
dessförinnan, har under denna period antagit
bestämda former och hos många af dessa folk
i betydande grad höjt den allmänna
bildningens nivå. Att hafva en klar och
någorlunda fullständig kännedom om, huru denna
folkundervisning, hufvudsakligen sådan den
förmedlats genom folkskolorna, hos de
särskilda kulturfolken så småningom utvecklat
sig, och hvilken ståndpunkt den för
närvarande bland dem intager, det skulle
säkerligen vara af stor betydelse och mycket
intresse i främsta rummet för
folkskollärare-kåren i vårt land men äfven för den stora
bildade allmänhet, som gärna följer med
utvecklingen i alla delar af vårt kulturella
lif. Eu sådan kännedom i
folkundervisningens historia måste anses höra till den
oundgängliga fackkunskap, en folkskollärare
bör äga, både om han skall kunna rätt
uppfatta och bedöma de många pedagogiska
spörsmål, som alltjämt uppstå och kräfva
en utredning, och om han skall kunna draga
tillbörlig nytta af de numera allt vanligare
studieresorna till främmande land -
sådana bör han nämligen icke företaga utan
att vara väl förberedd. Med all
sannolikhet är emellertid en dylik kännedom i andra
länders folkundervisningshistoria blott föga
till finnandes hos Sveriges lärarekår.
Då den intresserade läraren önskat taga
kännedom om främmande länders
skolförhållanden, har han hittills varit hänvisad
till smärre resebref i skoltidningarna, till
broschyrer, till strödda notiser i större
arbeten eller till refererade föredrag. Men
det är tydligt, att han härigenom itigalunda
kan nå sitt mål, ty dels faller det sig ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
