- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
18

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (993.) 9 januari 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

villkor ville, processa med församlingen,
beslöt jag att draga dädan, äfven om jag
skulle få mindre inkomster, ty jag visste
af erfarenhet, huru tung, bristfällig och
ofruktbar undervisningen blir, då man skall vandra
med sin »boklåda» från gård till gård.

Emellertid hade folkskollärare- och
klockaretjänsterna i Järstorp blifvit lediga.
Utsikten att få undervisa i fast skola och att
få återkomma till den älskade
födelsebygden gjorde, att L. återigen sökte transport,,
ehuru lönen i J. var mindre än i Örby.
Tack vare höga betyg och de bästa
rekommendationer erhöll L. platsen och var
således efter fyra års tjänstgöring i
Västergötland återigen lärare i det pastorat, där
hans barndomshem befann sig. I Järstorp
tjänstgjorde L., tills han »för att lämna
rum för yngre och starkare krafter» år 1879
tog afsked med pension, sedan han ägnat
41 1/2 år åt skolans och 34 åt kyrkans
tjänst.

*



Om än L:s långa arbetsdag i det yttre
framflöt helt stilla och obemärkt, var den
därför icke mindre betydelsefull och
fruktbringande, ty ehuru han ej gjorde mycket
väsen af sig, arbetade han med outtröttlig
seghet och energi, och hans goda kunskaper,
fasta karaktär och allvarliga gudsfruktan
kunde icke annat än lämna djupa och
varaktiga intryck hos lärjungarna. L. hörde
icke till dem, som arbeta blott för lönen,
utan drefs af inre lust, och denna lust
vaknade tidigt. Själf yttrar han därom:

Min fader var en både kraftfull,
mångkunnig och mångfrestande man. Hans tid
räckte till att vara torpare, sadelmakare,
auktions- och boutredningsman samt –
folkskollärare. I omkring 40 års tid, ända tills jag
blef skollärare i Bankeryd, undervisade min
fader omkring 6 månader om året pastoratets
barn i sin privatskola, »akademien i Lund»,
som den kallades, emedan torpet, där min
fader bodde, hette Lund. Lärjungarnes
antal var omkr. 30, de yngsta vanligen 5 år
gamla. För att lära ett barn läsa rent var
priset 1/2 tunna hafre af de bemedlade;
fattiga och sådana, som min fader stått fadder
till, undervisades gratis. Äfven biträdde min
fader komministern vid
nattvardsundervisningen. Emedan jag ej var synnerligen stark
eller lämplig till utearbete, fick jag ofta
biträda min fader vid undervisningen, och så
vaknade hos mig en alltmer oemotståndlig
lust att bli lärare.

I Järstorps pastorat har således det
egendomliga förhållandet inträffat, att far och
son efter hvarandra i närmare 80 år varit
barnalärare.

Utrymmet tillåter det ej, eljest skulle
många drag kunna anföras, som vitsorda,
hvilket tungt arbete L. och hans samtida
hade att utföra, då det gällde att kämpa
ej blott mot de äldres lojhet och motstånd
mot folkskolan utan ock mot den högsta
grad af okunnighet och förvildning hos
ungdomen, ty det var icke alltid barn den
tidens lärare hade att taga hand om.

L. berättar:

I Örby funnos, då jag kom dit, omkring
30 personer mellan 20 och 30 år gamla,
hvilka hade så godt som ingen
kristendomskunskap och därför ej kunnat konfirmeras.
Utan att vara vigda lefde flera af dem som
gift folk och hade flera barn, hvilka i
kyrkoböckerna voro antecknade som oäkta. Det
blef ett styft arbete att taga itu med sådana
»skolbarn», och några voro omöjliga att lära
något på den tid, som gafs.

L. var i sin krafts dagar en mycket
intresserad och verksam medlem af Tveta
härads folkskollärareförening, tillhörde en
längre tid dess styrelse och var till sin död
dess hedersledamot. Han var ock en bland
dem, som genast hörsammade
centralstyrelsens för S. A. F. uppmaning att göra
skolhistoriska anteckningar, och förvärfvade sig
äfven ett af de utfästa prisen.

Ett drag, som vittnar lika mycket om L:s
energi som om hans tillmötesgående mot
församlingsborna, må det tillåtas mig att
anföra. En person hade skänkt en summa
penningar till en orgel i Järstorps kyrka.
Församlingen beslöt att anskaffa orgel mot
villkor, att L. åtog sig att spela utan
ersättning. L. gick in därpå och måste
sålunda vid 48 års ålder lära sig spela orgel.

Jag måste upp kl. 4 om morgnarna,
berättade han själf, och gnodde sedan till
skoldags, men med tålamod och arbete gick det.
Det värsta var dock, att den skänkta
summan ej räckte till, hvarför jag måste ut och
tigga ihop penningar. Jag fick ihop 1,000 kr.
och orgel blef inköpt. En dag, då jag kom
ned från orgelläktaren, mötte mig en
gammal döfstum gumma, som med glädjestrålande
ansikte räckte mig en 3-skilling, ej mycket
yngre än hon själf, under det hon med ena
handen pekade uppåt orgeln. Som bekant
höra döfva s. k. döda ljud, och nu hade
gumman för första gången i sitt lif hört musik
och ville tacka därför. Ej utan rörelse
mottog jag änkans skärf, och det var min enda
kontanta lön för 15-årig organisttjänst.

Efter afskedstagandet lefde L., aktad och
älskad af församlingsbor, f. d. lärjungar
och förmän, i lugn och ro i det
ålderdomshem, »Hvilan», som han uppbyggt åt sig
blott några steg från den kyrka och det
skolhus, inom hvilkas väggar han nedlagt
sina bästa krafter. För omkring fem år
sedan förlorade han sin älskade maka, som
han djupt sörjde. Från den tiden började
ock krafterna så småningom aftaga.
Likväl var han alltjämt verksam, ända tills
den sista sjukdomen kom med dödsbudet.

L. sörjes närmast af två söner:
postmästaren i Växjö J. Lagerström och kyrkoherden
i Östermalms församling i Stockholm d:r O.
Lagerström.

Frid öfver den ädle, trogne arbetarens
minne!

K. B-d.

Ny författning

angående lärarelönernas
utbetalande.

K. m:t har den 7 sistl. december
utfärdat följande kungörelse, införd i
Svensk Författningssamling n:r 95 för
år 1900:

K. M:TS NÅDIGA KUNGÖRELSE
angående bestämda tider för utbetalning af
löner till lärare vid folkskolor och
småskolor.

VI OSCAR, etc.,, göre veterligt: att
vi, på grund af underdånig framställning,
funnit godt att, med upphäfvande af nådiga

kungörelsen angående bestämda tider för
utbetalning af löner till lärare vid folkskolor
och småskqlor den 18 november 1887, till.
efterrättelse från och med år 1901 förordna:

Ordinarie lärare vid folkskola äger, där
ej annan öfverenskommelse träffats, att
utfå sin i penningar utgående lön kvartalsvis
inom förra hälften af mars, juni,
september och december månader.

§ 2.

1. Den i § l ordinarie lärare
tillförsäkrade rätt tillkommer ock sådan extra
ordinarie och biträdande lärare vid folkskola
samt sådan lärare vid mindre folkskola och
småskola, som, jämlikt § 24 mom. 3 i
förnyade nådiga stadgan angående
folkundervisningen i riket den 10 december 1897,
blifvit tillsatt tills vidare med ömsesidig
rätt till minst fyra månaders uppsägning,
äfvensom sådan lärare vid småskola, som,
i enlighet med bestämmelser i vederbörligen
stadfäst reglemente, äger en fastare
anställning.

2. Sådan extra ordinarie och biträdande
lärare vid folkskola samt sådan lärare vid
mindre folkskola och småskola, som är
antagen för viss tid, äger, om förordnandet
omfattar hel lästermin, att utfå hälften af
den i penningar för terminen utgående lön
vid midten af terminen och den andra
hälften af lönen vid terminens slut. Omfattar
förordnandet kortare tid än en lästermin,
äga här ifrågavarande lärare utbekomma
dem tillkommande lön, så snart
tjänstgöringen upphört. Skolrådet må dock, om
förhållandena därtill gifva anledning, på andra
tider än här ofvan angifvits utbetala till
lärarne dem tillkommande lön, dock under
förbindelse för skolrådet att tillse, att vid
medlens utbetalning de utgifna beloppen
alltid motsvaras af bestridd tjänstgöring.

§ 3.

Hvad i § 2 mom. 2 är stadgadt om
tiden för löns utbetalning gäller ock, då fråga
är om af skolrådet antagen särskild lärare
i öfningsämne.

Q 4.

1. Tillkommer lärare, hvarom i §§ l
och 2 förmäles, ersättning för tjänstgöring
utöfver åtta månader af året, skall, där ej
annan öfverenskommelse träffas-, ersättningen
utbetalas, sedan berörda tjänstgöring för
året afslutats.

2. Enahanda gäller äfven om ersättning
för undervisning i fortsättnings- och
ersättningsskola samt i slöjd, därest sådan
undervisning icke bestrides af särskild lärare.

S 5.

1. Är läraren berättigad till bostad,
bränsle eller kofoder och lämnas ej sådant
in natura,8 skall ersättning därför utbetalas
på sätt i §§ l och 2 här ofvan sägs.

2. Lämnas bränsle eller kofoder in
natura, skall skolrådet bestämma lämpliga
tider för leverering däraf. Sedan dessa
tider blifvit bestämda, må de ej utan
lärarens samtycke ändras under dennes
tjänstetid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free