Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (993.) 9 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
de må närmare bestämmas olika för
olika orter och förhållanden».
Intet af skolans förutvarande ämnen
är från folkskolans program uteslutet.
Realämnena synas snarare i ett och
annat ha fått en gynnsammare
ställning än de hade förut.
Det hela ger intryck af, att den
diskussion, som under de senaste tio
åren förts om normalplanen, icke varit
förgäfves, utan att vederbörande tagit
hänsyn till de erfarenheter, som
därunder blifvit framlagda.
Enligt hvad vi tro oss veta, var det
af de sakkunnige ursprungligen
framlagda förslaget i ett och annat mera
tillmötesgående mot de kraf, som genom
arbetet i skolan formulerats, än den
af-fattning, som normalplanen omedelbart
före tryckningen fått och som godkänts af
k. m:t. Så t. ex. var de sakkunniges
förslag angående kristendomskurserna,
särskildt i småskolan, långt mera i
öfverensstämmelse med de önskningar, som
lärarekåren uttalat, än som nu i
verkligheten blifvit fallet.
Vi skola återkomma till de viktigare
momenten i den nya normalplanen.
För dagen inskränka vi oss till att
utöfver de här lämnade antydningarna
delgifva våra läsare följande,
synbarligen från officiöst håll komna
uttalande i tidningen Vårt Land
angående mera märkliga nyheter i den nya
normalplanen.
Den nya normalplanen skiljer sig -
skrifver författaren - från den år 1889 utgifna
med hänsyn till omfattningen.
Den förra upptager nämligen icke några
anvisningar för ordnande af en på tre
stationer flyttande skola och icke heller för en
sådan skola, i hvilken en lärare har till
uppgift att samtidigt undervisa sex
årsklasser. Dessa skolor hafva icke blifvit
upptagna i normalplanen, enär de årligen
aftaga i antal, och emedan nya
folkskolestadgan föreskrifvit, att när små- och
folkskole-afdelningarna i en skola undervisas af samme
lärare, de båda afdelningarna helst böra
besöka skolan på skilda tider. Där dylika
skolor på grund af lokala förhållanden tills
vidare befinnas nödvändiga, må de med
ledning af för andra slag af skolor uppgjorda
läroplaner söka inrätta sig på det sätt, som
bäst lämpar sig med hänsyn till de säregna
förhållanden, under hvilka de arbeta.
Dessutom har nya normalplanen icke
upptagit de i 1889 års normalplan
förekommande särskilda anordningarna för
undervisningen af de barn, som fått tillstånd
lämna skolan enligt bestämmelserna i § 48
uti gällande folkskolestadga eller de så
kallade minimiläsarne. Anledningarna till att
dessa anordningar uteslutits äro, dels att de
missbrukats, så att flera barn fått lämna
skolan med minimikunskaper än gällande
författningar medgifva, dels att de numera
äro öfverflödiga, sedan nya folkskolestadgan
meddelat särskilda bestämmelser rörande de
barn, som sakna förmåga att tillägna sig
det kunskapsmått, som enligt skolans
reglemente skall af dess elever inhämtas.
Däremot har i nya normalplanen en ny
form af fast folkskola upptagits. Enligt
denna skola alla barnen dagligen besöka
skolan under sex månader; under de
återstående två månaderna kunna de af öfre
afdelningens barn, som nödvändigt behöfva
användas vid arbete på åker och äng eller
vid annat kroppsarbete, erhålla befrielse från
daglig skolgång, mot villkor att de en dag
i veckan besöka skolan och då deltaga i de
under dessa månader förekommande
repetitionerna. Vid läsårets slut skola alla
barnen deltaga i årsexamen. Denna skolform
är upptagen med hänsyn särskildt till
förhållandena i Skåne.
Därjämte har nya normalplanen upptagit
anvisningar för ordnande af folkskolans högre
afdelning samt fäst uppmärksamhet på
ersättningsskolan.
Beträffande lärokurserna har man i nya
normalplanen sökt göra dem mindre
omfattande samt mer koncentrerat dem kring de
viktigare delarne af lärokursen. Därjämte
har man försökt göra undervisningen mer
åskådlig än tillförene och mer lämpad efter
barnens ståndpunkt och utvecklingsgrad.
Så har i småskolan lärokursen i katekes
inskränkts till textorden i de tre första
huf-vudstyckena af Luthers lilla katekes samt
instiftelseorden till döpelsen; i folkskolan
skall det hufvudsakliga af sakramentsläran
genomgås, under det en fullständigare
behandling däraf skall förekomma i
fortsättningsskola och folkskolans högre afdelning.
I folkskolans lägre afdelning har lärokursen
vidgats i biblisk historia, under det den
inskränkts i katekes; i den öfre afdelningen
däremot har lärokursen i katekes ökats,
under det den minskats i biblisk historia.
Bibelläsningen har mer betonats än i
föregående normalplan. Den skall förekomma
redan i småskolan. Därvid skola dock
behandlas endast sådana bibelord, hvilka kunna
göras tillgängliga för småskolebarn.
Yid undervisningen i modersmålet har
man lagt större vikt vid de skriftliga
öf-ningarna än i föregående normalplaner. Man
skall redan från början öfva barnen att
skriftligen uttrycka sina tankar. Särskildt
betonas, att de böra få lära sig uppsätta
vanligast förekommande affärs,skrifvelser samt
att affatta bref. l samband med läs- och
skriföfningar bör undervisning meddelas i
språklära, och under förutsättning att
lärokursen i språklära inskränkes till det
oundgängligaste bör denna undervisning taga sin
början samtidigt med förberedande
uppsats-skrifningar, hvilket ansetts med fördel kunna
ske redan i första och andra årsklasserna.
Vid ordnandet af undervisningen i
räkning har man utgått från den synpunkten,
att denna i första hand bör öfva barnens
förmåga att behandla praktiska uppgifter,
hvilkas lösning kräfver klar uppfattning och
eftertanke. I alla skolor, äfven de minst
gynnsamt anordnade, böra barnen öfvas att
behandla decimalbråk. ’
Vid bestämmande af lärokursen i geografi
har man sökt åstadkomma större
åskådlighet vid den första undervisningen samt
större fyllighet vid behandlingen af ämnets
viktigaste delar. Därför har till en början
lagts stor vikt vid öfningar att uppfatta och
förstå kartan, och vid den följande
undervisningen har fäderneslandets geografi fått
större utrymme än hittills, hvaremot
lärokursen inskränkts beträffande öfriga länder .
i Europa - och ännu mer beträffande
främmande världsdelar.
Vid undervisningen i historia har man
inskränkt den mer sammanhängande
framställningen till nyare tidens historia, i det
m’an föreskrifvit, att kännedom om forntid
och medeltid skall meddelas medelst enkla,
korta, barnasinnet tilltalande berättelser och
skildringar.
I lärokursen i naturkunnighet har man
upptagit endast de mest typiska och för
människan mest betydelsefulla växt- och
djurformer samt de viktigaste naturföreteelserna,
hvilka böra, så vidt möjligt, åskådliggöras
genom enkla, ofarliga experiment.
Vid undervisningen i sång har betonats
vikten af koral- och liturgisk sång, hvaruti
öfningar böra förekomma hvarje vecka.
På det trädgårdsskötseln måtte komma
till sin rätt mer än tillförene, har man
meddelat anvisningar rörande skolträdgårdens
anordning.
Fria lekar hafva förordats till omväxling
med öfningarna i gymnastik.
Beträffande undervisning i huslig ekonomi
har föreskrifves, att den skall omfatta
matlagning och bakning, afseende att med
iakttagande af nödig sparsamhet, renlighet och
klok uträkning tillreda på samma gång
närande, hälsosam och välsmakande
hvardags-kost för ett allmoge- eller arbetarehem.
Lärokurserna för folkskolans högre
afdelning äro angifna i den största allmänhet,
på det utrymme må lämnas åt vederbörande
styrelser att närmare bestämma dem efter
de olika förhållanden, som förefinnas på
olika orter.
Den första normalplanen utkom 1878,
den andra 1889 och den tredje 1900.
Det har alltså hittills varit under 11
års tid, som hvarje normalplan fått
verka. Den tredje normalplanen, den
nu utkomna, betecknar visserligen ett
afgjordt framsteg, men då framstegen
på skolans område nu helt visst
fortskrida hastigare än förr, har man alla
skäl att hoppas, att med nästa revision
af normalplanen icke skall få anstå en
så pass lång tidrymd som 11 år.
En sorglustig illustration
till det sätt, hvarpå man i -en del
församlingar söker till möjligast billiga
pris slinka undan utgifterna för
kyrkosången och kyrkomusiken, meddelas i
Falköpings Tidning. Till klockare och
organist i Håkan torp, Skbg, är
nämligen för innevarande år återvald (!)
skomakaren och kyrkovaktaren i
samma församling August Hellqvist mot
en lön af 54 kronor. Det skulle vara
skada att göra reflexioner, där de ^å
osökt göra sig själfva!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
