Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (993.) 9 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
lopp med särskild uppmärksamhet följa de
företeelser, hvilka stå i samband med
frågorna inom den honom tillhörande gruppen,
samt att vid nästa årsmöte föredraga d^ssa
frågor.
Föreningssångens främjande.
Sedan centralstyrelsen inhämtat, att
styrelsen för Svensk Läraretidnings
Förlagsaktiebolag ämnade med det snaraste utgifva
en ny läraresångbok, beslöt centralstyrelsen
göra ärendet hvilande i afvaktan på den
nya sångboken.
Stipendier.
Under det gångna året har utdelats 1,150
kr. i stipendier om 50 kr. såsom
resebidrag för att sätta 23 lärare och lärarinnor
i tillfälle att besöka nordiska skolmötet i
Kristiania, hvarjämte fyra småskollärarinnor
erhållit hvardera 80 kr. för att beredas
tillfälle att för återvinnande af hälsan besöka
någon kurort.
Från Svensk Läraretidnings
Förlagsaktiebolag har för innevarande år ställts till
centralstyrelsens förfogande af Jultomtens
försäljningsmedel 1,230 kronor och af
Tummelitens försäljningsmedel 320 kronor, summa
1,550 kronor.
Centralstyrelsen beslöt att fördela detta
belopp sålunda:
330 kronor för att bestrida halfva den
särskilda afgift, som kan varda bestämd för
deltagare i blifvande korrespondenskurser (i
tyska språket och psykologi) i sammanhang
med sommarkurserna i Uppsala;
500 kronor till grundande af lärarebibliotek
att utgå med 100 kr. till hvarje af
kretsförening bildadt bibliotek, under förutsättning
att kretsen själf på annat sätt skaffar lika
stort belopp;
400 kronor reserveras för en studieresa, ifall
centralstyrelsen under året finner lämpligt att
utsända någon lärare eller lärarinna för
utredning af något på dagordningen stående
skolspörsmål (t. ex. om skolbyggnader,
skol-möbler eller dyl.);
320 kr. att utgå till fyra vid småskolor och
mindre folkskolor anställda sjukliga lärarinnor,
hvilka enligt senast utkomna
medlemsförteckning tillhöra Sveriges allmänna
folkskollärareförening samt önska att för
återvinnande af hälsan besöka någon kurort.
Ansvarsfrihet för 1899 års centralstyrelse.
Revisorernas hemställan härom hade
behandlats af 217 röstberättigade kretsar och
af dem alla blifvit beviljad.
Arvodena
till sekreterare och kassaförvaltare under
1900 skulle enligt de flesta kretsarnas
beslut utgå med 500 kronor för den förre
och 200 kronor för den senare.
För år 1901 beslöts föreslå arvoden med
samma belopp som för 1900.
Samverkan med grannlandens allnfånna
lärareföreningar
har liksom de närmast föregående åren ägt
rum. Det korresponderande ombudet afgaf
en rapport om förhållandena under det
gångna året samt redogjorde särskildt för
det vid nordiska skolmötet i Kristiania
anordnade af delningssammanträdet med
ändamål- att bland de olika landens lärarekårer
rikta uppmärksamheten på de allmänna
föreningarnas betydelse för folkbildningsarbetet.
Till korresponderande ombud återvaldes
Fridtjuv Berg.
Årsskriften
torde l år komma att utgöras af följande
häften:
1) Det vanliga årsmeddelandet.
(Årsberättelse, revisionsberättelse, stadgar, katalog m.
m.)
2)-En pedagogisk småskrift: redogörelse
för en pedagogisk resa i England.
3) Den nya lagen angående minderårigas
användande i industriellt arbete samt en
förteckning öfver rikets yrkesinspektörer med
angifvande af deras inspektionsområden och
adresser.
4) En skrift, afsedd att främja tillslutningen
till föreningen.
Antalet föreningsmedlemmar
har under det gångna året ökats med bortåt
900, så att hela antalet medlemmar nu
uppgår till i det närmaste 7,500. Inom
flertalet kretsar har ökning ägt rum, hvarjämte
ett 15-tal nya kretsar tillkommit.
(Forts.)
En hvar,
som vill ha reda på, hvad som
händer och sker inom skolvärlden, bör
skyndsamt å närmaste postanstalt
prenumerera på Svensk
Läraretidning för år
1901,
Nytt i bokhandeln.
Pedagogikens historia i dess allmänna
grunddrag med särskild hänsyn till det högre
undervisningsväsendet af Theobald Ziegler.
Öfversättning och bearbetning af B. J:son
Bergqvist och John Kjederqvist. Lund, C. V. K.
Gleerups förlag. 5:e haft. l kr.
Dagny. Haft. 20. - Ljus. N:r 12. -
Fotografisk Tidskrift. N:r 193. - Nordiskt
idrotts-lif. N:r 51. - Hälsovännen. N:r 24. -
Djurvännernas Tidning. N:r 11. - Tidning för
trädgårdsodlare. N:r 12. - Praktiskt
Landtbruk. N:r 24.
N. Svensson f. Efter endast ett
dygns sjukdom afled den 3 dennes en af de
äldre kämparne på folkskolans arbetsfält,
folkskolläraren Nils Svensson i Torekov.
Ännu vid dödsfallet stod han på sin post
och nästan hela hans långa och plikttrogna
lärareverksamhet utöfvades i Torekov,
sedan han någon kortare tid verkat i
mellersta Skåne.
Han var född i Bläntarp 1836, tog 1855
folkskollärareexamen samt 1858 organist- och
kyrkosångareexamen i Lund, hvarefter han
1861 blef ordinarie i Torekov.
Med förundran sågo kamraterna inom
Norra Bjärekretsen - från början
Bjäre-kretsen - om hvars uppkomst och bestånd
han inlade stor förtjänst och hvars
ordförande han många år varit, det stora intresse
och den förvånansvärda vigör, med hvilka
han in på sista tiden följde utvecklingen på
skolans och sammanslutningsverksamhetens
områden.
Af förmän och församling liksom ock af
kamrater fick han godt erkännande för en
nitisk och framgångsrik skolverksamhet. På
60-årsdagen uppvaktade ock kretsmedlemmar
den afhållne kamraten med ett par
presenter.
I kommunalt hänseende fälldes ofta om
honom uttrycket: församlingens allt i allom.
Utom hans långa förtroendetid som
stämmans ordförande har han nästan ständigt
tillhört beskattningsnämderna.
Ej allenast hos makan och barnen samt
församlingen, hvars ende folkskollärare han
var, utan ock inom hela N. Bjärekretsen
lämnar han efter sig ett stort saknadens
tomrum. L-g.
A. Holm "f". Den 11 nästlidna
december afled f. d. folkskolläraren Anders
Holm från Gröteryds socken i Kronobergs
län.
Han var född 1825 i Dädesjö socken i
Uppvidinge härad, aflade
folkskollärareexamen i Växjö 1852, erhöll anställning som
lärare i Göteryd 1854 och befordrades till
ordinarie folkskollärare därsammastädes 1859.
De första 12 åren uppehöll han ensam
folkskoleundervisningen i denna stora socken
med öfver 3,000 invånare. Från
läraretjänsten afgick han med pension 1887.
Holm var en redbar och stillsam nian,
angenäm och munter i umgänge. Utom
lärarekallet ägnade han sig äfven åt
jordbruket.
Han sörjes närmast af maka och fyra
barn. C. E. N.
Dalin och Frykholms Öfningsbok i
svenska språket än en gång.
(Med anledning af författarnes »Svarv i n:r 1.)
Det må förefalla författarne egendomligt
eller icke, men den omständigheten att
åtskilligt i ifrågavarande öfningsbok formulerats
af »vår främste vetenskapsman i nordisk
språkforskning» utesluter naturligtvis icke,
att anmärkning kan »råka träffa» just detta,
då man granskar arbetet icke från
språkvetenskaplig utan från praktisk pedagogisk
synpunkt. Det skulle till och med kunna
hända, att från denna synpunkt en
språklära utarbetad af »de nutida språkfilosoferna»
blefve alldeles oanvändbar i folkskolan. Att
formulera goda termer och definitioner i en
språklära för barn är en svår sak, men
sådana, som peka i sak rätt och på samma
gång gifva barnen stöd för minnet, äro,
äfven om de skulle vara halflatinska, såsom
t. ex. »subjektsdel» och »predikatsfyllnad»,
nog att föredraga framför i formellt afseende
mera vetenskapligt riktiga men mindre
praktiska.
Undertecknad har talat om en mängd
detaljerade hjälpverbsböjningar i sammanhang
med krafvet på begränsning. När man har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
