Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (994.) 16 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r
SVENSK LÄRARETIDNING.
35
ligen tillkommit klockaren, vore det ju blott
en naturlig utveckling af ett redan
flerstädes fullbordadt faktum att på
kyrkovakta-ren också genom lag öfverflytta ansvaret f Or
dessa göromål. Kyrkovaktaren har i våra
dagar tillräcklig kunskap för att kunna
utföra den enda handling af vikt, som
mestadels åligger klockaren, nämligen att göra
anteckningar öfver nattvardsgäster. Och för
ansvaret att handhafva kyrkans inventarier
kan han lika väl som klockaren ställa
antaglig borgen. I de få församlingar, där
en sådan öfverflyttning af
klockaregöromå-len ännu icke skett, torde med god vilja å
vederbörandes sida inga större svårigheter
möta för en dylik anordning.
Klockare-institutionen’har öfverlefvat sig själf. Den
bör därför icke efter något slags
reformering bibehållas utan efter förutnämda
öfverflyttning af göromålen fullständigt
afskaffas. Institutionens ålder utgör heller
intet skäl för dess bibehållande, Många
andra lika gamla kyrkliga befattningar, t. ex.
superintendenter och kapellaner, ha, af
skaffats eller upplifvats under nya namn.
På de få ställen, där klockaren såsom
sådan verkligen har något att uträtta, såsom
i domkyrko- och en del
hufvudstadsförsam-lingar, kunde dennes sysslor lika väl
utföras af en person, som bure en Bannan
uppgiften mera motsvarande titel, t. ex.
kyrko-skrifvar.e, kyrkofogde e. d. Man skulle nog
icke heller där sörja öfver den oegentliga
klockaretitelns afskaffande. I andra
samhällen, där skrif göromål förekomma i
förening med organist- eller kantorstjänst,
kunde Ju med organistens eller kantorns syssla
hädanefter förenas kyrkoskrifvare- i st. för
klockaretjänst.
... Ur den gamJa klockareinstitutionen ha så
småningom utvecklat sig dels
folkskollärarens syssla, dels organistens och kantorns.
För dessa tjänster äro bestämda icke
allenast verkliga examina utan ock prof, då
befattningarna sökas. Därför synes heller
icke vara för mycket begärdt, att
kyrko-musici, hvad deras sociala ställning angår,
inrangeras bland tjänstemännen i st. f. att
räknas såsom »betjänte» samt att deras
löner genom lag fastställas till skäliga belopp.
Vill man på allvar höja kyrkosången och
kyrkomusiken i vårt land, blir alldeles
nödigt, att väl kvalificerade och tillräckligt
aflönade organister och kantorer träda i den
gamle klockarens ställe. Därhän har man
ock kommit, att i vissa församlingar i
stället för klockare tillsatts kantor, hvilken
af-lönats med den till klockaren förut anslagna
ersättningen. Förändringen behöfver sålunda
icke kosta församlingen någonting, för så
vidt man förut gifvit klockaren en
anständig bärgning.
Organist- och kantorsbefattningarna böra
i regel vara förenade. Däremot vilja vi
inför Eders k. m:t underdånigst uttala det
önskemålet, att folkskolläraretjänst må
förenas med organist- och kantorsbefattning
endast i mindre församlingar, då ju de
sistnämda befattningarna, om de skola med nit
och intresse kunna skötas, kräfva icke
allenast fortgående musikaliska studier utan
äfven daglig öfning, hvartill
tjänsteinnehafva-ren, om han tillika är folkskollärare med
trägen "tjänstgöring, kanske vid en flyttande
folkskola, icke har tillräcklig tid.
Inofvan-det af kyrkokör o. d., som numera
ifrågasattes på åtminstone alla större orter,
med-hinnes heller icke gärna af den i skolans
tjänst ofta uttröttade folkskolläraren. De
för organister och kantorer nu gällande
examensfordringarna böra öfver allt, där
pröfning till dessa tjänster verkställes,
verkligen följas, hvarför det ock är önskvärdt,
att organist- och kantorsexamina i
landsorten kontrolleras genom af Musikaliska
akademien utsedda censorer - allt i syfte att
kyrkosången må kunna höjas vid
församlingarnas gudstjänster.
p]ders k. m:ts förordning af den 2
november 1883 afsåg blott reglering af kloc-
karelönerna men nämde ingenting: om
ersättning till organisterna och kantorerna.
Tiden synes oss därför vara inne, att dessa
senares löner blifva genom lag bestämda.
Önskligt vore dock, att därvid icke samma
obegränsade frihet som vid klockarelönernas
reglering lämnades åt församlingarna, utan
att vissa minimilöner genom lag
fastställdes, samt att dessa höjdes med visst
bestämdt belopp efter folkmängdens eller
fyrk-talets tillväxt inom församlingarna.
Organisten eller kantorn har naturligtvis
trägnare tjänstgöring i större församlingar, där
icke blott skötandet af en större orgel
fordrar mera arbete och större skicklighet, utan
ock begrafningar, större nattvardsgångar och
dylikt oftare förekomma än i mindre,
hvarjämte större samhällen i regel tåla vid att
aflöna sina tjänstemän högre än små
sådana.
Att lönerna till här nämda kyrkofcjänare
f. n. äro oskäligt låga, samt mycket oj amt
fördelade tillåta vi oss att »styrka med
ytterligare hänvisning till förutnämda officiella
aflönings- och pensionsstatistik sid. 85–158,
utg. 1889. Lönerna, som växla från mindre
än 50 till cirka 3,000 kr., ’.äro-sällan
beräknade i förhållande till vare sig
tjänstgöringens vidd eller församlingarnas bärkraft,
utan synas ha tillkommit af en ren slump,
beroende på om personerna, som vid
löne-regleringstillfället innehaft organist-,
kantors-och klockaresysslorna, varit nog
inflytelserika att i förening med vänner och
musikaliskt intresserade personer afgöra
utgången. Dylik tillfällighet kan icke vara till
kyrkomusikens fromma. Nedanstående på
officiella uppgifter och Fehr Borghs
matrikel grundade tabell belyser än ytterligare
det förut sagda.
Då studierna för en organist och kantor,
om nuvarande examensfordringar noga följas,
kräfva, utom en förberedande två- ä
treårig kurs, cirka två års vistelse vid- orga-
Sveriges organisters, kantorers och klockares löner
Under 50 kr. i lön 1
50-100 j
1QO–150 1
150-200 |
200-250 j
250-300 J!
300-350
350-400 |
400-450 |
450-500
500-550 J!
550-600 1
600-650 1
650-700 1
.700-750 1
750-800 1
800-850 j
850-900 1
900-950 1
950-1,000 1
1,000 1
1,100 1
1,200 1
1,300 11
1,400
1,500
1,600 1
1,700 1
. 1,800
1,900
2,000 1
.2,400
2,500 1
2,800
3,000
Summa antal
Stockholms län - 2 7 10 12 13 16 15 12 -, 13 4 2 ~- 2 l l 1-1 l- l––––––––––––––––- ––– .114
Uppsala » - 3. 3 5 15 14 22 5 33 412- 1311- l––-’––––––––––––––l - ––––- 88
Södermanlands > - 2 5 4 8 12 12 10 84 91311––––-l l - - l - - l––––––––––––––– 84
Östergötlands » 2 - 4 11 22 26 28 9 13 8 93311-1––––-l- 2 - -l–––––––––––– - 145
Jönköpings » l l 16 15 30 16 17 3 9 6 3- 3 1,1 l 21–––––––––- l–––––––––––––- 127
Kronobergs » - - 39 8 13 13 3124 4 - 5 - 4 - l - –––-l–––––––––––––––––––––– 80
.Kalmar » - 378 23 10 17 5 11 2 42 4- 3- l- 2–––l - - - l––––––––––- - - 104
Gotlands » 4 40 24 9 4 l - ––––––––––––––––––––l––––––– –––––––––––––– 83
Blekinge » - - 32 3 19 15––––321––––––––l- 3-.- 3–––l––––––––- 38
Kristianstads » - 59 7 9 4 13 15 67 53746671146641––––––- -l–––––– 137
Malmöhus » - 6 12 14 19 17 24 11 18 16 17 5 U 7 6 4 9 7 l 5 7 2 3 l 3 6 l––––-2-1-1 236
Hallands » - 4756964 6 l–––- 73511-216 15––––––––1-1––––––- -82
Göteborgs och Bohus » - 4 1.1 9 9 7 17 6 9 3 10 l 5 - 5 2 l - l l 2 l 7 - l 2 l –––-11- l- 118
Älfsborgs » 6 34 50 44 27 10 13 7 4- 2––––––––1-1––––-l l ––––––––––––- - - 201
Skaraborgs » 12 47 :47 44 22 13 12 6 61 121––––––––––121–––––––––––––––––––––– 218
Värmlands » - l 3 16 8 7 14 12 7 ’7 3 2 2 l l - l - - l l - l l l––––-l–––––––––– 91
Örebro » - 3 8 2 6 9 28 52 1-12-111-12-2-2–––––-l––––––- 60
Västmanlands » - l l 5 6 5 10 6 76 66511-11-11 –––––2––––––––––––––– 72
Kopparbergs » 4 6 3 5 6 381 81 21412-21 l–––- l– l - :––––––-2– - - 63
Gäfleborgs » - 5 5 -4 4 6 5 3 - 4 65112-1––––-323–––l –––––––––––––-* .’ 61
Västernorrlands » - l 10 7 8 2 16 6 42 313–––-l–––l––––––l - –––––- –––- 66
Jämtlands » 2 10 13 78 3 21 32^––- ––––- - ––––––––––––––––––––––– 51
Västerbottens » - 2 l - 4 2 4 - 5- 3-2-1 l l - - - l - - - –––––––––"2 - ’––––- 29
.Norrbottens ’ » - l 2 4 3 2 3 1| - l j 3 - |–––-j~- - - 12- 2––––––––––––––––––- -:–––– ’25
..."Summa j 31 |i8l|254|246J270|205|283]l38|^ 8|l9| 2 - | ^3|- |ll|. l l| l| l| 2,373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
