Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (994.) 16 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
nistskola, kan kostnaden lör denna tids
studier icke beräknas lagfe än till 2,500
kr., d. v. s. 500 pr år, alldenstund själfva
undervisningen icke är kostnadsfri. Härtill
komma för inköp af instrument, musikalier
o. d, minst 800 kr., hvadan sammanlagda
kostnaden för en organist- och
kantorsexamen med blott godkända betyg uppgår
till 3,300 kr. För dem, spin aflägga
examen vid Musikaliska akademien eller eljest
förvärfva sig högre kompetens, blir
kostnaden naturligtvis betydligt större. Ensamt
räntan på detta kapital, antingen det nu är
eget eller lånadt,, utgör f. n. inemot 200
kr. Skall så studieskulden amorteras på
t. ex. 10 år, behöfver den unge
kyrkomusikern ensamt i ersättning för hvad han
till examina kostat på sig en årsinkomst af
cirka 500 kr.; blott hvad han får utöfver
detta belopp, kan .alltså anses som
verklig lön.
Under sådana, ömyndigheter är
naturligtvis också föreningen af organist- och
kantorssysslor med folkskollärarebefattning ofta icke
en biförtjänst utan en verklig tunga för
folkskolläraren. Visserligen blir dennes kostnad
för afläggandet af ;organist- och
kantors-examjna något lägre, ifall han tager
folk-skojlärareexamen fore de öfriga, emedan
undervisningen i gång och musik vid
seminarierna .minskar tiden med ungefär den
förberedande kursen till organistskolan. Men
ofta afläggas organist- och kantorsexamina
fore folkskollärarexamen, på det att man
så tidigt som möjligt må komma ut i
världen och förtjena sitt bröd, och då blir
naturligtvis examenskostnaden lika med den
har ofvan beräknade. Innehafvaren af
förenade folkskollärare- samt organist- och
kantorsbefattningar kan alltså f. n. nödgas
Sköta sina kyrkliga sysslor för mindre lön,
än hvad som fordras för ränta och
amortering af studieskulden vid organistskolan,
d. v. s. med ren ekonomisk förlust.
Organist- ocl) kantors- (L n. också klockare-)
sysslorna uppehållas hittills i själfva verket
ofta på bekostnad af folkskollärarelönen,
hvilket förhållande säkerligen icke varit i
öfverensstämmelse med statsmakternas
mening. Vill en folkskollärare göra sig
kompetent att söka plats hvar som holst inom
landet, nödgas han dock att kosta på sig
äfven organist- och kantorsexamina.
Visserligen fordras numera domkapitlens
medgifvande för dylik förening af tjänster; men
då dessa myndigheter pläga tillåta, att
organist- och kantons- (f. n. äfven klockare-)
sysslor med så låg aflöning, att den
tillhopa-lagd stundom understiger 100 kr, förenas
med folkskollärare tjänst, är härmed föga
vunnet. Icke kan man vänta, att en, så
situerad organist och kantor skall nitälska
för sysslor, som icke blott bringa honom
ekonomisk förlust utan tillika beröfva
honom de välbehöfUga. ferier, han eljest såsom
enbart folkskollärare hade rättighet att
njuta.
Vi hoppas härmed ha bevisat, att
gri^nd-lig och snar omgestaltning af hithörande
förhållanden är alldeles nödvändig, om icke
kyrkosången och kyrkomusiken i vårt land
skola råka i ytterligare förfall.
Sveriges organist- och kantorskårer, å hvil-
kas vägnar vi härmed underdånigst hänvandt
oss till Eders k. m:t, ha med hänsyn till det
förut sagda tänkt sig, att följande löner
borde garanteras såsom de minsta möjliga,
hvarvid klockarelönerna, som förutsättas vara
indragna, först användas, så långt de räcka.
A) Där organist- och kantorstjänsterna,
endera eller båda, äro förenade med
folkskollärarebefattning: minimilön 300 kr. i
församlingar, som hafva en folkmängd på 1,000
personer och därunder, med 100 kronors ökning
för hvarje nytt 500-tal personer, till dess
lönen uppnår 600 kr. Därefter böra enligt vår
mening för folkmängdens skull organist- och
kantorstjänst erna icke vara förenade med
folkskollärarebefattning. Små församlingar
behöfva naturligtvis fullt kompetenta
kyrko-musici lika väl som större, och minst 300
kronors årlig utgift för sådant ändamål torde
ingenstädes kunna anses för hög.
Boställen och jordar, som innehafts af
klockare, böra icke indragas utan i stället anslås
åt organisten och kantorn, hvarvid skäligt
arrende af ojäfviga personer torde beräknas
såsom minskning i den eljest bestämda
kontanta lönen, såvidt denna senare öfverstiger
arrendevärdet. I motsatt fall skulle boställe
ändock bibehållas åt organisten och kantorn,
hvarigenom alltså § 3 i Eders k. m:ts nådiga
förordning af den 2 nov. 1883 blefve gällande
blott med utbyte af ordet klockare mot
organist eller kantor.
B) Där organist- och kantorstjänsterna äro
sins emellan förenade men skilda från
folkskolläraresyssla, böra organist- och
kantorslönerna tillhopa ej understiga 800 kr. vid en
folkmängd intill 2,000 personer med ökning
i minimilönen af 100 kr. för hvarje fullt
500-tal personer därutöfver intill 3,000 kr., jämte
tjänlig bostad, som af församlingen bygges
och underhålles. Detta om organisten och
kantorn har tjänstgöringsskyldighet blott i en
kyrka. Men skall samma person bestrida
organist- och kantorstjänst i två kyrkor
(församlingar), bör minimilönen fastslås till 1,000
kr. jämte bostad, som förut är nämdt. Är
organisten och kantorn byggnadsskyldig, må,
där tjänstgöringen i endast en kyrka
ifråga-kommer, minimilönen utgå med 1,000 kr.,
och, där tjänstgöring af samme person
verkställes i två kyrkor, lönen icke understiga
1,200 kr.
C) Där särskilda organist- och
kantorstjänster finnas, hvilka icke äro förenade
hvarken sins emellan eller med
folkskollärarebefattning, böra lönerna förutom bostad, som
ofvan är nämdt, utgå med minst 800 kr. till
hvardera vid en folkmängd af intill 2,000
persöner med 75 kronors ökning för hvarje fullt
500-tal personer därutöfver för organist och
50 kr. dito till kantor intill tespektive 2,500
och 2,000 kr. Är härvid organist eller
kantor byggnadsskyldig, eller har han
tjänstgöring vid två kyrkor, gälle samma
bestämmelser som vid mom. B blifvit sagda,
Då dessa föreslagna löner icke kunna
anses utgöra mer än nödtorftig ersättning för
gjord påkostning till utbildningen och för
det arbete, som är förbundet med
tjänsternas tillbörliga skötande samt därför i
flertalet fall ej medger någon besparing för
ålderdomen, drista vi oss tillika fästa Eders
k. m:ts uppmärksamhet på behofvet af, att
en pensionskassa bildas för organist- och
kantorskårerna i riket. För de organister
och kantorer, som tillika äro folkskollärare,
blefve denna pensionering blott en naturlig
konsekvens af Eders k. m:ts förordning af den
4 maj 1894, hvars § 6 utan vederlag
upphäfde deras forna rätt att innehafva
organist- och kaatorstjänsterna f dr lifstiden, l
kyrkosångens intresse vore önskvärdt, att
alla organister och kantorer bereddes
tillfälle att afgå, när krafterna börja svika,
hvilket naturligtvis icke är tänkbart med
mindre än att en pensionskassa för dem
blifvit bildad. Pensioneringen skulle
således gälla organister och kantorer inom
svenska statskyrkan. Kassan härför bör
bildas genom sammanskott från staten,
församlingarna och tjänsteinnehafvarne själfva,
och pensionsbeloppet torde liksom för
folk-skollärarne böra beräknas till 75 proc. af sist
innehafda kontanta lön. Där organist- och
kantorstjänst är förenad med
folkskollärarebefattning, gälle för pensionsåldern samma
bestämmelser som i fråga om folkskollärares
pensionering, på det att uttjänt
folkskollärare ej må till skada för skolan behållas
längre än oundgängligen är nödigt vid de
förenade befattningarna. För ensamt
organist eller kantor torde först 60 lefnads-och
30 tjänsteår böra berättiga till full pension.
Afkortad pension må i alla fallen kunna
åtnjutas vid otjänstbarhet före uppnådda
fulla lefnads- och tjänsteår.
Slutligen vilja vi också i d j upiaste
underdånighet för Eders k. m:t uttala
önskvärdheten af, att för här nämda kyrkomusici
bildas en änke- och pupillkassa, hvilken är
särskildt af behofvet för änkor och barn
till sådana organister och kantorer, som icke
tillika äro * folkskollärare. Kassan härför
borde åstadkommas genom sammanskott
enligt samma grunder, som tillämpas för
prästerskapets änke- och pupillkassa, eller
kunde måhända kyrkomusiei, om detta
befunnes mera lämpligt, få ingå såsom
medlemmar af folkskollärarnes änke- och
.pupillkassa.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
få vi i djupaste underdånighet anhålla, att
Eders k. m:t täcktes
dels taga i ompröfning, huruvida icke
klockareinstitutionen såsom föråldrad och
för kyrkosångsfrågan hinderlig kunde
afskaffas och lagligen examinerad’ organist
och kantor i stället tillsättas i hvarje
församling,
dels till riksdagen aflåta nådig
proposition såväl härom som om reglering af
organisternas och kantorernas löner enligt
de grunder, som här ofvan i mom. Å,
B och C blifvit underdånigst påpekade,
. dels föranstaitja om att uttjänta
kyrkomusici ! erhålla pepsion af intill. 75
procent af deras kontanta löner samt att en
änke- och papillkassa för dem bildas på
gätt, som efter nödig utredning befinnes
lämpligt.
Petitionen är undertecknad »å rikets
organisters, kantorers och klockares
vägnar» af följande 35 organister (däraf
minst 15 tillika äro folkskollärare):
för Uppsala stift: J. Gerdelius och Erik
Ehlin;
för Linköpings stift: C. F. Hafström,
K. A. Andersson och Frans Engström; >
för Skara stifti Lennart Hjort, G. E.
Fromm och Aug. Leuwgreen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
