Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (994.) 16 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nir B
Af mindre folkskolor äro endast två
former medtagna: folk- och
småskole-afdelning, undervisade på olika tider
men å samma station, samt två
folk-skoleafdelningar, undervisade på olika
stationer. Om båda gäller sålunda, att de
endast hafva half lästid för hvarje barn.
De förutsättas förekomma endast där
barnantalet är så ringa, att egentlig
folkskola icke skäligen kan upprättas.
Den märkligaste nyheten beträffande
dessa skolor ligger i hvad som
uteslutits. 1889 års normalplan, som
upptog dessa skolor bland de normala, hade
en form med särskild lärarinna för
srnå-och f olkskoleaf delningen. Denna var
sålunda anpassad för de olagliga mindre
folkskolor med stort barnantal, som
finnas här och hvar. Vidare funnos
såväl flyttande som fast mindre
folkskola med alla sex årsklasserna
samtidigt undervisade. Alla dessa
orimligheter äro nu uteslutna. Mindre
folkskolan är reducerad till hvad den bör
vara: en nödfallsutväg för aflägsna
bygder med spridda gårdar.
Det mest beaktansvärda nya rörande
skolformerna i 1900 års normalplan är
följande not om alla skolformer - en
undantagen - med blott fyra
månaders lästid årligen för hvarje barn:
»böra förekomma endast i skoldistrikt,
där lokala förhållanden eller
medellöshet påkalla dylik anordning». Detta
uttalande är tydligen ett svar på de böner,
som nu i snart tjugo år uppstigit från
dem, som i landets olika delar stridt och
arbetat för, att barnen måtte få så irjånga
skoldagar årligen, att skolan kan utföra
sin mission till deras bästa. Svaret är
visserligen litet sväfvande och svagt.
»Lokala förhållanden» är ju ett
mångtydigt uttryck. Då »medellöshet»
namnes .särskildt, måste väl med lokala
förhållanden menas långa skolvägar, och
det hade då varit bättre att säga detta.
Och hvarför har denna viktiga
bestämmelse fått formen af en not, tryckt
med petit? Den behöfde sannerligen
en framstående plats och borde varit
tryckt med fetstil.
Vi äro likväl tacksamma för, att
den kommit med. Nu kan ingen med
normalplanen i hand säga, att fyra
månaders läsning årligen för hvarje
barn är en af folkskolestadgan
godkänd anordning i välbärgade, tätt
bebyggda trakter. Detta bedja vi alla
folkskolans sanna vänner noga lägga
på minnet.
Hade denna lilla blygsamma not
funnits i föregående editioner af
normalplanen, så hade aldrig skolorna
med half lästid fått den utbredning,
de nu ha. Och ehuru hjälpen kommit
sent, hoppas vi, att den skall bli så
väl använd, att bestämmelsen i nästa
edition blir uppflyttad till den plats
den bör intaga.
Men den fastställda regeln har ett
undantag: den omfattar ej folkskola
med en -lärare för sex årsklasser,
små-och folkskoleafdelningen undervisade
på skilda tider. Orsaken härtill kunna
vi icke utleta. Denna skolform är utan
gensägelse den sämsta af dem, som
hafva , afknappad lästid. Skulle den
dock få användas under hvilka
förhållanden som helst? Att detta skulle
vara meningen förefaller orimligt. Vi
antaga därför, att här föreligger ett
tryckfel.
Den mönstring vi nu hållit med de
former, hvari den obligatoriska
folkundervisningen härefter skall röra sig,
visar, att den nya normalplanen i
väsentliga afseenden tillmötesgått de
önskningar, som af folkskolans lärare och
lärarinnor framställts. Detta skall
gifvetvis af dem hälsas med glädje.
Flera för organistkåren viktiga
frågor
blifva under den närmaste tiden
föremål för behandling hos åtskilliga
myndigheter.
En deputation, bestående af 12
ombud för rikets organister och kantorer,
uppvaktade i somras konungen och
öfverlämnade därvid en petition, i
hvilken några för kåren viktiga
önskningsmål uttalades. Hufvudyrkandena voro
tre, nämligen:
1) att klockareinstitutionen såsom
föråldrad och hinderlig för ett tidsenligt
ordnande af kyrkosången måtte afskaffas och
lagligen examinerad organist och kantor I
stället tillsättas i hvarje församling;
2) att organisternas och kantorernas
löneförhållanden måtte ordnas på ett bättre sätt
än hvad nu är fallet; och
3) att uttjänta kyrkomusici mätte erhålla
pension af intill 75 % af den kontanta
lönen samt en änke- och pupillkassa för dem
bildas.
Den sålunda till konungen anmälda
petitionen blef i oktober öfverlämnad
till ecklesiastikdepartementet i ett af
samtliga ombuden vederbörligen
under-skrifvet exemplar. Så snart detta skett,
anbefallde k. m:t den 31 oktober
kammarkollegium att efter vederbörandes
hörande afgifva utlåtande i ärendet.
Med anledning häraf beslöt
kammarkollegium den 7 sistlidna december
att inhämta yttranden i ärendet dels
från samtliga länsstyrelserna och
öfver-ståthållareämbetet i Stockholm, dels ock
från domkapitlen samt Stockholms stads
konsistorium. De sistnämda kyrkliga
myndigheterna skulle därjämte
anmodas infordra yttranden från
församlingarna.
Det är alltså en väldig apparat, som
organisterna genom sin petition satt i
gång: kammarkollegium, 24
länsstyrelser, öfverståthållareämbetet, 12
domkapitel, Stockholms stads konsistorium
samt slutligen öfver 2,400
kyrkostämmor.
Från tre länsstyrelser hafva utlåtan-
den redan inkommit till
kammarkollegium.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län, hvilken
allra först var på det klara med denna fråga,
finner det påtagligen vara ett helgerån
att röra vid den vördnadsvärda
klockareinstitutionen. »Förslaget om dessa tjänsters
afskaffande saknar allt berättigande.» Inom
länet hade det inträffat, att en klockare
t. o. m. blifvit vald till riksdagsman och
fått medalj l Då en klockare kunde vinna
sådant anseende, behöfdes härvidlag inga
reformer. Däremot tillstyrker länsstyrelsen
»laglig examen» för organist och kantor samt
har ej något’ att erinra mot bättre
löneförmåner.
Länsstyrelsen i Gäfleborgs län är särdeles
välvilligt stämd gent emot petitionen. Den
anser nämligen nu gällande stadganden
rörande klockareinstitutionen föråldrade,
tillstyrker, att nämda institution afskaffas eller
utbytes mot annan befattning till
prästerskapets biträde för expeditionsgöråmål och
dylikt, äfvensom att, i ändamål att åt
organister och kantorer, hvilkas syssla nu ofta
anses såsom ett bihang till klockaretjänsten,
bereda en bättre och själfständigare
ställning och sålunda befrämja ett värdigt
utförande af kyrkomusiken och kyrkosången,
föreskrifter utfärdas om lämplig reglering af
organisters och klockares löner samt om
dessa tjänstemäns pensionering.
Länsstyrelsen i Västmanlands län ställer
sig ungefär midt emellan sina båda nyss
åberopade kolleger. En reform af
klockareinstitutionen bör ske på så sätt, att
upp-passning och tjänarebestyr frånskiljas och
öfverlämnas åt en kyrkotjänare. Det i
petitionen angifna maximilönebeloppet ansågs
tåla en nedprutning.
Vi återkomma till dessa och andra
utlåtanden i ämnet och nöja oss med
att i dag hänvisa läsaren till själfva
petitionen, hvilken vi, med hänsyn
särskildt därtill att omkring 1,600
folkskollärare tillika äro organister,
återgifva fullständigt här ofvan just vid
den tidpunkt, då frågan står som mest
lifligt på dagordningen.
Sedan förestående var nedskrifvet,
hafva vi från en af de för petitionens
åstadkommande mest verksamme och
intresserade mottagit nedanstående
upprop, som vi i detta sammanhang
återgifva.
Nu eller aldrig!
Som bekant har k. m:t infordrat
vederbörande myndigheters utlåtanden i anledning
af den petition, sim rikets organister,
kantorer och klockare ingifvit till k. m:t om
ordnandet af nämda kårers löne- och
pensionsförhållanden m. m. I en del län
(åtminstone Kronobergs) hafva därför
vederbörande pastorsämbeten blifvit anmodade att
fore utgången af .instundande mars månad
å kyrkostämmor inhämta församlingarnas
yttranden i ärendet samt insända
protokollsutdrag därom senast den 15 nästa april.
Därvid skall samtidigt meddelas besked om, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
