Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (995.) 23 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
Foto Holm.
olycksfall till den l september förlidet år,
då tre salar kunde tagas i bruk. Huset
af-synades den 17 oktober 1900 eller en half
månad tidigare än kontraktet föreskref.
Fotogranen å föregående sida visar
byggnaden sedd från Östra Storgatan - med
det gamla huset allra längst till vänster.
Den mindre fotografien här ofvan är tagen
från en västligare punkt, från hvilken det
gamla skolhuset träder i förgrunden, medan
man längst till höger ser tornet å den nya
byggnaden.
Huset består af tvänne hufvudpartier,
som befinna sig på ömse sidor om stora
ingången, af hvilka det västliga har en längd
af 37,5 m. och en bredd af 11,3 na. Det
östliga partiet, som har sin längdriktning i
norr och söder, är 29 m. långt och 11,6 m.
bredt. Hela fasaden mot norr, hvilken
bildas utaf en långsida af det västra och en
kortsida af det östra partiet, är 49 m. lång.
Byggnadens höjd är 15 m. till takfoten och
21 m. till takåsen. Tornspiran ’öfver södra
trappuppgången når en höjd öfver marken
af 33,5 m.
Byggnaden innehåller i de tre
hufvud-våningarna, förutom tvänne trappuppgångar,
18 folkskolesalar med 6 korridorer eller
kapprum samt tvänne lärare- och materialrum,
ett i andra och ett i tredje våningen. Med
undantag af, att lärarerum saknas i
bottenvåningen, där motsvarande utrymme
upptages af stora ingången, äro de tre
våningarna fullkomligt lika. I hvarje våning
finnes således på hvardera sidan om
hufvud-trappan ett kapprum med bredvid liggande
tre lärosalar. Alla lärosalarna äro också
hvarandra lika i det afseendet, att de hafva
i det närmaste samma storlek och form.
De minsta af de 18 salarna hafva en
golf-yta af 59,3 kvm. och en rymd af 237 kbm.
och de största 63,9 kvm. och 255 kbm.
motsvarande mått. Salarnas höjd är öfverallt
4 m. Då i reglementet för stadens
folkskolor barnantalet i hvarje klassafdelning i
den egentliga folkskolan bestämmes till 45,
är sålunda nutidens kraf på utrymme väl
tillgodosedt.
Med afseende på belysningen har hvarje
säl tre stora fönster, i 12 salar mot öster
eller väster och i 6 mot söder.
Fönsterytan i samtliga salar utgör mer än 20 %
af motsvarande golfyta. I belysningens
intresse äro alla tak hvitstrukna, och äfven
väggarna hafva erhållit - från samma
synpunkt - lämpliga färger. Fönstren äro
försedda med lätt skjutbara gardiner för
utestängande af allt för starkt solljus, och
under den mörka årstiden erhålles god arti-
ficiell belysning genom 6 prydliga
auerbrän-nare i hvarje sal.
För att inga gömslen för damm och
Orenlighet skola uppkomma, och för att
rengöringen skall underlättas, äro alla vinklar och
hörn afrundade. I samma intresse hafva
golfven blifvit bestrukna med en
oljeblandning. För att under den mindre kalla
årstiden lättare kunna ventilera genom
fönstren, hafva dessa på ett särskildt
ändamålsenligt sätt blifvit konstruerade.
Uppvärmningen och i samband därmed stående
ventilation sker genom tvänne
centraluppvärmningsapparater af Ebbes bruks system, som
äro uppsatta i källarvåningen. Denna
våning upptages dessutom af tvänne slöjdsalar
för gossar närmast hufvudingången och på
ömse sidor om denna jämte en - dessa
lokaler förenande - korridor, som tillika
kommer att begagnas som förvaringsrum för
slöjdmodeller och slöjdvirke. Det
återstående utrymmet i källaren är afsedt till
förvaringsrum f or v bränsle.
Vindsvåningen lämnar utrymme för sex
lärosalar, soin vid behof med lätthet och
utan stor kostnad kunna inredas.
Sammanlagda kostnader för huset belöpa
sig till i rundt tal 161,000 kr.
Så har då denna stadsdel, som länge
lidit brist på lämpliga lokaler, fått ett i alla
afseenden tidsenligt och prydligt
folkskolehus alldeles bredvid det gamla, hvilket
senare hädanefter uteslutande kommer att
användas för småskolans behof.
Till
invigningen
af det nya skolhuset hade inbjudits
magistratens medlemmar, stadsfullmäktige,
kyrko- och skolrådsmedlemmar, allmänna
läroverkets lärare, byggnadskommitterade,
arkitekt och byggmästare, representanter
för pressen samt distriktets
folkskollärarekår m. fi. Barn och föräldrar voro
också närvarande i stort antal.
Undervisningen, som dagen förut tog sin början i
stadens folkskolor, var hela dagen inställd.
Från taket hälsades de ankommande af den
blågula flaggan. I en med flaggor och
vimplar vackert dekorerad dubbelsal i tredje
våningen samlades de inbjudna m. fl. kl. 12
middag. Trappuppgångarna dit voro också
smakfullt dekorerade, och vid hvarje afsats
tjänstgjorde yngre lärare såsom marskalkar
för att anvisa vägen.
Högtidligheten började därmed, att en
barnkör till orgelackompanjemang afsjöng en
invigningspsalm, hämtad ur finska
psalmboken, hvarpå kontraktsprosten d:r J. A. I.
Sundelin intog den smakfullt flaggprydda
talarestolen och höll ett anslående
invigningstal.
Han utgick ifrån ps. 95: 1-2: »Kommen,
låtom oss fröjdas inför Herren» och
påpekade bland annat, huru alla borde känna sig
manade att glädjas öfver, att P kol
husbyggnaden efter åtskilliga svårigheter och med icke
ringa kostnad nu stode färdig, och detta på
ett sådant sätt, att verket till alla delar
kunde sägas prisa sin mästare. Man borde
glädjas öfver, att byggnaden kommit till stånd
utan något störande afbrott i arbetet och
utan att något olycksfall inträffat och
slutligen öfver, att man under så allmänt delta-
gande kunde högtidligen inviga huset och
upplåta det till användning för det sköna
mål, som det hädanefter skall främja.
Sedan anknöt han sitt tal tillMark. 13: 1:
»Då Han gick ut af templet, sade till Honom
en af hans lär jur gar: Mästare, se, hurudana
stenar och hurudan byggning detta är!» Han
ville med afseende på skolhuset besvara dessa
ord annorlunda än Jesus gjorde med
afseende på Jerusalems tempel. I skolan funnes
tre oförgängliga stenar: en minnessten, en
hörnsten och en ädelsten.
Denna solida byggnad, som ined sitt torn
höjer sig öfver de flesta hus i den stadedel,
för hvilken den är afsedd, skall både för det
släkte, som nu lefver, och för kommande
släkten bära vittne om, att Jönköpings
samhälle icke blott omhuldar handel och industri
utan också känner och behjärtar högre
intressen - såsom ungdomens uppfostran och
bildning - samt är redo att utan njugghet
och sparsamhet befrämja arbetet därför, och
därigenom blir skolan en minnessten.
Såsom lokal för en kristlig skola kunde
byggnaden äfven betraktas som en hörnsten,
grundad på Jesus Kristus själf, och det
hoppet uttalades, att den allt framgent skulle
blifva stående vid det gamla bibelordet:
Herrens fruktan är vishetens begynnelse och som
hittills fasthålla religionsundervisningen
såsom utgångspunkt och medelpunkt för all
undervisning.
Slutligen ville talaren, påpeka ädelstenen,
som skolhusbyggnaden förvarar, barnen, för
hvilka det vackra huset kommit till stånd.
Han erinrade om, huru högt vår Frälsare
tänkte om en barnasjäl och huru den
bekante Zinzendorf har sagt: »barn äro
maje-stäter» och att man på grund af barnens höga
uppgift borde vårda sig om dem såsom
ädelstenar. Åt lärarne öfverlämnas dessa
ädelstenar, att de skola vaka öfver deras själar.
De hafva alltså ett stort ansvar, som aldrig
borde komma ur deras minne och sinne.
Lärarens kall, rätt uppfattadt ocb skött, är
sannerligen ett svårt kall, men det blir dock
lät-tadt därigenom, att det dagliga umgänget med
de unga gör, att lärarens eget hjäita bevaras
ungt och friskt, och att han genom det
oför-därfvade barnets mottaglighet för allt, som är
sant, godt och skönt, ständigt får ny
väckelse till fortsatt trohet och
samvetsgrann-het. -------
Talaren slöt med orden: »Nu inviger
jag denna nya skola, som är en minnessten,
som hvilar på en hörnsten, och som förvarar
inom sig en ädelsten, för det heliga ändamål,
för hvilket den blifvit uppbyggd, att vara en
undervisnings- och uppfostringsanstalt. Jag
inviger den till en anstalt i vår församlings
tjänst, till ungas och gamlas, lärjungars och
lärares timliga och eviga välfärd; jag inviger
den framför allt till en kristlig skola, till ett
planteringsland för Guds rike, till en
him-melens förgård; jag viger den därtill i namn
Faderns, som skapat oss till sin afbild, och
Sonens, som genom sin återlösning
förvärfvat oss barnaskap hos Gud, och den Helige
Andes, som vill förklara <oss till sin helighets
och härlighets kärl.------»
Därpå sjöng en kör af lärare och
lärarinnor under ledning af folkskolläraren
Claesson en invigningshymn af J. B. Dykes
och en lofsång af Chr. Rinck, hvarefter
stadens folkskoleinspektör hr R. Johansson i
ett mycket intressant anförande lämnade en
historik öfver skolhusfrågans utveckling,
redogjorde för dess ekonomi och slutliga
resultat. Af detta anförande framgick bland
annat hvad vi här ofvan meddelat om
byggnaden och dess tillkomst. Sedan sjöng
barnkören en bön af W. Mozart, hvarefter
kontraktsprosten Sundelin åter tog till orda och
uttalade ett tack å skolrådets, barnens,
deras lärares och deras föräldrars vägnar till
Jönköpings samhälle, dess styrande och skatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
