Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (995.) 23 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
Enr princip, som bör brytas.
Vidare har anmärkts mot
öfverflyttande på stadsfullmäktige af
beslutanderätten öfver folkskolebudgeten, att detta skulle
vara i bestämd motsats mot den princip,
som hittills varit gällande i vårt land,
nämligen att omvårdnaden om folkskolan skulle
tillkomma den kyrkliga kommunen, samt
att något sakligt skäl att frångå denna
princip så mycket mindre funnes, som
folkskoleväsendet i vårt land just under den
kyrkliga kommunens omvårdnad om dess
angelägenheter nått den utveckling och höga
ståndpunkt, som detsamma intager hos oss.
. Principen torde dock, enligt
kornmittera-des förmenande, böra vika för öfvervägande
praktiska skäl. Ben är redan bruten i
Gröteborg, utan att därstädes visat sig
någon olägenhet däraf.
De främmande religionsbekännarne och
kristendomsundervisningen.
Slutligen har den anmärkningen gjorts,
att då valrätt och valbarhet till
stadsfullmäktige tillkommo jämväl främmande
reli-gionsbekännare och dem, som anmält sig
till utträde ur svenska statskyrkan, men
dessa däremot ej hade rösträtt å
kyrkostämma, det jämväl af detta skäl vore olämpligt,
ej endast med afseende å
kristendomsundervisningen, att å stadsfullmäktige öfverflytta
någon befogenhet öfver folkskolans
angelägenheter.
Häremot invända kommitterade; att då
här i staden de främmande trosförvanterna
äro så fätaliga i förhållande till dem, som
tillhöra statskyrkan - enligt statistiska
uppgifter uppgick den rättsliga folkmängden
i Stockholm den 31 dec. 1898 till 295,789
personer och af dessa tillhörde allenast
2,452 främmande trosförvanters församlingar
- torde i fråga om allmänna val här i
staden de främmande trosförvanterna sakna
betydelse^ hvilket jämväl framgår däraf, att
af stadsfullmäktige för närvarande endast 3
personer tillhöra främmande
religionssamfund. Här i Stockholm är olikheten
mellan den valmanskår, som utser
stadsfullmäktige, och kyrkostämmorna alltför ringa för
ättens någon betydelse skulle kunna tilläggas
denna^ olikhet.
Till fromma för folkundervisningen.
Den omständigheten, att beslutanderätten
öfver fölkskolebudgeten öfverflyttas på
stadsfullmäktige, torde sålunda ej böra ha
något ofördelaktigt inflytande på
folkundervisningen i Stockholm utan tvärtom bli till
fromma för densamma.
Stadsfullmäktige i Stockholm ha aldrig
tillbakasatt någon af
kommunalförvaltningens många grenar. Man torde, enligt hvad
kommitterade förmena, kunna vara fullt
förvissad om, att de skola visa samma
omsorg om folkskoleväsendet som om stadens
öfriga gemensamma angelägenheter.
- Under åberopande af dessa nu anförda
skäl uttala kommitterade som sin åsikt,
att öfverflyttandet af beslutanderätten öfver
folkskolebudgeten från församlingarna till
stadsfullmäktige skulle vara till gagn för
folkskoleväsendet i Stockholm.
Men om sådan omflyttning skall äga rum,
torde dock, enligt kommitterades mening,
vissa garantier
böra fordras för att jämväl därefter det
kyrkliga elementet må hafva tillbörligt
inflytande å folkskoleväsendet.
Sålunda böra verkställighet och
förvaltning i fråga om folkskoleväsendet
fortfarande tillkomma öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor, hvilken alltså skulle
bli en af stadens nämder. Men
stadsfullmäktige borde ej ha rätt att ensamma
tillsätta öfverstyrelsen s medlemmar. Denna
rätt borde lika fördelas niellan
församlingarnas skolråd och stadsfullmäktige,
hvarjämte Stockholms stads konsistorium skulle,
som hittills, äga utse en ledamot af
öfverstyrelsen.
Genom att skolråden och konsistorium
jämväl efter folkskolebudgetens
öfverflyttande å stadsfullmäktige blefve representerade
i öfverstyrelsen, skulle, enligt kommitterades
åsikt, det kyrkliga elementet få tillräckligt
inflytande på folkundervisningen i staden.
Följaktligen skulle, enligt kommitterades
förmenande, öfverstyrelsens sammansättning
böra bli sådan, att hvar och en af de
territoriella församlingarnas skolråd utser
en ledamot, stadsfullmäktige lika många
som skolråden tillsammans och konsistorium
en ledamot.
Hvad granskningen af folkskolans
räkenskaper beträffar, torde tillsättandet af
revisorer för nämda ändamål böra tillkomma
endast stadsfullmäktige, hvilka jämväl böra
tillerkännas ensam beslutanderätt öfver de
anmärkningar, revisorerna framställa.
Dessutom bör föreskrift lämnas om, att
de beslut, som före tillämpningen af den
nu föreslagna anordningen fattats af
församlingarna gemensamt eller af
kyrkofullmäktige rörande aflönings- och
pensionsförhållanden, skulle äga samma giltighet, som
om de fattats af stadsfullmäktige.
Med anledning häraf hemställa
kommitterade, att kyrkofullmäktige måtte anhålla
hos k. m:t, att »k. m:t täcktes låta
vidtaga sådana åtgärder, som erfordras för att
den beslutanderätt öfver folkskolebudgeten
i Stockholm, som hittills tillkommit
församlingarna gemensamt och
kyrkofullmäktige, måtte öfverflyttas å stadsfullmäktige».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
