Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (995.) 23 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
erhöll därpå anställning som skollärare inom
Undenäs socken och valdes 1869 till
folkskollärare och organist i Bellefors, hvilka
befattningar han innehade till år 1895, då
han efter uppnådd pensionsålder tog afsked.
Redan före afskedstagandet hade Norberg
sysselsatt sig med landtbruk, hvilket efter
nämda tidpunkt blef hans hufvudsakliga
göromål, då han slog sig ned å nyssnämda
egendom Hasslum i Sköfde landsförsamling.
Med Norberg har en samvetsgrann och
plikttrogen arbetare på folkskolans fält gått
ur tiden. Af ett fromt och stillsamt
sinnelag, älskade N. att verka företrädesvis i
det tysta och obemärkta. Lifligt
intresserad för kallet och lärarekårens
angelägenheter, försummade han aldrig att bevista
ortens Skolmöten och kvarstod äfven efter
afskedstagandet ända till sin död som
medlem af Sköfde skolförening. För omkring
två år sedan valdes han till ledamot af
Sköfde landsförsamlings skolråd.
Den bortgångne sörjes närmast af
efterlefvande maka och barn, broder,
folkskollärare i Eansberg, samt talrika vänner och
kamrater, A. Th. V.
A. Lundén f- I Mistelås afled den
14 dennes f. d. folkskolläraren och
klockaren Anders Lundén.
Född 1824 i Grällaryd af fattiga föräldrar
tjänade han flera år som bonddräng. Då
1842 års folkskolestadga utkom, rådde pastor
i församlingen honom att söka inträde vid
Växjö seminarium. Medel därtill sökte
fadren anskaffa genom att hos sockneboarne
insamla frivilliga understöd, och så blef
planen verklighet. Efter år 1848 aflagd
examen anställdes Lundén 1849 i Mistelås och
innehade denna befattning, tills han år 1880
afgick med pension och efterträddes af sin
son Gustaf Edvard, som ännu innehar
befattningarna.
Lundén var en enkel, anspråkslös och
stilla man af gamla stammen, plikttrogen
och outtröttlig samt med ett sätt, som
tillvann honom lärjungarnas förtroende och
kärlek.
Hans första arbetsår på skolans fält blefvo
i hög grad ansträngande, banbrytare som han
var på undervisningsfältet. I början
ambulerade skolan på 5-6 stationer, skolhus
funnos ej, och för läraren och hans
åhörareskara fanns understundom ej »rum i
härberget», utan logen fick tjänstgöra som
lärosal. Där var åtminstone ej dålig
luftväxling - såsom den gamle läraren
plägade säga. Och lönen stod i förhållande
till skollokalen: 9 kronor för en termin på
sex veckor ansågs för skälig ersättning.
Men »hvar förtjänst till slut sin krona får» :
skolan blef fast, lönen steg till 600 kronor,
och den gamle trogne tjänaren fick vid
afskedstagandet 450 kronors pension, hvilket
var nog för att göra den enkle mannens
lefnadsafton sorgfri.
Frid öfver minnet!
Ä. Larsson f. Å Jönköpings
lasarett afled den 11 dennes f. d.
folkskolläraren Anders Larsson i Veinge, hvilken på
senare tider varit bosatt i Jönköping. För
omkring fjorton dagar sedan blef den
69-årige mannen orolig till lynnet, så att hans
omgifning sväfvade i ständig oro för honom.
Två gånger gick han ut i staden och föll
därunder omkull samt måste af
tillskyndande personer transporteras hem. Den 10 d:s
fördes han till lasarettet, där det
konstaterades, att han led af hjärtfel. Morgonen
därpå afled han.
Han var född i Torup 1831, fick 1860
dispens från folkskollärareexamen och blef
1861 ordinarie folkskollärare i Veinge, där
han verkade i många år.
[ sin krafts dagar en framstående lärare
och en mångbetrodd man, efterlämnar han
hustru och tre barn, af hvilka sonen Hugo
är vik. lektor i Ystad och Viktor redaktör
för Hallandsposten.
Profhäfte af SAGA
för år 1901 erhålles gratis, då begäran därom
framställes till
Svensk Läraretidning, Stockholm N.
Svenskbyboarnes skola
i Syd-Kyssland har genom undertecknad fått
emottaga följande: från grosshandlande B.
Paulin i Helsingborg 5 kr., från
Kungsbackakretsen genom A. Ekeblad i Kungsbacka 3
kr. 50 öre, från Norakretsen genom A. G.
Larsson i Järle l kr., från Lidköping
Skarakretsen genom A. J. Schill 5 kr., från Svensk
Läraretidning böcker och illustrerade jultid!
ningar för 35 kr., från aktiebolaget
»Folkskolans Vän» illustr, jultidningar för 20 kr.,
från Stina Quint i Stockholm illustr,
jultidningar för 5 kr., från Normans
förlagsaktiebolag i Stockholm läroböcker för 81 kr.,
hvilket tacksamt erkännes.
Haaslarp den 15 januari 1901.
M. J. Martinsson.
Pensionsbref,
utfärdade den 2O och 28 dec. 19OO.
Folkskollärarnes pensionsinrättning’.
2.144. J. E. Östman, Köpings stad, Vstm.
750 kr., fr. l jan. 1901.
2.145. F. V. Fjellström, Arjephiog, Nbtn.
444 kr., fr. l juli 1900.
Folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
868. J. F. Reutervalls änka, Tärna, Vstm.
120 kr.,.fr. l dec. 1900.
869. J. P. Hassels änka, Visnums Kil, Vrml.
160 kr., fr. l dec. 1900.
870. A. P. Kolmodins änka, Arbrå, Gflb.
140 kr., fr. l sept. 1900.
871. L. F. Bjurströms ä., Lungsund, Vrml.
140 kr., fr. l nov. 1900.
872. C. V. Strömblads änka, Flenninge, Mim.
120 kr., fr. l okt. 1900.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
387. Maria Kr. Zetterman, Varnhem> Skbg.
70 kr., fr. l jan. 1900.
388. Margareta M. Lundkvist, Hållnäs, Upps.
70 kr., fr. l juli 1900.
389. Karolina M. Elmqvist, Torslunda, Kim.
70 kr, fr. l juli 1900.
390. Nils Nilsson, Esphult, Krist.
200 kr., fr. l febr. 1901.
391. Albertina F. Lärck, Örmevalla, Hall.
80 kr., fr. l juli 1900.
JULTOMTENS
pristäflan.
Vi återgifva nedanstående inbjudning, enär
helt visst många lärare och lärarinnor önska
deltaga i årets pristäflan.
JULTOMTEN, den äldsta och mest
spridda af de för Sveriges skolbarn
afsedda jultidningarna, utkommer i år f or
elfte gången. Från samma förlag
utgifves därjämte en ny årgång af barnens
jullok FÅGEL BLÅ (utgörande
fjärde samlingen af Tomtefars sagor och
berättelser).
För åstadkommande af goda bidrag
till dessa båda af barnen så omtyckta
julpublikationer tillåter sig redaktionen
härjämte ställa en vördsam inbjudan till
vårt lands författare och författarinnor,
att de benäget ville deltaga i en litterär
pristäflan. Endast genom medverkan
af vårt lands yppersta
sJcriftställareJcraf-ter Jean redaktionen våga hoppas på
förverkligandet af sina sträfvandens mål:
att förskaffa de svenska barnen en
läsning af gediget slag, hvilken förmår
väcka deras kärlek till det ideala i lifvet,
skänka sund och kraftig näring åt deras
fantasi, sporra dem till kamp för höga
lifsmål och rikta deras barndom med
minnen, som räcka genom lifvet.
För pristäflingen gälla följande
bestämmelser:
T) Deltagare äger att själf fritt välja
ämne och efter godtfinnande behandla
det i sagans, berättelsens, legendens eller
sångens form.
2) Framställningssättet bör vara
lämpadt för barn i en ålder af 8-14 år.
5) Täflingsskrift på prosa må, om
den är afsedd för JULTOMTEN,
upptaga ett omfång motsvarande ungefär
en trycksida af sagda tidning: är den
afsedd för FÅGEL BLÅ, må den ej
gärna omfatta mer än 12 oktavsidor i
tryck. Skaldestycke Mr ej gärna
omfatta mer än på sin höjd 100 rader.
4) För de två täflingsskrifter, som af
vederbörandeprisnämd tillerkännas första
och andra prisen, utbetalar redaktionen
resp. 250 och 150 kronor, och vare
författaren skyldig att häremot
öfverlämna sin täflingsskrift till
offentliggörande i JULTOMTEN eller FÅGEL
SLÅ.
5) Slmlle prisnämden icke finna någon
af de ingifna taflingsskrifterna förtjänt
af första priset, äger den fördela detta
pris i flera smärre, dock så att under
alla omständigheter de 400 kronorna
komma att utgå.
6) Redaktionen förbehåller sig
företrädesrätt att, efter särskild
öfverenskommelse, inköpa sådana inlämnade
täf-lingsskrifter, som ej blifvit prisbelönta.
7) Täflingsskrift skall vara försedd
med märke eller valspråk samt åtföljas
af förseglad namnsedel.
8) Täflingsskrift bör å omslaget
förses med påskriften »JULTOMTENS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
