Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (996.) 30 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
borgs län hade anhållit att icke blifva
omvalda, hvadan efter dem nya ombud utsagos.
De öfriga återvaldes.
Motioner.
11. Folkskolebyggnader på landet
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Undertecknade, som vid Sydvästra
Upplandskretsens möte i Enköping den 27 juli
1900 fingo i uppdrag att till centralstyrelsen
för S. A. F. insända den vid mötet
behandlade frågan »om folkskolebyggnader på
landet» j vilja fullgöra detta uppdrag genom
att framhålla de synpunkter, som af frågans
inledare och de i diskussionen deltagande
påpekades samt det uttalande, mötet till sist
gjorde.
Först påpekades, att ordet
folkskolebyggnader omfattade både folk- och
småskolebyggnader med därtill hörande lärosalar
jämte bostadsrum för lärarepersonalen.
Emedan k. m:t nyligen anmodat
öfverintendents-ämbetet att med ledning af den erfarenhet,
som må hafva vunnits, sedan andra
upplagan af normalritningarna år 1878 utgafs,
afgifva förslag till de förändringar uti eller
tillägg till dessa normalritningar, som kunna
anses erforderliga för folkskolebyggnaders
tidsenliga ordnande, så borde lärarekåren
passa på tillfället att uttala sina önskningar
i denna fråga.
Det framhölls, att det gamla uttrycket i
lagen om att läraren skall förses med
tjänlig bostad, bör närmare specificeras.
Hvad beträffar lärorum och lärarebostäder
framhölls, att de böra förläggas till olika
byggnader. Den vanliga sammankopplingen
medför nämligen flera olägenheter både för
skolan och lärarefamiljen. För skolan kan
ej gärna helt och hållet undvikas störande
buller, i synnerhet om lärarebostaden är
förlagd öfver lärorummen. En annan
svårighet är att få det yttre utseendet sådant,
att det blir symmetriskt, ej stötande för
ögat eller rent af fult. Så t. ex. måste
fönsterhöjden och fönstrens storlek förblifva
olika i lärorum och bostäder, äfvenså måste
rummens höjd blifva olika. Att det faller
sig mindre trefligt för lär ar e familj en att
vara utsatt för allt det buller, som
åstadkommes af en massa skolbarn och af deras
hamrande, huggande och hyflande i rummet
intill, ofvanför eller under kan ej gärna
förnekas. Normalritningarnas anvisning, att
lärarens större bostadsrum skall vara
förlagdt intill skolans afklädningsrum, är långt
ifrån bra. Man behöfver blott tänka på
allt det damm, som tränger in i
lärarebostaden, då sopningen verkställes, hvilken
ännu på de flesta ställen utföres af
skolbarnen.
Framtidsperspektivet bör därför vara att
få särskilda lärarebostäder. Där detta dock
af ett eller annat skäl ej kan låta sig göra, bör
öfverintendentsämbetet uppgöra sådana
förslag till ritningar af skolhus, att
lärarebostaden så mycket som möjligt skiljes från
lärorummen och att densamma förses med
egen, från skolans skild ingång.
Hvad beträffar storleken af de egentliga
lärorummen ansågs tiden nu vara inne, att
folkupplysningens vänner uppställa det
yrkandet, att en begränsning sker i antalet
skolbarn, som skola undervisas af en
lärarekraft, och att därför ritningar uppgöras till
lärosalar för ett visst begränsadt antal barn.
En lärarekraft i en folkskola ansågs böra
få undervisa 50 eller allra högst 60(?) barn
samtidigt, och där barnantalet blir större,
bör det delas mellan tvänne lärarekrafter.
En lärarinna i en småskola ansågs böra
få samtidigt undervisa 30 eller allra högst
40 barn, fördelade på högst två klasser, och
i ingen småskola borde få förekomma tre
klasser. Vid byggandet af lärosalarna böra,
med den begränsning af barnantalet, som
nämts, de tilltagas så stora för det
|beräk-nade antalet barn; att de hvad ytutrymmet
beträffar blifva tillräckligt stora och hvad
kubikutrymmet beträffar så stora, att de i
sanitärt afseende med den luftväxling, som
kan åstadkommas, blifva så sunda som
möjligt.
Hvad beträffar afklädningsruminen, böra
de göras så stora, att hvarje barn erhåller
sin egen klädhängare och sitt eget fack
eller låda för förvarandet af sin matkorg.
Dessutom bör naturligtvis finnas plats för
eldstad, därest centraluppvärmning ej kan
åstadkommas, samt tvättställning och plats
för vatten kärl. Utrymmet bör för öfrigt
vara sä stort, att det blir tillräckligt med
sittplatser för barnen, under det de intaga
sina måltider. Där ej särskild
gymnastiksal finnes, bör afklädningsrummet vara så
stort, att det kan användas till
gymnastiksal vid öfvandet af redskapsgymnastik. Som
af klädningsrummet naturligtvis bör vara
varmrum, är det ej tjänligt, att det blott genom
en dörr står i förbindelse med den yttre
luften, utan bör det finnas en mindre
förstuga eller en inbyggd veranda, så att ej
den kalla luften direkt kan intränga i
af-klädningsrummet. För hvarje särskild
lärosal bör finnas ett särskildt afklädningsrum,
i händelse flera lärosalar äro förlagda i samma
hus. I sammanhang härmed påpekades, att
utanför trappan skall finnas en tillräckligt
stor fotskrapa. Hvad både lärorummen och
afklädningsrummen samt slöjdsalar beträffar,
böra de göras tillräckligt ljusa och förses
med lämplig värmeinrättning. Omedelbart
intill skolsalen bör finnas ett mindre
materialrum eller ett större materialskåp.
Hvad beträffar slöjdrummen, böra de för
gossar ej göras större, än att tillräckligt
utrymme kan erhållas för 15 allra högst 20 st.
och för flickor 15 a 20 eller allra högst
25 st. Bredvid gossarnes slöjdrum bor
inrättas ett materialrum och i flickornas
slöjdrum ett tillräckligt stort materialskåp. Hvad
slöjdrummens läge beträffar, kunna de, om
lärorummen utgöra en särskild byggnad och
undervisning uti slöjd ej pågår samtidigt
med undervisningen uti läroämnena, inredas
pä skolans vindsvåning; i annat fall bör
helst gosslöjdsalen förläggas till särskild
byggnad, som kan vara under samma tak
som skolans vedbod och tvättstuga samt
lärarens matbod, såvida den ej inrymmes
uti vindsvåningen, då läraren har särskild
bostadsbyggnad.
Där särskilda skolkök kunna ifrågakomma,
ansågs, att de helst böra förläggas i samma
hus som lärosalarna och i närheten af
afklädningsrummen, som ju i öfrigt skola vara
ett slags matsalar för barnen.
Det ansågs, att en tidsenlig lärarebostad
borde med nödvändighet omfatta tre rum
och kök intill hvarandra samt, där
förhållandena så medgifva, äfven ett vindsrum.
Hvardagsrummet bör vara minst 5 meter
i kvadrat, eller ungefär 25 kv.-meters
golfyta. Det bör, emedan det skall användas
till sofrum och barnkammare, ha sådana
luftfönster, att ventilering äfven vintertiden
obehindradt kan åstadkommas.
Lärarens salsrum eller högtidsrum bör
vara 6 X 5,5 meter i kvadrat eller omkring
33 kv.-meters golfyta.
Det tredje rummet, lärarens enskilda
rum (arbetsrummet), bör vara minst 3 X 3,6
meter i kvadrat eller omkring 11 kv.-meters
golf yta.
Köket kan vara större eller mindre,
beroende på om det finnes särskild
bagarestuga, som då äfven kan användas såsom
tvättstuga. Dock bör köket vara så stort,
att det utan olägenhet kan inrymma
sängplats och dragkista åt en jungfru. Kökets
golfyta bör ej gärna undei stiga 20 kv.-meter.
Dessutom ansågs önskligt, att äfven ett
vindsrum inredes, ty är barnskaran i
familjen stor, är ej godt att stufva in alla i ett
rum, och dessutom kan ju en lärare likaväl
som andra få besök af främmande, och då
är ett dylikt rum nödvändigt.
Uti sängkammaren och lärarens
arbetsrum bör finnas en garderob i hvarje af
dessa rum. Intill köket bör finnas ett
skafferi af erforderlig storlek.
Den till lärarebostaden hörande källaren
bör ej vara belägen under bostaden, för
undvikande af golf drag och kalla rum. Hvar
den sedan lämpligen bör förläggas, beror
naturligtvis mycket på markens beskaffenhet,
men där det låter sig göra, ansågs det vara
fördelaktigt, om nedgången till källaren
kunde beredas från bagarestugan och
dessutom vara förlagd under exempelvis en del
af vedboden.
Småskollärarinnans bostad ansågs böra
bestå af 2 rum och kök. Hvad köket
beträffar, bör det ej vara för stort tilltaget, i
synnerhet om småskolan är förlagd intill
folkskolan och där finnas tvätt- och
bagarestuga, som då kan vara gemensam. Det
största af rummen ansågs böra upptaga en
golfyta af omkr. 25 kv.-meter. Det andra
rummet bör vara något mindre. Det ena
rummet bör vara försedt med garderob och
köket med ett mindre skafferi. Äfven
lärarinnans bostadsingång bor vara skild från
skolans ingång.
Äro flera lärare- och lärarinnebostäder uti
samma hus, så bör hvarje bostadslägenhet
hafva sin särskilda* ingång, så att hvar och
en kan stänga sin egen ytterdörr.
Detsamma bör äfven gälla angående ingångarna
till afklädningsrum och skolsalar.
Där särskild byggnad för lärarebostaden
kan åstadkommas, bör ock den fördelen
lättare kunna vinnas, att lärarens trädgård
förlägges omkring hans bostad och barnens
planteringsland omkring eller i närheten af
själfva skolhuset.
På förslag af frågans inledare, Aug. Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
