Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (997.) 6 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
Folkskollärarnes
bränsleförmåner. Höganäs bruksförsamling beslöt för
åtskilliga år sedan bevilja en föreslagen
förhöjning af de kontanta lönerna åt
folkskol-lärarne i församlingen med det villkor, att
de förbunde sig att för sin tjänstetid dels
hålla bränsle till sina bostäder och
skolsalar mot en årlig ersättning af 250 kr.
och dels städa och elda i sina resp.
skollokaler mot en årlig ersättning af 50
kronor. Vid märkbara förändringar i
medelpriset för stenkol skulle skolrådet äga att
vidtaga lämpliga förändringar i nämda
belopp.
I fjor beslöt församlingen sådan ändring
L nämda beslut, att församlingen skulle
anskaffa bränsle till samtliga lärorummen i
folkskolan för gossar samt ombesörja
eldning och städning därstädes mot det, att
den förut till denna folkskolas lärare
lämnade ersättning för städning upphörde samt
anslaget till bränsle nedsattes till 150 kr.
för hvar och en af nämda lärare.
Öfver detta senare beslut anförde
folkskolläraren (3. A. Dahlström i Höganäs
besvär hos länsstyrelsen i Malmöhus län med
yrkande att, därest ej först anmärkta
beslutet längre finge vara gällande, få återgå
till de villkor, på hvilka han blifvit
antagen till folkskollärare, d. v. s. att »nödigt
bränsle» in natura måtte honom
tillhandahållas.
Då enligt gällande förordning
folkskollärare skall förses med nödigt bränsle eller
ersättning därför och det af församlingen
anslagna beloppet till bränsle, 150 kr., måste
anses för ändamålet tillräckligt, har
länsstyrelsen ogillat besvären i hvad de afsåge
anskaffande af bränsle till klagandens
bostad.
Rörande frågan om anskaffande af bränsle
till lärorummen samt eldning och städning
af desamma har länsstyrelsen yttrat, att den
ersättning härför, som på grund af
öfverenskommelse mellan församlingen och klaganden
utgått, ej är hänförlig till de löneförmåner,
hvilka klaganden såsom folkskollärare lagligen
tillkomma. Då frågan, huruvida eller i
hvilken mån berörda öfverenskommelse
fortfarande är bindande för parterna, ej är af
beskaffenhet att böra pröfvas af
länsstyrelsen, har länsstyrelsen funnit besvären
härutinnan ej föranleda vidare yttrande.
, Ett skolagemål inför Svea
hofrätt. Som vi på sin tid omnämde, angaf
skräddaren J. P. Andersson i Kristinehamn
folkskolläraren K. Lindberg därstädes för
det denne skulle ha misshandlat Anderssons
minderårige son Johan Fritiof, så att han
däraf insjuknat. Angifvelsen skedde först
efter gossens död, som inträffade en tid
efter misshandeln. Läraren blef därför af
Andersson instämd till rådhusrätten, som
dock, på grund af hvad som i målet
förekom, ogillade ansvarsyrkandena.
Såväl allmänna åklagaren-stadsfiskalen som
gossens fader fullföljde emellertid målet till
Svea hofrätt, som i dagarna af kunnat sitt
utslag. Däri heter det:
Emedan sonen Joh. Fritiof Andersson
aflidit, innan angifvelsen mot Lindberg skett,
och då det målemanskap J. P. Andersson
innehaft för sin son vid dennes död upphört,
har stadsfiskalen ej ägt att på angifvelse föra
talan, och då J. P. Andersson ej är behörig
att föra talan i ansvarsfrågan, kunna besvären
i detta afseende ej till pröfning upptagas.
Dock befriade hofrätten skräddare
Andersson att utgifva den ersättning for kostnader,
sorn läraren haft i målet, hvartill
Kristinehamns rådhusrätt förpliktat honom.
En katekesdiskussion förekom vid
Södertörnskretsens årsmöte i Södertälje den
26 sistlidna januari. Den inleddes af hr
J. F. Jansson på Hall, som ur tidningen
»Kyrka och skola» uppläste hofpredikanten
Th. Mazérs inledningsföredrag vid
Stockholms prästsällskaps sammanträde den 10
december förlidet år, och hvars
hufvudinne-håll återfinnes i n:r 51 af Svensk
Läraretidning för förra året.
I diskussionen deltogo hrr J. A.
Strandberg i Nykvarn, komminister Jonsson i
Södertälje och Aug. Karlsson i Grödinge,
hvilka samtliga frarnhöllo de brister, som
vidlåda den nuvarande katekesen i såväl
pedagogiskt som psykologiskt och formellt
hänseende samt yrkade på en förbättring.
Hrr Vesterin i Västerhaninge, P.
Lagerblad och Cyrus Granér uppträdde
däremot till den angripnas försvar. Hr
Vesterin tyckte, att den nuvarande katekesen
är bra; hr Lagerblad hade endast hört den
häcklas men ej sett något förslag till en
bättre framkomma, och hr Granér hade
funnit många guldkorn i den nuvarande
katekesen, för hvars auktoritet han
vördnadsfullt böjde sig, öfvertygad om att den vore
bra i en duglig lärares hand, hvaremot den
i likhet med alla andra läroböcker kunde
blifva dålig, om den komme i händerna på
en oduglig lärare.
Detta gaf hr Aug. Karlsson anledning
erinra, att hr G., som genomgått Uppsala
seminarium under rektor Norléns tid,
säkerligen hade sig bekant, att rektor Norlén icke
var någon beundrare af den Lindblomska
katekesen och att han utgick ur den
kommitté, som utarbetade förslaget till den
nuvarande katekesen, på grund däraf, att
majoriteten inom kommittén icke ville taga
tillbörlig hänsyn till hans mening. Vidare
hänvisade han till folkskoleinspektörernas
berättelser, där man äfven kunde finna
anmärkningar mot katekesen, samt till lektor
Waldenströms stränga kritik, som ej kunde
tänkas vara riktad mot religionsundervisningen
utan endast mot läroboken.
Hr Strandberg hade framlagt ett
resolutionsförslag, men då ett uttalande från ett
jämförelsevis fåtaligt besökt kretsmöte
ansågs utan betydelse, och då man dessutom
visste, att frågan förelågo hos Sveriges
allmänna folkskollärareförenings centralstyrelse,
fick det bero vid den förda diskussionen.
En diskussion om
folkskoleväsendet förekom vid Växjö
stadsfullmäktiges sammanträde sistlidna torsdag.
Skolrådet i staden hade nämligen hos
stadsfullmäktige hemställt, att för småskolans
räkning måtte i nya försörjningsinrättningen få
förhyras två salar. Barnantalet hade ökats,
luftmängden för hvarje barn vore i de
använda rummen nära 2 kubikmeter för liten.
Skolrådet tvekade emellertid för
kostnadernas skull att föreslå nybyggnad utan till-
grep den ofvannämda utvägen. Beslutet var
fattadt med 5 röster mot 4, och hrr
For-nander och Forssander hade skriftligen
reserverat sig däremot.
Då ärendet förekom inom stadsfullmäktige,
yrkade hr Fornander till en början afslag å
hemställan. Förelåge behof af flera skolrum,
hvilket ej blifvit utredt, så borde man ej gå
kräftgången. Inspektören hade ej blifvit hörd
i frågan. Beröring mellan barnen och
försörjningshjonen skulle ej kunna undvikas, och
en sådan kunde icke bli annat än skadlig,
äfven örn rummen å inrättningen vore aldrig
så snygga.
Hr Forssander medgaf, att brist på
skollokaler rådde, men kunde ej vara med om
den föreslagna åtgärden, som skulle vara
betänklig ej blott från skolans utan ock från
fattigvårdens synpunkt.
Rektor Arcadius yrkade rent afslag på
skolrådets hemställan och föreslog, att hos
kyrkostämman skulle väckas förslag om
nybyggnad af ett skolhus på 8-9 rum. En sådan
byggnad behöfde ej bli så dyrbar. I
Jönköping hade nyligen invigts ett skolhus med
18 rum, som kostat 161,000 kronor, och man
kunde väl bygga lika billigt i Växjö som i
Jönköping.
Med honom instämde flera talare, andra
yrkade återremiss för folkskoleinspektörens
och fattigvårdsstyrelsens hörande.
Friherre Lilliecreutz förklarade, att hans
ställning till frågan vore lika klar som
bestämd: b an instämde med reservanterna, hvilka
han hembar sitt tack. Saken finge hvarken
ses från fattigvårdens eller skolrådets
synpunkt utan från den uppväxande
generationens. Skolbarnen finge ej inhysas i
försörjningsinrättningen. Han yrkade afslag och
önskade, att detta afslag skulle sägas så högt,
att man aldrig mer måtte komma igen den
vägen.
Hr Lengqvist underströk farorna af
förslaget: redan benämningen fattigskola, som helt
naturligt skulle tilläggas den i fattighuset
inrymda, måste verka olämpligt. Skulle någon
af stadsfullmäktige vilja låta sina barn gå där?
Skolrådets försvar sköttes af hr Landen,
som framhöll, att förslaget tillkommit af
spar-samhetsskäl, och fann de uttalade farhågorna
vittna sorgligt om ordningen på
försörjningsinrättningen. Men å gator och torg finge
barnen nog se värre syner. Tal:n skulle ej
tveka *att låta sin flicka gå i skola på det
föreslagna stället. Emellertid yrkade han
återremiss.
Hr Lengqvist invände, att om barnen finge
se stygga ting å gator och torg, borde de väl
slippa se dylikt i skolan.
Vid voteringen afslogs skolrådets
hemställan med 22 röster mot 3, sorn voro för
återremiss.
Man finner sålunda, att stadsfullmäktige
i Växjö bättre värna örn folkskolans
intressen än skolrådet därstädes.
Förtroendeuppdrag. Till vice
ordförande i kyrko- och skolrådet är utsedd
folkskolläraren J. A. Sjögren i Venjan, Kpbg.
- Till vice ordförande i
kommunalstämman är vald folkskolläraren N. J. Olander i
Gullholmen, Gtbg.
- Till ordförande i kommunalstämman och
uppbördsman af prästerskapets löner är vald
folkskolläraren K. Pettersson i Västergarn,
Gotl.
- Till godeman för tillsyn öfver
förmynderskap är utsedd folkskolläraren Aug.
Rön-nander i Bjuråker, Gflb.
- Till förvaltare af skolans och kyrkans
kassor är vald folkskolläraren A. Dalborg i
Norrsunda, Sthm.
Våra skoltidningar hade den si
januari nedannämda år följande antal
post-prenumeranter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
