Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (997.) 6 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
ledamöter: redaktör E. Hammarlund (205
röster), lektor 8. J. Kardell (205),
provinsialläkare!^ d:r C. H. Björck (202), hrr P.
Pehrsson i Åkarp (199), 8. Söderberg i Hobborn
(125), kyrkoherden A. Sundblad (120), K.
L. M. Hedin i Torp (119), N. Andersson i
Fettersborg (118) och C. Sandquist i Söderby
(110 röster);
suppleanter: läroverksadjunkten J. G.
Spang-enberg (164 röster), rektor Hj. Sjövall (121),
kyrkoherden P. Törnqvist (105) samt hrr O.
H. Svensson i Saläng (100) och P. A. Larsson
i Säby (98).
De valda voro samtliga uppförda på
landt-mannapartiets listor. Samlingspartiet hade
på sina listor uppfört som ordinarie utom de
med högsta röstetalen valda b . a. hrr
Fridtjuv Berg (som fick 97 röster och sedermera
valdes till ledamot af fjärde tillfälliga
utskottet, där han är ordförande) samt Hj. Sjövall
och som suppleanter folkskolläraren L. G.
Broomé samt professorn friherre De Geer.
A7id utskottets konstituerande sammanträde
valdes enhälligt till ordförande hr E.
Hammarlund och till vice ordförande hr S. J.
Kardell.
Bland motioner, som hänskjutits till
utskottet, märkas förslagen om en ny lärobok
i kristendom, om lärarens bostad, om
inskränkning i folk- och småskollärares rätt
att söka ny plats samt om bättre skydd för
fosterbarn.
Ur ärkebiskop Ekmans
Herdabref.
I ärkebiskop Ekmans under förra
veckan utfärdade Herdabref till
prästerskapet i Uppsala stift förekommer
rörande folkskolan, hennes och lärarnes
uppgift följande uttalande:
Den icke ringa möda församlingsherden
har för folkskolan är utan tvifvel i
allmänhet en kär möda. Om hon ock i många
fall närmast gäller åtskilliga yttre ting, så
åsyftar hon dock alltid, att församlingens
barn erhålla så god fostran som möjligt.
På barnen ställer kyrkans tjänare
förhoppningar, emedan hos dem vördnad för hvad
heligt är kan inplantas och kärlek tändas,
som till deras eget bästa kunna blifva ett
band, som binder deras hjärtan vid Gud
och vid hans kyrka för lifvet. Om så sker,
hänger i väsentlig mån på lärare och
lärarinnor i församlingarnas skolor. Hvad hos
dem åter mest inverkar på barnen, det är
den vördnad, som bor, och den kärlek, som
lågar i deras egna själar. Ty hjärtats band
knytas hemlighetsfullt.
Om läraren eller lärarinnan vördar och
älskar Gud och det heliga, konung och
fädernesland och Guds kyrka i vårt land
samt har omtanke för barnens väl, tager
sig detta sådana uttryck, att dels det
personliga inflytandet städse är godt, dels
maning gifves barnen vid sådana föranledningar
och i sådana stunder, då maning djupt
rotfäster sig. Gemensam känsla af ansvar och
gemensam kärlek till barnen och till Gud
och till de stora goda makter på jorden,
för hvilka hängifvenhet hos barnen bör
inplantas, förene präster och lärare i
fridfullt samarbete l Sådan gemensam känsla
och kärlek äro för vinnande och
vidmakthållande af samdräkt uppenbarligen medel
af helt annan art och verkan än blott
uijid-fallenhet och artighet. |
Må det icke vara hos lärare och
lärarinnor någon önskan, att skolan måtte -
såsom det heter - emanciperas från
kyrkan ! Genom sambandet med kyrkan bör
för skolan trygghet vara, att den
undervisning, hvari den bästa och djupaste fostrande
makten är, kommer i skolan till sin rätt.
Huru mycket än läsning till omfånget må
vara öfvervägande, må dock fostran genom
undervisningen och genom annat, som
härtill kan tjäna, ställas som skolans yttersta
uppgift! Huru mycken vikt bör icke
läggas vid god fostran i hem och skola alltid
och med ny ifver i tider, då »ungdomens
förvildning» är en hotande fara!
Klockareinstitutionens
afskaffande.
Uttalanden af myndigheter oeh
kyrkostämmor.
Länsstyrelsen i Malmöhus län tilltror sig
icke att afgifva något bestämdt omdöme,
huruvida klockareinstitutionen må anses
föråldrad och af sådan anledning bör afskaffas
samt i stället organist och kantor tillsättas
i hvarje församling, enär denna fråga rör
den kyrkliga förvaltningen. Anses
institutionen öfverflödig, har länsstyrelsen i
afseende å dess afskaffande blott att erinra, att
nuvarande innehafvare af klockaretjänster
böra, tills de afgå från sina befattningar,
bibehållas vid de dem tillförsäkrade
förmåner.
Vissa minimilöners fastställande för
kantors- och organisttjänsterna finner
länsstyrelsen betänkligt. Organister och klockare äro
såsom sådana sysselsatta endast en dag i
veckan och då blott några få timmar. Då
de sålunda äro i tillfälle att utöfva annan
verksamhet, få deras anspråk på aflöning ej
ställas för höga. Många församlingar äro
små, fattiga eller tyngda af höga
kommunal-utskylder. Att åt församlingarnas frivilliga
beslut öfverlämna hvad de vilja betala för
kyrkosång och musik synes för öfrigt dess
lämpligare, som en frivilligt åtagen afgift
otvifvelaktigt bäres villigare än en
på-tvungen.
Pensions- samt änke- och pupillkassa
finner länsstyrelsen önsklig. Något bidrag
torde böra lämnas af församlingarna eller
staten och inträdet i kassan göras
obligatoriskt, på det dessa kassor må erhålla
nödig omfattning och kunna grundas på
tillfredsställande beräkningar samt bereda större
förmåner än en vanlig lifränte- och
kapitalförsäkring. De böra således tillkomma
genom k. m:ts medverkan, och förordar
länsstyrelsen, att k. m:t måtte behjärta
framställningen om inrättande af en dylik
pensionsanstalt.
#
Frågan har föranledt en mängd extra
kyrkostämmor i dessa dagar, men
församlingarnas beslut hafva utfallit högst olika.
Så Ijafva nedanstående församlingar
instämt i organisternas reformförslag:
Sandby, Kalrn., östhammar (mot kyrkorådets
af styrkan de - institutionen är redan, så godt
som själfdöd), Hamrånge, Norrbo och
Norr-åla, Gfib. (organisten bör ansvara för
klockarens numera obetydliga arbete), Kläckeberga}
Kalm., Alfta, Gflb., Skokloster, Upps.,
Forserum, Jönk., Transtrand, Kpbg (ville ej yttra
sig om löneförmånernas storlek i särskilda
fall).
För institutionens borttagande under
villkor, att inga ökade utgifter därigenom komme
att drabba församlingarna, talades i
Sparrsätra, Upps., Fliseryd och Persnäs,
Kalm. (klockarelönen bör läggas till
organistlönen).
För organisternas förslag i öfrigt men för
bibehållande af kantors- och
folkskollärarebefattningarnas förening voro sympatierna i
Vittinge, Upps., Vidbo, Sthm (löneförslagen
ansågos orimliga, då församling med 400
invånare skulle betala 300 kr. likaväl som
församling med 1,499 invånare).
Fullständigt afslag har däremot yrkats af
Väster Löfsta, Ystrn., Funbo, Upps., OcJcelbo,
Gflb, (4 personer Därvarande, däraf 3 röstade
för afslag och l för bifall), Lillkyrka och
Bog-lösa, Upps., Färila, Gflb., Nora, Vstm. (de
höga minimilönerna skulle bli för betungande
för församlingarna).
Mot institutionens borttagande och
särskildt mot dess skiljande från
folkskolläraretjänsterna uttalade sig
Tierp, Uppå., Gamla Uppsala
(klockareboställena böra helst indragas), Vendel, Upps.
(bestämdt minimum bör i lag stadgas).
Mot förslaget men för en minimilön af
300 kr. yttrade sig
Rådmansö och Lunda} Sthm.
För borttagande af klockareinstitutionen
men mot löneregleringsförslaget i dess
nuvarande form voro stämmorna i
Hanebo och Hedesunda, Gflb, Bäckebo, N.
Möckleby och Arby, Kalm, samt Solna, Sthm
(inga pensionskassor, så länge icke prästernas
pensionering tagits om hand af regering och
riksdag).
Profhäfte af SAGA
för år 1901 erhålles gratis, då begäran därom
framställes till
Svensk Läraretidning, Stockholm N.
Sliflsskolmöte i Göteborg.
En meddelare till Svensk Läraretidning
skrifver:
Läraremöte för Göteborgs stift är, som
förut nämts, ifrågasatt att hållas under den
närmaste framtiden, om möjligt redan
nästa år.
Som det hittills varit ställdt, har ett stort
antal af stiftets lärare utestängts från
tillfället att deltaga i större Skolmöten på
orten. Sådana möten hafva nog hållits,
nämligen dels för Hallands läns lärarepersonal
och dels någon gång äfven för lärarne i
Bohuslän. Men vid dessa läns- och
provinsmöten har den icke oansenliga grupp af
lärare, som tjänstgör i den till Göteborgs
stift hörande delen af Älfsborgs län, icke
haft hemortsrätt, och Göteborgs stads tal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
