Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (998.) 13 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
SVENSK KSHGSHETIDNIN.G.
N:r 7
S KOLNYHETER
Till inspektor öfver det af
föreningen för sinnesslöa barns vårdande i
Stockholm anordnade seminarium för utbildande
af lärare för sinnesslöa har k. m:t
förordnat kanslirådet C, V. Kastman, sedan f. d.
medicinalrådet E. J. Gr. Hjertström på gjord
ansökan entledigats från nämda uppdrag.
Folkskollärareseminarierna. Från
och med innevarande år hafva nedannämda
seminarielärare uppflyttats i följande
lönegrader :
i femte lönegraden (3,500 kr.): adjunkten
J. F. Björnstähl i Linköping;
i fjärde lönegraden (3,000 kr.): adjunkten
F. V. Bökman i Göteborg och Amalia
Johanna Gardell i Kalmar;
i tredje lönegraden för rektor (4,500 kr.):
E. T. Jungner i Skara och C. O. Arcadius i
Växjö;
i tredje lönegraden (2,500 kr.): adjunkten
G. G, S. Sandahl i Hernösand;
i andra lönegraden (2,000 kr.): fru Jenny
Maria Vilhelmina Veländer i Skara och Sofia
Augusta Amalia Vesterberg i Kalmar;
i tredje lönegraden för musik- och
sånglärare (1,500 kr.): A. O. V. Videman i Växjö;
i andra lönegraden för musik- och
sånglärare (1,300 kr.): L. E. G. Eriksson i
Göteborg och fru Johanna Fredrika Paulina
Ko-sell i Umeå;
i andra lönegraden för teckningslärare
(1,000 kr.): Hildur Hedberg i Umeå.
Huru en församling söker
undandraga sig att fullgöra k. m:ts
beslut. Hölö församling i Södermanland
beslöt 1898 (på grund af ett k. m:ts utslag
närmast föregående år), att i nordvästra delen af
församlingen anordna en mindre folkskola med
underlag af särskild småskola och för
ändamålet uppföra nytt ändamålsenligt skolhus
samt godkände ritningar och bestämde plats
för den nya skolan.
Länsstyrelsen och domkapitlet upphäfde
besluten och återförvisade ärendet till ny
laglikmätig behandling. Med upphäfvande
af detta beslut föreskref k. m:t, att en fast
folkskola skulle inrättas i nordvästra delen
af församlingen men blefvo besvären i
öfriga delar hänvisade till kammarkollegium.
Denna myndighet fann under sådana
förhållanden skäl ej föreligga till ändring i
länsstyrelsens och domkapitlets utslag.
Församlingen beslöt sedan å ny
kyrkostämma att i socknens nordvästra, del
anordna en folkskola med folk- och
småskole-afdelningarna undervisade af samma lärare
samt godkände skolrådets förslag om
uppförande af ny skblhusbyggnad å för
ändamålet skänkt plats vid den s. k. Broby
grind.
Häröfver anfördes besvär af tvänne
församlingsmedlemmar, öfver hvilka besvär
länsstyrelsen och domkapitlet sig utläto,
att enär hvad beträffade kyrkostämmans
beslut att anordna en folkskola i
församlingens nordvästra del, så inrättad, att folk- och
småskoleafdelningen skulle undervisas af
samma lärare eller lärarinna, församlingen
medelst nämda beslut, hvarigenom den, med
inskränkning och förändring af den i nyss-
nämda trakt förut befintliga småskolan, med
folkskolan förenat en smlskoleafdelning, där
undervisningen skulle skötas af samma lärare
eller lärarinna som i fölkskoleafdelningen,
icke rätteligen fullgjort k. m:ts beslut den 25
augusti 1899 om inrättande af en fast
folkskola, blefve kyrkostämmans beslut i denna
del upphäfdt/ med anledning hvaraf
länsstyrelsen och domkapitlet beträffande frågan om
den blif vande’folkskolebyggnadens läge och
beskaffenhet, i hvilket afseende församlingen
dessutom underlåtit att, jämlikt 54 § i
folkskolestadgan, innan beslut därom fattades,
inhämta yttrande af vederbörande statens
folkskoleinspektör, funne lagligt att, med
undanrödjande jämväl af kyrkostämmans därom
fattade beslut, visa ärendet i denna del åter
till kyrkostämman för ny laglikmätig
behandling.
K. m:t har ej funnit skäl att i detta af
församlingen öfverklagade utslag göra
ändring.
Gemensamhet i skolväsendet,
Så snart detta påyrkas. Enligt
reglemente, som 1879 blef af domkapitlet i
Lund stadfästadt, skulle Jämshögs
församlings skoldistrikt i Blekinge indelas i sju
rotar, till hvilka sedan kommit en åttonde.
Enligt gammal haf d skulle hvarje rote bygga
och underhålla eller hyra alla för skolans
eller lärarens behof erforderliga byggnader
och lokaler, förse dem med nödigt bränsle
och lämpligt jordland, hvaremot alla öfriga
utgifter bestriddes af skoldistriktet
gemensamt.
År 1898 .beslöt församlingen, att den gamla
roteindelningen skulle fortfarande under en
tid af 25 år äga bestånd samt öfverlämnade
åt skolrådet att närmare bestämma
omtvistade gårdars och personers förande till ena
eller andra roten.
Häröfver anfördes besvär hos
länsstyrelsen med yrkande om beslutets upphäfvande,
enär det i Jämshögs vidsträckta församling
med en starkt utvecklad industri i en del af
församlingen och med andra delar glest
bebodda, vore med oöfvervinneliga svårigheter
förenadt att anordna en skolrotefördelriing så,
att den ekonomieka förmågan stode i skäligt
förhållande till barnantalet och rotens
storlek, hvadan svårigheter för fattigare rotar
uppstode att vid sig fästa skickliga lärare,
samt det hittills följda tillvägagångssättet vore
stridande mot gällande författningar, hvarför
också öfverklagade beslutet kränkte enskild
rätt och öfverskrede kyrkostämmans
befogenhet samt ej heller kunde anses i laga
ordning tillkommet.
Församlingens öfriga medlemmar och
skolrådet bestredo allt afseende å yrkandet, dä
roteindelningen allt hittills visat sig vara till
stort gagn för församlingens skolväsende, och
dess upphörande skulle lända till skada och
ökade utgifter för församlingen.
Sedan länsstyrelsen gifvit domkapitlet i
Lund del af handlingarna i,ärendet, hafva
bemälda myndigheter gemensamt sig utlåtit,
att som kyrkostämmans den 15 maj 1898
öfverklagade beslut inneburo, att byggande
och underhåll af församlingens; skolhus skuile
åligga de särskilda rotarna, men dylikt
beslut icke kunde, såsom ej utgörande en
öfverenskommelse i enlighet med 57 § af
gällande folkskolestadga, anses bindande inot
dem, som med samma beslut icke åtnöjdea,
funne länsstyrelsen och domkapitlet skäligt
att, med undanrödjande af öfverklagade
beslutet, visa frågan om skolväsendet åter till
kyrkostämman, som hade att utan hinder af
sitt förra beslut fatta nytt beslut i ärendet.
Hvarken kammarkollegium eller k. m:t
hafva med anledning af församlingens
besvär funnit skäl att i utslaget göra ändring.
Brist på sökande. K. m:t har
bifallit Hernösands domkapitels hemställan, att
sedan kapellpredikantsbefattningen i Holmö
församling, med hvilken befattning
folkskolläraretjänst är förenad, varit två gånger
kungjord till ansökning ledig utan att någon
sökande därtill sig anmält, k. m:t täcktes
medgifva, dels att ifrågavarande
.kapell-predikantsbefattning finge ännu en gång
kungöras till ansökning ledig, dels ock att, för
den händelse jämväl vid den nya
ansökningstidens utgång ingen behörig sökande sig
anmält, med ytterligare åtgärder för platsens
besättande finge anstå sex, månader från
nyssberörda tids utgång.
Stämman var ej lagligen
kungjord. -Högeruds församling i Värmlands
län beslöt år 1898 att omreglera sitt
skolväsen, så att folk- och småskolorna skulle
komma att flytta på endast två rotar med
fyra månaders undervisning å hvardera. Vid
en ny kyrkostämma den l augusti i fjor
vidhöll församlingen dessa beslut, men den
28 i samma månad upphäfdes de föregående
besluten och det bestämdes, att samtliga de
tre gamla skolhusen skulle kvarstå och
lärarebostad uppföras vid skolhuset i
Prästhög.
Häröfver anfördes besvär med yrkande,
att stämmans beslut måtte upphäfvas, då
den ej varit lagligen kungjord, enär kallelse
därtill upplästs endast en gång och då blott
två dagar före hållandet, hvarförutom vid
beslutets fattande omröstning skett efter
hufvudtal.
Länsstyrelsen och domkapitlet hafva i
dagarna meddelat gemensamt utslag i
frågan. Då det framgått som ostridigt, att
kungörelse om stämman blifvit uppläst först
den 26 augusti och det icke blifvit utredt,
att ärendet fordrat så skyndsam
handläggning, att kallelse till stämman icke
med-hunnits inom den tid, som bestämmes i § 12
af kyrkostämmoförordningen, hafva
länsstyrelsen och domkapitlet ansett det
öfverklagade beslutet icke i laga ordning
tillkommet och därför till all kraft och verkan
undanröjt detsamma.
Såsom lärare skall han flytta
men såsom klockare får han bo
kvar. Ett märkligt utslag har
länsstyrelsen i Östergötlands län af kunnat i det
bekanta tvistemålet mellan Slaka församling
samt dess folkskollärare och klockare, hr
A. Boqvist. Den senare har, såsom förut
omtalats, vägrat att från sin bostad i det
gamla skolhuset flytta in i den honom an
visade lägenheten i det nya.
I utslaget heter det bl. a., att enär den
nya bostaden »af skoldistriktets
folkskoleinspektör vitsordats såsom fällt motsvarande
laga bostad samt då Boqvist, hvilken såsom
folkskollärare skall, jämlikt k. kungörelsen
angående aflöning åt lärare och lärarinnor
vid folkskolor och småskolor, af
skoldistriktet förses med tjänlig bostad, för den skull
måste anses skyldig att mot erhållande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
