Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (998.) 13 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
111
den nyanvisade bostaden lämna sin
nuvarande, ålägges han att, så snart beslutet
härom vunnit laga kraft, genast afflytta;vid
äfventyr att eljest varda därifrån nied
familj och bohag genom vederbörande
utmätningsmans försorg vräkt, därför kostnaden
skall af församlingen förskjutas men vid
utmätningspåföljd godtgöras af Boqyist».
Men då däremot jämlikt förordningen
angående allmänt ordnande af MööKarnes
löneinkomster, »klockare skall bibehållas vid
bostad och jord, som må vara honörn på
lön anslagen», samt i målet ej blifvit styrkt,
att frågan, huruvida Boqvist såsom klockare
innehar flera rum i nedra våningen af gamla
skolhuset än som vid hans tillträde af
tjänsten blifvit på klockarens lön anslagna,
genom laga kraftvunnet beslut afgjorts, har
länsstyrelsen funnit -ansökningen om B:s af1
hysande från klockarebostaden ej kunna
bifallas. Parterna få vidkännas hvar sina
kostnader.
Saken är alltså fortfarande icke *så litet
intrasslad, då hr B. tyckes komma att få
bo kvar i sin egenskap af klockare men
såsom lärare måste; flytta. Skall han då
bo på två ställen eller hur skall han bära
sig åt? frågar med alla skäl en
östgötatidning.
Göteborgs skolförening hade i
lördags extra sammanträde för behandling
af ett från föregående sammanträde
uppskjutet förslag till nya stadgar, hvilket af
styrelsen framlagts. Detta blef nu till sina
hufvudsakligaste delar antaget.
Glenom dessa nyantagna stadgar har
föreningen undergått en genomgripande
förändring i sitt förhållande till Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Då sistnämda
förening är 1880 bildades och fråga uppstod,
huruvida den redan då sedan flera år
befintliga Gröteborgs skolförening skulle ansluta
sig till densamma såsom en kretsförening,
beslöts detta men endast så till vida, att de
medlemmar, som så önskade, kunde anteckna
sig för medlemskap i S. A. F., under det
andra, som af en eller annan anledning ej
ville ingå i S. A. F., fortfarände kunde
tillhöra Göteborgs skolförening enbart. Detta
enastående förhållande har sedermera
fortfarit, och att medlemmarna af
skolföreningen i ganska stor utsträckning begagnat sig
af tillfället att tillhöra denna utan att
samtidigt, tillhöra S. A. F.,, framgår däraf,
att af föreningens nu inregistrerade 399
medlemmar endast 172 tillhöra S. A. F.
I afsikt att bringa denna dualism inom
föreningen att så småningom upphöra hade
styrelsen i sitt nu antagna stadgeförslag
uttryckligen betonat, att Göteborgs
skolförening är en krets af S. A. F. .För de
medlemmars skull, som sedan lång tid tillbaka
tillhört skolföreningen men icke S. A., F.,
antogs emellertid - äfvenledes på styrelsens
förslag - ett öfvergångsstadgande, hvilket
föreningen sålunda formulerade: Medlemmar
af föreningen, hvilka vid dessa stadgars
antagande icke ingått i S. A. F., kunn^
fortfarande tillhöra gkolföreningen enbart men
äro icke valbara till styrelseledamöter och
icke heller röstberättigade vid styrelseval.
Nyinträdände och återinträdande medlemmar
måste däremot tillhöra S. A. F.
En planteringsdag för
folkskolorna. Vid Sveriges agrarförbunds möte
i Stockholm ,under förra veckan inledde
disponenten E. H. Fröberg frågan »om
skogssådd och plantering med biträde af skol1
barn».
Han framhöll härvM, hurusom skogsodling
hvarken kräfver mycket pengar, tid eller
arbetskraft: frön och plantor tillhandahålla
hushållningssällskapen fritt, och åldringar, och
barn kunna verkställa arbetet. Skogsodling
är ett rent > fosterländskt företag. En. man
och ett barn kunna sätta 1,000 plantor på en
dag. I Amerika går man en dag på året man
ur huse för att plantera skog - hvarför skulle
ej vi följa exemplet? Allaredan sker så här
och där äfven hos oss, exempelvis i Valle
härad i Västergötland, där vederbörande
skolråd anslagit fyra dagar på våren till
skogsplantering af skolbarn. Där ha på detta sätt
utsatts omkring 450,000 plantor om året.
Därvarande landtbruksklubb betalar l kr. om
dagen att utdelas till de barn, sona visat bästa
fliten och omsorgen i sitt arbete, och
dessutom l kr. till läkaren eller den, som le~der
arbetet.
I början gick det trögt, men sedermera
blefvo" dessa dagar högtidsdagar för alla, och
arbetet utföres nu med lif och lust.
Plänté-ringsdagar finnas också vid några andra
folkskolor, såsom inom Bohuslän, Dalarne,
Södermanland m. fl. platser. De goda resultat,
som uppnåtts genom dessa planteringsdagar,
uppfordra till allmännare efterföljd.
Tal:n hemställde, att alla goda krafter måtte
förena sig för att åt vårt land få en lag om
en bestämd planteringsdag, olika för olika län,
och att hvar och en å sin ort ville intressera
inspektörer och skolråd, så att våra
folkskolebarn finge någon eller några dagar fria för
att gå ut i skog och mark ocb plantera. Då
skulle växa fram ett lefvande intresse för att
vårt land må omgifvas af ständigt gröna och
friskt doftande skogar, som gifva lif ocb färg
åt landskapet ocb bereda dess .inbyggare
värme, skydd och glädje. Ja, på detta sätt kan
man sprida, ja, hvarför ej säga plantera
fosterlandskärlek rundt Sveriges bygder, r
Flera talare, däribland grefve Cronstedt,
kyrkoherde Norberg, disponenten Hasselblad
och major Bergmark, förordade hr Fröbergs
förslag. Mötet beslöt också enhälligt att
uttala sig för detsamma.
En stormig kyrkostämma ägde
rum i Ronneby landsförsamling den 29
januari. Två stämmor hade förut beslutat 100
kronor i dyrtidstillägg för år 1900 åt
folk-skollärarne J. Lindstedt, Krull,. E. Almer
och Sjögren, som ej samtidigt; med
socknens öfriga lärare erhöllo ^dylikt tillägg.
Emellertid hade dessa f vrå lärare ej utfått det
beslutade dyrtidstillägget, hvarför tre af dem
hos länsstyrelsen begärt handräckning för att
utfå detsamma.
Senaste stämman hade tillkommit för att
kullkasta de föregående stämmornas beslut.
Sedan ordföranden prosten H. Hilder hållit
ett ganska egendomligt inledningstal,
uppstod en het debatt mellan ordföranden och
friherre Wrede å ena samt borgmästaren
E. Flensburg, kassör Krook och gjutmästaren
Ek å andra sidan. ,
Då ordföranden i inledningstalet påstod, att
Kallinge bruk, socknens störste röstägare, af
feghet för sina underlydande ställt sig mot
socknens öfriga röstägande, hördes rop: »Tyst!
Till dagordningen! Till saken!» och när
ordföranden tillade: »Glöm ej, att om manstår
på tå för arbetaren nu, får man stå på
hufvudet för honom sedan, oni han skall vara
nöjd!» uppstod ett oerhördt larm.
Borgmästaren Flensburg tog ordföranden i
skarp upptuktelse och förklarade, att hvad
denne sagt vore de skärpaste och mest
förolämpande ord, som han någonsin hört
utslungas från en ordförandestol.
Oupphörligt hälsades borgmästarens samt
hans meningsfränders anföranden med starka
bravorop och handklappningar, under det
ordförandens möttes med protester. En talare
beskyllde till och med ordföranden att hafva
förvrängt förra stäuimoprotokollet.
Af iolkskolläraren P. Persson framställdes
och af stämman antogs ett medlingsförslag.
Detta gick därpå ut, att skolrådet skulle, så
snart de fyra lärarne inkommit med ansökan
om dyrtidstillägg, genast utbetala detta, men
de tre lärare, som sökt handräckning hos
länsstyrelsen, skulle återkalla sin ansökan.
I denna segslitna strid hafva lärarne, trots
skolrådsordförandens alla sträfvanden, således
afgått med seger.
Nordisk fest firades vid Lunnevads
folkhögskola fredagen den 8 d:s. Omkring
700 personer voro närvarande. Programmet
upptog på f. rn. gymnastikuppvisning,
folkhögskoleförbundets ärenden och diskussion.
Två frågor behandlades: l) Har landtbruket
gagn eller skada af storindustriens
utveckling? och 2) Den unisona sången.
Folkhögskoleförbundet, som består af f. d.
elever vid skolan, beslöt anslå 150 kr. till
fonden för ett varmbadhus vid Lunnevad,
hvilken fond nu uppgår till 900 kr. På
mötesdagens e. m. höll skolans föreståndare H.
Odhner talet till de bortgångnes minne,
hvarjämte föredrag höllos af adjunkt A. Sterner
från Linköping om »Bildningens afarter»
och af pastor Gr. Eklund från Hannäs om
»Våra ungdomsideal». För fosterlandet
talade hr Odhner, verser af adjunkt Sterner
upplästes, och förekommo dessutom några
kortare anföranden. Telegram ingick från
Boderis folkhögskola.
Skolrådsvalen, Till vice ordförande
i skolrådet är väld folkskolläraren J. P.
Carlsson i Bosebo, Jönk., och till
skolrådsledamot L. M. VåMin i Rämsåsa, M 1m.
- Till skolkassans förvaltare är i
Sandvik,. Jönk., utsedd folkskolläraren J,
Vies-lander. .
Tjänsters tillsättning.
VÄLDE. Till klockare i Reng-Stora
Hammar, Mim.: vik. därstädes J. T. Persson
(enhälligt).
- Till klockare, organist och kyrkosångare
i Gellivare, Nbtn: t. f. klockaren därstädes
O. D. Engelmark (enhälligt).
- Till folkskollärare, klockare, organist och
kantor i Eke, Gotl.: pastor K. Husander i
Kräklingbo (enhälligt).
- Till lärare vid Klösta folkskola, Lit,
Jmtl.: pastorsadjunkten E. Eriksson i Offerdal.
- Till lärare vid Ulfs folkskola, Oderljunga,
Krist.: vik. därstädes J. E. Bröden.
- Till lärare vid Österby folkskola, Åtvid,
Östg.: J. E. Johansson i Salsta (enhälligt).
-Till folkskollärare i Rättvik, Kpbg: S. A.
Andersson i Nittsjö.
- Till folkskollärarinnor i Jönköping: Anna
Johansson i Hult och Elin Lind i Floby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
