Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (999.) 20 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLK^PPERVISNINGEN.
N:r 8.
(999.)
STOCKHOLM, 2O FEBRUAR|^(||t.
Prenumerationspris:
Vi är 4 kr., 3/4 år 3,25 kr., 1/2 år 2/25
kr., 1U åi 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp.
Kontorstid: 10-6.
Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 6-6.
förläggare:
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag,
Tryckt hos
Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
20:e årg.
An nonspris:
10 öre för en millimeters höjd på enkel
spalt Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr., dödsannons 2,so kr.
å tidningens byrå
tidningskontoret
>lfs torg 10.
förmiddag.
Annons bör vara inlämnad
senast måndags afton för att
inkomma i veckans nummer.
PER HENRIK LINCL
Den svenska gymnastikens fader»
Väl den gamles lära segrat har,
men dess andemening går förfelad,
om här andens, ’stoftets kraft blir delad
och ett vekligt släkte släpar fram
tanklöst lifvet.
(Ur »Bardens vålnad» af Jettet Liedbcckj f. Ling,) j
^n man, hvars »läras andemening» var danandet af ett
kraftfullt och fosterlandsälskande släkte, torde - äfven om ej
denna hans lära finnes framställd i något pedagogiskt arbete
- redan härigenom ha gjort sig
förtjänt af att tacksamt
ihågkommas af oss, som ha till vår
uppgift att verka i samma syfte. En
sådan man var Per Henrik Ling.
Hans bild bör därför ock väl
försvara sin plats i Svensk
Läraretidnings porträttgalleri.
Denne i många hänseenden
märklige man föddes den 15 november
1776 i Ljunga prästgård, belägen
i en öde men dock naturskön trakt
af Kronobergs län. Hans fader,
kyrkoherden Anders Ling, dog
redan två år efter denne sin yngste
sons födelse; modern blef sedan
omgift med den nye kyrkoherden,
hvilken visserligen omhuldade den
späde gossen men envisades att
vilja uppfostra honom för den
prästerliga banan. Giessen, som jämte
faderns allvarliga lynne äfven ärft
sin moders ömma, känslofulla
hjärta, blef snart äfven moderlös och
kom därigenom att i andligt
afseende stå så godt som ensam i
världen.
Efter sin första uppfostran i hemmet kom han till Växjö, hvars
skola och gymnasium han under några år besökte. Redan såsom
gymnasist visade han prof på rik begåfning samt en fast, orubblig
vilja. Till lynnet var han häftig, orolig och retlig men tillika
ömsint och försakande. För deltagande i ett ungdomligt upptåg
blef han i november 1792 jämte några kamrater bortvisad från
skolan. Han hade visserligen kunnat fria sig härifrån, om han velat
underkasta sig kroppslig bestraffning samt nämna upphofsmännen,
^en fetn föredrog att dela kamraternas öde.
N& börMe tör JUöSOin en ti4 tf hårda pröfningar. Till hemmet
ville han &j återviwwk, och ta» mottog «| 4elier något understöd
därifrån. Redan fyra månader efter det han lämnat Växjö kunde
han dock i Lund aflägga studentexamen.
Rörande Lings öden under de närmast följande åren har man
för vissa skeden inga fullt säkra
uppgifter, enär han själf ej ens
för sina närmaste lämnade annat
än sparsamma och ofullständiga
meddelanden därom.
Grenoni studier och måhända
äfven genom resor i främmande land
förvärfvade sig Ling under dessa
år en ovanligt stor språkkunskap.
I Stockholm, där han någon tid
uppehöll sig, meddelade han
undervisning i lefvande språk och
sysslade äfven med dramatiska
öfversättningar och författarskap.
Ar 1797 blef Ling inskrifven vid
Uppsala universitet och aflade där
samma år en teologisk examen.
Siit naiionsbetyg uttog han två år
därefter och begaf sig till
Köpenhamn för idkande af
spräkveten-skapliga och litterära studier.
Därvid kom han i beröring med
skalderna Oehlenschläger och Steffens
samt andra framstående personer
inom vetenskapens och litteraturens
område, och genom dem
grundlades hos honom den kärlek för
den nordiska mytologien och forntiden, som sedan satte sin prägel
pä allt Lings görande och låtande och särskildt blef utmärkande
for hans skaldskap.
Under vistandet i Köpenhamn hade Ling äfven gjort bekantskap
med tvänne franska emigranter, som därstädes öppnat en fäktskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
