- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
124

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (999.) 20 februari 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 8

det svårt att inse, hvad som afhållit
därifrån. Kan skälet ligga däri, att
man ej velat göra kursfördelningarna
för de bättre och sämre lottade
skolorna olika? Men detta medför ju
inga praktiska olägenheter.

Med afseende på den gamla
normalplanen kunde man ej undgå att göra
den iakttagelsen, att bibliska historien
där fått åtnöja sig med de mindre
gynnsamma anordningarna, där detta
ansetts kunna förbättra katekesens
ställning. Detsamma gäller om den nya,
ehuru ej i fullt så hög grad. Då flera
årsklasser undervisas tillsammans, får
hvar och en af klasserna börja på olika
ställen i bibliska historien. Detta
omöjliggör ju verklig uppfattning af
bibliska historien som en framställning af
fortlöpande händelser, som betinga
hvarandra. I katekesen är
ordningsföljden ej i samma grad beroende af
ämnets natur, men icke dess mindre
har denna del af ämnet oftare fått
särskilda lärotimmar för de olika
klasserna. Äfven å läsordningarna har
katekesen bättre tillgodosetts. På en
del läsordningar är särskild timme
anslagen för »beredande af katekesläxa»,
och det vill synas, som om meningen
vore att i regel läxans förberedande
bör ske under en särskild lektion.

Det är otvifvelaktigt, att lärare och
lärarinnor känna behof af mycken tid
för katekesstyckenas förklaring, men
det är icke lika visst, att dessa
omständliga och intensiva utredningar
verka välgörande för barnens
kristendomskunskap och religiösa lif. Att
med konst och under högtryck söka
pressa in i barnen sådant, som ligger
öfver deras utvecklingsstadium, kan
lätt utbilda motvilja hos dem mot det
innehåll, som välmeningen anser för
dem oumbärligt. Den nya anordningen
bör därför, om den genomföres,
användas under varsamhet och mildhet från
lärarnas sida.

I de skolformer, som afse största
antalet af Sveriges barn, har antalet
kristendomstimmar ökats, där det varit
någon möjlighet därtill, så att utom
morgonandakten 8 ä 12 timmar af lärarens
direkta undervisning skall för hvar vecka
användas till kristendom ; däraf för
katekes 6 ä 8 timmar. Detta är, kvantitativt
räknadt, en tredjedel af hans
arbetskraft och ensamt för katekes mera än
en fjärdedel. Mätes energimängden,
så blir ämnets, särskildt katekesens,
andel ändå större. Det kan sålunda
ej förnekas, att folkskolan fortfarande
skall vara väsentligen en katekesskola.
Präster, inspektörer och andra kyrkans
tjänare hafva gång efter annan
konstaterat, att ungdomen ej kan katekesen
och visar likgiltighet för kyrkans lära.
Det oerhörda arbete, som i .skolorna
sker till kyrkans tjänst, bär alltså icke
de åtrådda frukterna. Ingen vän till
vårt folk, som besinnar detta, kan
undgå att häraf få ett öfverväldigande
intryck af att något annat och verk-’

sammare måste göras än att öka tiden
för ämnet och hitta på medel att egga
lärare och lärjungar till ökade
ansträngningar. Erfarenheten har
tillräckligt lärt, att detta ej hjälper.

Redan . ur nationalekonomisk
syn-| punkt är det oförsvarligt att offra så
mycket utan att ett tillfredställande
resultat uppnås. Huru mycket
angelägnare är icke då en reform från
religiös och sedlig synpunkt!

De nya kristendomskurserna och
anordningarna för deras inlärande
erbjuda, såsom synes af det anförda, några
verkliga fördelar framför de förut
till-lämpade bestämmelserna, men
vännerna af en fruktbringande
kristendomsundervisning hade väntat mera.
Därtill kommer, att betänkliga nyheter,
som ej föranledts af vunnen erfarenhet,
blifvit införda. Det är oss också bekant,
att det ej är kommitterades förslag,
som förelagts skolorna till efterlefnad,
utan ett annat, där kännedomen om
barnens behof och förmåga ej fått säga
det afgörande ordet.

Nordiska spelen

hafva under den gångna veckan fäst
allmän uppmärksamhet på Sverige
som föregångsland i fråga om
fredliga idrottsdater af detta slag. Då har
helt naturligt också minnet gått
tillbaka till Per Henrik Ling, den man,
som gjort mer än andra för att i
svenska bygder fostra en ungdom, kraftfull
senstark och härdig. Af denna
anledning hafva vi ansett lämpligt att
just nu erinra om Lings betydelsefulla
verksamhet på uppfostringsområdet.

Folkskolan och allmänna
läroverket.

Lärjungeantalet vid de allmänna
läroverken uppgick år 1899 till 16,484.
Kostnaden för hvarje lärjunges
undervisning beräknas af statsrevisorerna
hafva uppgått till 212 kr. 52 öre
(häruti icke in beräknade kostnaderna för
läroverkshusen). Under samma år
undervisades i folkskolorna 741,109
lärjungar för en totalkostnad af 20,169,925
kronor, hviket gör 27 kronor 21 öre
pr lärjunge (däri kostnaderna för
folkskolehus inberäknade).
Undervisningskostnaden för en läroverkslärjunge
räcker alltså till för undervisning af
mer än sju folkskolelärjungar.

Pensionsbref

börja ånyo utfärdas för folk- och
småskollärare. De beslut, som fattades
vid förra riksdagen, had^ helt
naturligt till följd, att den lärare och
lärarinna, som ej alldeles nödvändigt
behöfde afgå under år 1900, stannade
kvar till 1901 för att sålunda komma
i åtnjutande af högre pension. Såsom
synes här längre fram, hafva i början

af året åtskilliga Pensionsbref efter de
högre beloppen utfärdats att träda i
tillämpning från den l februari eller
den l mars. En småskollärarinna har
däremot funnit sig ej kunna vänta
ytterligare en månad utan begärt få afgå
den l januari 1901, i följd hvaraf
understödet bestämts till 120 kr. i st. f.
155, ifall afgång skett den l februari.

S KOLNYHETER

Våra senaste skolkommittéer

hade intill 1899 års slut kostat statsverket
följande belopp:

Kommittén för afgifvande af
betänkande och förslag rörande afskaffande
eller inskränkande af lärareprofven
m. m.................-...........___......... 7,872

Sammanträde af tre sakkunnige för
utredande af vissa läroverksfrågor ... 11,009

Kommittén för afgifvande af yttrande
och förslag angående åtskilliga
frågor rörande de allmänna läroverken 24,761

Sakkunnige vid utredning af vissa
frågor rörande folkskoleväsendet (ny
normalplan m. m.)......................... 1,546

August Äbrahamsons stiftelse

inför Statsrevisionen. I
statsrevisorernas senast afgifna berättelse omnämnes
August Abrahamsons stiftelse (Nääs
slöjdlärareseminarium). Det är första gången,
som riksdagen får officiell underrättelse om
stiftelsen. Testamentet återgifves i sin
helhet, hvarefter statsrevisorerna yttra
följande:

Sedan efter godsägaren Abrahamsons den
6 maj 1898 timade död testamentet blifvit i
vederbörlig ordning bevakadt samt
utredningsmännen i boet hos k. m:t anhållit om besked,
huruvida k. m:t täcktes för svenska statens
räkning emottaga den ifrågavarande
donationen, har k. m:t den 28 april 1899 förklarat, att
stiftelsen med dess tillgångar skulle af svenska
staten emottagas på de i donationsurkunden
stadgade villkor, i sammanhang hvarmed k.
m:t dels förordnat, att de för fondbildning
afsedda kontanta donationsmedlen skulle
öfverlämnas till statskontoret för att därstädes
bokföras under benämning »Abrahamsonska
stiftelsens fonder», särskildt förvaltas med
iakttagande af de i donationsbrefvet gifna
föreskrifter samt förräntas i enlighet med de
bestämmelser rörande förvaltningen af de
under statskontorets vård ställda fonders och
kassors medel, hvilka meddelats i k. brefvet
den 31 augusti 1877, dels. ock anbefallt k.
m:ts befallningshafvande i Älfsborgs län att,
efter det föreståndaren för läroanstalten Otto
Salomon blifvit hörd, till k. m:t inkomma
med fullständigt förslag till reglemente för
anstaltens verksamhet och förvaltning.

Sådant förslag till reglemente är af k. m:ts
befallningshafvande i nämda län uppgjordt
och har, sedan domkapitlet i Göteborg
däröfver afgifvit utlåtande, for yttrandes
afgifvande remitterats till statskontoret, som,
enligt hvad revisorerna meddelats, för
närvarande har detta ärende till behandling.

Jämte det revisorerna velat bringa denna
stiftelse till riksdagens kännedom,, hafva
revisorerna tillika velat meddela, att värdet af
den egendom, som tillagts stiftelsen, enligt
bouppteckningen efter Abrahamson uppgick
till 624,775 kr. 32 öre samt att de belopp,
hvaraf Abrahamsonska stiftelsens fonder
bildats, den l febr. och 9 juni innevarande år
öfverlämnats till statskontoret med
tillsammans 377,941 kr. 10 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free