Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,000.) 27 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
141
tit, sedan redaktionen af Skolvännen
testamenterade sin publicistiska uppgift till yngre
krafter. Frv Brg.
––––*–––-
Skolvännens redaktion.
Några biografiska notiser.
De medlemmar af Skolväimeiis
redaktion, som särskildt förtjäna ihågkommas,
äro G. O. Wikander, J. J. Holmberg, D.
Nyström och C. G. Svensson. (En femte
redaktionsmedlem, P. Nyström,’ broder till
D. Nyström, öfvergick efter någon tid från
skolan till ett annat verksamhetsområde.
Körande Sven Rosenberg, som under någon
tid stod som ledamot af redaktionen,
hänvisas till Svensk Läraretidning n:r 18 år
1895.)
Skolvännens ansvarige utgifvare var
Gu mm e 0/sson Wikander, klockare i Karl
Johans församling. Klockaresysslan
lämnade emellertid Wikander mycken tid öfrig
för andra bestyr. I sin verksamhet i
tidningen Skolvännen kunde han därför sköta
»förenade tjänster» åt lärare och klockare,
och var en kunnig och ansedd ’målsman
för bådadera. Hans själfständiga ställning,
klara förstånd och kloka uppträdande gjorde
honom synnerligen lämplig att stå i spetsen
för tidningsföretaget.
Wikander hade tagit sitt namn efter
Vekerum i Bleking, där han föddes den
25 augusti 1816. Hans fader var
hemmansägare. Af systrarna var den ena gift
med den framstående läraren G.
Håkansson, den andra med den ej mindre
framstående Sven Rosenberg. Af den senare
erhöll Wikander den första impulsen och
förberedelsen till lärarekallet. Redan 1831,
alltså vid 15 års ålder, gjorde han sin
lärospån i en omgångsskola i hemtrakten. Efter
aflagd folkskollärareexamen i Lund och
någon tids anställning vid det ej långt från
Lund belägna Råby räddningsinstitut
valdes han 1846 till lärare vid Göteborgs
folkskolor men erhöll 1853 klockaresysslan i
Karl Johan, hvilket hade till följd, att han
ett följande år frånträdde sin befattning
vid folkskolan.
Folkskolelitteraturen riktade Wikander
med en »Barnens första bok, innehållande
öfver 100 fina träsnitt» - ett arbete,
som utgick i flera upplagor, den första år
1850.
Wikander var lifligt intresserad för
allmänna angelägenheter och var en mycket
trägen besökare af Skolmöten, äfven om
dessa voro ganska aflägsna. Af Göteborgs
fattigvårdsstyrelse var han en verksam
ledamot. Hans erfarenhet på detta område
ger honom anledning att i en artikel i
Skolvännen taga till orda för kvinnors
anlitande i fattigvårdsärenden,
Wikander afled i Göteborg den 16 juni
1887.
Då inspektorn och förste läraren vid
Willinska fattig- och friskolan Johan Jakob
Holmberg 1864 ingick i Skolvännens
redaktion, var det ett gammalt samarbete, som
tog ny form. Holmberg och Wikander
hade tillsamman med trenne andra
kamrater börjat »organisera» ett dylikt
samarbete, då de 1838 på det lilla »läraremötet»
i Vekerum jakande och enhälligt besvarat
den af Sven Rosenberg framkastade frågan:
»Skulle vi ej kunna bilda ett förbund eller
en förening med syftemål att öfva oss i
skriftliga uppsatser samt meddela hvarandra
de erfarenheter, vi göra i skolan ?»
Före-ningsmedlemmarnes vägar skildes, men
»mötesresolutionen» togo de med sig,
och de »skriftliga uppsatserna» förde än
en gång ungdomsvännerna samman.
Holmbergs namn representerar dock
–-både i Skolvännen och för öfrigt – mindre
föreningsidén, ehuru han gjort äfven den
stora tjänster, än en annan samlingstanke,
nämligen tillvaratagande och
sammanförandet af bidrag till svenska
folkundervisningens historia. För en sådan tanke och
dess förverkligande hade han gynnsamma
förutsättningar i sin teoretiska läggning, sin
omsorgsfullhet och sanningskärlek och sin
frihet från partisinne. Tack vare
Holmbergs noggranna anteckningar är det
möjligt att i någon mån afgöra, hvem som
skrifvit vissa märkliga uppsatser i
Skolvännen, ehuru tidningen själf därvidlag är
nog så hemlighetsfull. Samma omtanke
om historien röjer sig nästan öfverallt hos
Holmberg. Borrby skollärareförening, som
1846 tillkom på Holmbergs initiativ, intog
t. ex. i sina stadgar en bestämd föreskrift
därom, att i händelse af föreningens
upphörande dess protokoll skulle öfversändas
till Lunds seminarium att där bevaras. Och
– för att taga ännu ett litet exempel – på
gamla dagar öfverlämnade han i Göteborgs
skolförenings förvar en äldre
porträttsamling af vissa samtida lärare.
I syfte att främja skolkunskapen –- ett
uttryck, som Holmberg ofta använder, -
har han förutom meddelanden till tidningar
och tidskrifter från trycket utgifvit:
Grunddragen till Svenska
folkundervisningens historia. Stockholm 1853. - Willinska
skolan i Göteborg under de första 100 åren
af sin verksamhet. Göteborg 1867. -
Minnesteckning öfver seminarieföreståndaren
Jonas Herman Ekendahl. Göteborg 1870.
J. J. Holmberg föddes i Asarum i
Bleking den 5 juli 1818. Son af en fattig
timmerman, måste han tidigt förtjäna sitt
bröd genom fabriksarbete. Arbetstiden
uppgick här till 12 timmar dagligen. Men
ofvanpå denna »normalarbetsdag»
begagnade han sig dock af ett par timmars
undervisning i den af förut nämde G.
Håkansson skötta fabriksskolan. 1836 öfvergaf
han fabriken, där han varit föremål för
en svårare misshandel, erhöll af
församlingens kyrkoherde »approbation i de
ämnen, som tillhöra den första
barnaundervisningen» och tillstånd att i sin
födelsesocken utöfva »skolmästarebefattning.»
Början var nu gjord, och avancemanget på
lärarebanan gick därefter raskt. Efter
aflagd examen i Lund 1842 innehade
Holmberg lärarebefattningar i Borrby och
Simrishamn samt förordnades 1857 till föreståndare
för Willinska skolan i Göteborg," hvilken
befattning förut alltid innehafts af präster.
Denna plats lämnade han 1893.
57 års skolarbete hade tagit hans
krafter. Trött var han också, då han den 17
februari 1895 lade sitt gråa hufvud till
hvila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
