Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,000.) 27 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
145
De förberedande åtgärderna för
tidningens tillkomst hade emellertid
börjat långt före detta uttalande. Redan
i oktober 1881 utsände tidningens
blifvande utgifvare till ett antal kamrater
och vänner inom skilda delar af
landet ett hektograferadt prospekt rörande
en ny skoltidning. Det torde vid detta
tillfälle måhända äga sitt intresse för
tidningens läsare att taga kännedom
om innehållet häraf. De kunna däraf
se, i hvad mån tidningen varit trogen sitt
första program. Prospektet var med
någon förkortning af följande innehåll:
Plan för en ny skoltidning*.
Format: 8 sidor ä 3 spalter = Svensk
Musiktidning. - Snygg utstyrsel.
Utgifningstid: l gång i veckan.
Pris: 3 kr. pr år utom postarvode.
Innehåll: ledare (i hvarje n:r); meddelanden
från centralstyrelsen; referat för Skolmöten (ej
uttänjda); andra skolnyheter från in- och
utlandet; fullständig redogörelse för skolfrågors
behandling inom riksdagen; bref; öfversikt af
de politiska tidningarnas uttalanden i
undervisningsfrågor; opartisk granskning af
skollitteratur m. m. Därjämte en öfverskådlig
förteckning å lediga tjänster samt annonser. -
Intet, som berör skolan och hennes lärare,
skall lämnas oanmärkt. - Färska nyheter. -
Läroprof mycket sparsamt, enär de sällan
läsas.
Får ej finnas: rent politiska och religiösa
artiklar; pjunkiga, sjåpiga bref; sådana insända
uppsatser, som blott innehålla dumt ordrytteri;
tre månaders gamla referat och dylik
spalt-fyllnad.
Färg: afgjordt frisinnad; dock tum för tum
kämpa framåt och ej söka vinna allt på en
gång. - Lugn, hofsam men bestämd hållning.
- Fästa sig vid sak, ej vid person. - Alltid
förfäkta lärarens intressen, dock ej of verskyla
dennes fel utan klandra, där så behöfs. -
Ställa sig utom alla politiska och religiösa
stridigheter.
Mången, som nu efter 20 års
förlopp läser detta, tycker helt visst, att
planen innehåller åtskilliga
egendomliga punkter, som borde såsom s j älf
-klara vara alldeles öfverflödiga i ett
dylikt program. Men sådana voro
förhållandena på den tiden, att det var
just dessa punkter, som utgjorde
hufvudsaken i programmet och som
motiverade tidningens tillkomst.
De, till hvilka prospektet skickades,
blefvo anmodade att äfven inhämta
andra lärares tankar omförslaget. Ett
50-tal svar ingingo. Svaren angafvo,
att planen vann ganska allmänt
gillande; den erhöll, såsom en uttrycker
sig, vitsordet: »med beröm godkänd».
De flesta hoppades på framgång åt
företaget. Några voro emellertid
mycket pessimistiska. Så rådde en att
vänta ett eller annat år. »Denna
försiktighet är alldeles nödvändig, då man
har kännedom om det ringa intresse,
som bland folkskolans lärare - jag
måste till deras blygd säga detta -
är rådande för kårens angelägenheter.»
En annan folkskollärare skref:
Den förskräckliga dåsighet, som finnes inom
kåren, gör, att skoltidningar med hållning
icke hittills burit sig. De hafva alla dött af
tvinsot. Tusende och åter tusende skollärare
finnas, som icke befatta sig med att hålla sig
en skoltidning. När skall den
sammanhållning inom kåren, som är önskvärd, komma
till stånd? Man hade hoppats något däråt,
då den allmänna föreningen bildades, men
det går sakta. Goclt, om det går »framåt
tum för tum».
En tredje lärare skref:
- - - Vi ha rådgjort om saken. Alla
tyckte om den uppgjorda planen och uttalade
sin öfvertygelse om, att tidningen blir bra,
om den redigeras enligt densamma.
Angående utsikten för företagets möjliga framgång
voro dock meningarna delade. Med den
erfarenhet, man har om åtskilliga tidningars
tidiga hädanfärd, är det svårt att hysa
optimistiska tankar härvidlag. Till och med
af-rådande och af styrkande röster ha här låtit
höra sig. Några ville åtminstone, att man
skulle vänta ännu ett år eller så. Dock sade
desamma sig vilja blifva prenumeranter å
tidningen, ifall hon komme. - - - Skulle
jag säga, att intresset för en ny skoltidning
härstädes är. stort, så vore det ett osant tal.
Det är nog här som annorstädes, att de flesta
skollärare ej läsa några skoltidningar.
Så lät det i flera bref från olika
trakter. Det var därför icke utan stor
tvekan, som utgifvaren satte företaget i
gång. Af svaren framgick emellertid
otvetydigt, att en tidning med det
angifna programmet var ett önskningsmål
för många lärare. Utgifvaren och de,
som stodo honom bi från början,
föresatte sig att göra sitt bästa –. och så
kom tidningen ut. I prof numret,
utgifvet den 12 december 1881,
utvecklades närmare hennes program.
Att tidningen fyllde, som det så
vackert plägar heta, »ett länge kändt
behof», framgår däraf, att hon redan
efter en månads förlopp hade nära
1,200 postprenumeranter och efter ett
halft år flera postprenumeraiiter än som
förut tillkommit någon svensk
skoltidning. ^
Följande siffror åskådliggöra
postprenumerationen å Svensk
Läraretidning under den tid, som förflutit från
dess första till dess tusende nummer.
År: 31 jan.: 31 dec.:
1882._________ 1,194 1,704
1883.____....... 1,589 2,108
1884__________ 1,816 2,275
1885________:.. 1,855 2,308
1886______...... 1,730 2,206
1887.,....._____ 1,634 2,117
1888_________ 1,573 2,123
1889......._____ 1,844 ’ 2,412
1890............... 2,167 2,696
1891__________ 2,174 2,735
1892...._______ 2,433 2,943
1893._________ 2,397 2,957
1894..._______ 2,449 3,045
1895__________ 2,631 3,308
1896__________ 2,662 3,332
1897__________ 2,906 3,486
1898__________ 3,095 3,722
1899__________ 3,148 3,834
1900_________ 3,248 3,989
1901__________ 3,202 -
Som inan häraf finner, rådde en
jämn ökning i prenumeranternas
antal under tidningens fyra första år.
Maximum tycktes därmed vara
uppnådt, ty nu följde tre år af stillastå-
ende eller t. o. m. en liten minskning.
Prenumerantsiffran höll sig dessa år
vid 2,100-2,300. Med 1889 inträdde
en ny period af utveckling. Under
tre år stiga prenumerantsiffrorna från
2,400 till 2,600, 2,700 och 2,900.
Under åren 1892-94 stå siffrorna vid
3,000-talet, dock med en liten ökning
för hvarje år. Sedan gör tidningen år
1895 ett hopp upp till 3,300 för att
under de senast flydda åren ytterligare
stiga till 3,400, 3,700, 3,800 och vid
1900 års slut i det allra närmaste 4,000
(det fattades 11 i detta antal).
En tidning har ju i regeln ej
kännedom om hvilka som äro dess
prenumeranter, hvar dessa äro bosatta m. m.
Det är postverket, som håller reda
härpå. Vid ett par tillfällen hafva vi
emellertid å Stockholms postkontors
tidningsexpedition tagit kännedom om
huru tidningen varit spridd i de olika
delarne af landet. Senaste gången, vi
gjorde ett dylikt utdrag ur postverkets
handlingar, var den 15 juni 1899. Då
hade Svensk Läraretidning förutom 48
postprenumeranter i utlandet 3,656 i
Sverige. Huru de senare voro
fördelade på de olika länen, synes af
nedanstående tabell. Vi anföra därvid
till jämförelse äfven uppgift å antalet
tjänstgörande examinerade
folkskollärare och folkskollärarinnor vid 1898
års slut samt i tredje kolumnen hvad
antalet prenumeranter utgör i procent
af antalet folkskollärare och
folkskollärarinnor. Tabellen får följande
utseende:
Stockholms stad________ 702 185 26,4
Stockholms län 223 162 72,6
Uppsala , » 190 121 63,7
Södermanlands » 274 149 54,4
Östergötlands » 382 206 53,9
Jönköpings » 239 121 50,6
Kronobergs » 160 88 55, o
Kalmar » 259 157 60,6
Gotlands » 103 53 51,5
Blekinge » 141 82 58,2
Kristianstads » 326 197 60,4
Malmöhus » 665 394 59,2
Hallands » 159 102 64,2
Göteborgs och Bohus » 398 171 43,0
Älfsborgs » 324 171 52,8
Skaraborgs » 307 165 53,7
Värmlands » 332 169 50,9
Örebro » 285 177 62,1
Västmanlands » 214 149 69,6
Kopparbergs » 281 177 63,0
Gäfleborgs » 297 160 53,9
Västernorrlands » 208 136 65,4
Jämtlands » 90 71 78,9
Västerbottens » 63 32 50,8
Norrbottens __________» 105 61 58,1
Summa 6,727 3,656 54,3
Då en jämförelse de olika länen
emellan skall göras, har det synts oss
riktigast att till grund för densamma
lägga antalet tjänstgörande
folkskollärare och folkskollärarinnor, ty det är
Antal folkskollärare och folkskollärarinnor :
Antal postprenumeranter :
Procent :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
