Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 9. (1,000.) 27 februari 1901
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
147
inspektör i Stockholm, af den gamle
folkbildningskämpen P. A. Siljeström
m. fl.
Från och med 1892 finnas porträtt
i regeln minst en gång i månaden -
nämda år af bl. a. den då ännu
lefvande folkskoleveteranen Sven
Rosenberg, som meddelade särdeles
märkliga minnen från folkskolans barndom,
af folkskolereformatorn Rudenschöld,
af slöjdundervisningens förkämpe Otto
Salomon, af folkbildningsentusiasten
Olof Eneroth och af den ännu lefvande
utgifvaren af skoltidningen
»Föreningen» F. A. Ekström.
Med år 1897 blefvo porträtten och
illustrationerna talrikare och
förekomma sedan dess i nästan hvarje
nummer - stundom t. o. m. flera på en gång.
%
En icke oviktig afdelning af
tidningen har varit den s. k. »breflådan»,
genom hvilken tidningens utgifvare
mera direkt stått i förbindelse med de
enskilda prenumeranterna.
Ursprungligen var denna gren af tidningens
verksamhet ordnad såsom i åtskilliga
andra tidningar i en afdelning för
»Frågor och svar», men det visade sig
snart omöjligt att fortsätta härmed,
enär utrymmet då skulle komma att
allt for starkt upptagas af dylika saker
- lärarne äro ju kända för att vara
mästare i konsten att kunna fråga. I
stället införas de korta svaren i
bref-lådeafdelningen, och om saken är af
mera allmänt intresse får svaret en
sådan form, att äfven andra läsare
kunna hafva nytta af detsamma.
Lågt räknadt har clenna tidnings
utgifvare på detta sätt under årens lopp
besvarat 30,000 frågor från
lärarekårens medlemmar. Icke litet arbete
har varit förenadt härmed, men så har
ock arbetet haft sina behag. Tidningens
utgifvare har blifvit nödsakad att sätta
sig in i skoldetaljer, om hvilka han
kanske eljest aldrig bekymrat sig, och
genom de insända frågorna samt deras
motivering med åtföljande intima
meddelanden har han fått en inblick i
skolväsendets anordning samt lärarekårens
ställning och villkor i skilda trakter af
vårt land, sådan som det kanske icke
varit förunnadt någon annan svensk
man att erhålla.
*
Om Svensk Läraretidnings strider
- ty en tidning med Svensk
Läraretidnings program kommer icke till sitt
tusende nummer utan strider - är
icke platsen att nu tala. Det är
lämpligare att i dag hålla sig till
ljuspunkterna, och en bland dessa har varit den
sympati och det samförstånd, som
tidningens utgifvare känt mellan sig samt
tidningens medarbetare och läsekrets.
Det är för denna känsla af förståelse,
som han har ett behof att särskildt
tacka alla, som på ett eller annat sätt
haft sin andel i de tusen numren.
Må äfven den, som står i spetsen
för tidningen, då dess n:r 2,000
utkommer, känna sig vara föremål för
liknande känslor från läsekretsens och
medarbetarnes skara! *
Med nya stilar
framträder Svensk Läraretidning från
och med sitt l,000:e nummer.
Åtgärden har länge varit påtänkt, och
då syntes det oss lämpligt att låta den
nya anordningen begynna just med
detta nummer.
En jämförelse
mellan den nya svenska normalplanen
och Danmarks för första gång utgifna
undervisningsplan förekommer i
dagens nummer, och skall den säkerligen
så mycket mera intressera våra läsare,
som den är skrifven af en på detta
område så hemmastadd skolman som
skoledirektören i Frederiksberg, den
nyligen afgångne ordföranden i
Danmarks Lsererforening Joakim Larsen.
Och så beredes läsarne med detsamma
ett nytt tillfälle att sätta sig in i sina
danska kollegers språk.
Hvilka samhällsklasser
skicka sina barn till folkskolan? är en
fråga, som helt visst mer än en af våra
läsare gjort sig. I Visby har en statistik
uppgjorts i denna fråga, och meddelas
oss, att af föräldrar eller målsmän till
de barn, som 1900 besökte folkskolan,
voro 140 handtverkare, 94 änkor,
hustrur, hvilkas män vistas å främmande
ort, samt ogifta kvinnor, 89 s. k.
grof-arbetare, 73 industriarbetare, 50
sjömän, 45 civila tjänstemän och
betjän-te, 21 husägare, 10 handlande samt
10 militärer.
SKO LNYH ETER
Förslaget till ny folkskolestadga
för hufvudstaden, i sin helhet
återgifvet i denna tidning n:r 49 förra året,
skall förekomma till behandling vid
kyrkostämmor med samtliga de territoriella
församlingarna härstädes måndagen den 11
instundande mars.
Adolf Fredriks skolråd liar redan förehaft
ärendet och därvid för sin del förordat
åtskilliga ändringar i enlighet med
Stockholms folkskollärareförenings nyligen till
k. m:t aflåtna, i denna tidning n:r 5
återgifna skrifvelse i ämnet. Sålunda har
skolrådet uttalat sig för:
att af lärarne och lärarinnorna skola minst
fem s j ettedelar vara anställda såsom ordinarie
(enligt öfverstyrelsens förslag tre fjärdedelar);
* Att förestående lilla återblick blifvit
ganska rapsodisk och ej alls sådan utgifvaren
ursprungligen tänkt sig densamma, torde
läsaren benäget ursäkta. Förhållandet har sin
förklaring däri, att utgifvaren för tillfället
ligger sjuk i influensa, så att han under senaste
veckan kunnat tillbringa endast färre stunder
vid skri f bordet.
att de i § 7 mom. 3 omförmälda
sammanträden med ombud för lärarepersonalen icke
må kunna ersättas af utan endast
kompletteras med cle i momentets senare del omnämda
särskilda sammanträden med olika afdelningar
af lärare, hvadan skolrådet anser det i
öfverstyrelsens förslag använda uttrycket »i stället»
böra utbytas mot »därjämte»;
att den i § 17 mom. 2 angifna dagliga
maximilärotiden bör inskränkas till fyra
timmar i folkskolans två lägsta årsklasser och
fern timmar i de öfriga klasserna, den till
eftermiddagen förlagda slöjdundervisningen
dock oberäknad;
att förslagets § 26 (om bisysselsättningar)
bör ersättas af en bestämmelse, likartad med
hvad som i allmänna folkskolestadgan
föreskrifves i fråga om förening af läraretjänst
med prästerlig befattning;
att bestämmelsen i § 40 mom. 3 om
lärjunges bestraffning bör erhålla den lydelse,
som tvångsuppfostringskommittén föreslagit.
Hvad folkskollärareföreningen anfört i
fråga om § 12 mom. l, § 34 mom. 3, § 42
samt § 46 har skolrådet däremot ansett icke
böra föranleda ändring i öfverstyrelsens
förslag.
. Beträffande den ifrågasatta rätten för
öfverstyrelsen att förflytta lärare från en till
annan församling har skolrådet föreslagit
en modifikation. Enligt dess förslag skulle
momentet erhålla följande förändrade
lydelse :
Öfverstyrelsen äger, efter vederbörande
lärares och skolråds hörande, rätt att, under
förutsättning att sådant kan ske utan
förnärmande af lärares på meddeladt förordnande
grundade rätt, när skolans bästa det kräfver,
förflytta en ordinarie lärare från en till en
annan församling utan iakttagande af de i
§§ 19-21 gifna bestämmelser, dock att den
förflyttade lärarens löneförmåner därigenom
icke förminskas samt att, där förflyttningen
icke sker på lärarens egen begäran, skälig
flyttningskostnad till honom utbetalas.
Mot sistnämda förslag hafva redaktören
E. Hammarlund och läroverksadjunkten d:r
O. A. Stridsberg reserverat sig. De hafva
nämligen ansett, att större tillmötesgående
borde visas mot lärareföreningens
önskningar i denna punkt och därför yrkat, att
under § 22 måtte införas följande
bestämmelser angående lärares förflyttning:
4. Öfverstyrelsen äger rätt att, efter
vederbörande skolråds hörande och under
förutsättning af lärares eget medgifvande, förflytta
en ordinarie lärare från en församling till en
annan utan iakttagande af de i §§ 19-21
gifna bestämmelser.
5. Om på grund af ny
församlingsindelning, omreglering af en stadsdel eller annan
liknande anledning skolbarnens^ antal i en
församling skulle så afsevärdt minskas, att
lärarekrafter därstädes blifva öfverflödiga, äger
öfverstyrelsen rätt att, efter vederbörande
skolråds och lärares hörande, förflytta en
ordinarie lärare från en till en annan församling
utan iakttagande af de i §§ 19-21 gifna
bestämmelser, dock att den förflyttade lärarens
löneförmåner därigenom icke förminskas och
att till honom lämnas skälig godtgörelse för
flyttningskostnad, där sådan ifrågakommer.
Mom. 5 i öfverstyrelsens förslag skulle i
sammanhang härmed blifva mom. 6,
hvarjämte i § 19 mom. l andra styckets första
punkt såsom obehöflig borde utgå.
Äfven med afseende på § 34 mom. 3
hafva hrr E. Hammarlund och O. A.
Stridsberg delat de af folkskollärareföreningen
uttalade betänkligheterna. Då intet som helst
motiv kan anföras för bestämmelsen, att
ett barn redan vid fyllda 12 år skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0151.html
