Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,000.) 27 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 9
svärshänvisningens föreskrifter, funne k. m:t
besvären ej kunna till pröfning upptagas.
Folkskollärare är ej valbar till
kommunalnämdsledamot. Södra Ny
församling valde i december förra året
folkskolläraren Ax. Nylén till ledamot och
ordförande i församlingens kommunalnämd.
Häröfver anfördes besvär hos länsstyrelsen
i Värmlands län under yrkande, att då N.
som folkskollärare, klockare och organist
vore redovisningsskyldig inför
kommuiial-nämden, valet måtte upphäfvas. Som
bekant förefinnes icke någon som helst
redovisningsskyldighet i detta fall, men
länsstyrelsen upphäfde naturligtvis ändock valet
med stöd af § 41 i k. förordningen om
kommunalstyrelse på landet, däri stadgas,
att folkskollärare i likhet med
landshöfding, domhafvande kronofogde och
länsman ej får vara ledamot af
kommunalnämd, samt återförvisade ärendet till
kommunalstämman, som har att i stället för
N. utse valbar person.
Stockholms folkskolor.
Barnantalet vid hufvudstadens folkskolor utgjorde
innevarande termins början 25,461. Af
dessa kommo 938 på Nikolai församling,
1,384 på Klara, 2,775 på Jakobs och
Jo-hannis, 3,990 på Maria, 4,984 på Katarina,
3,443 på Kungsholms, 3,636 på Östermalms,
206 på Djurgårdens samt 4,105 barn på
Adolf Fredriks församling. Vid
vårterminens början år 1900 uppgick hela antalet
barn i dagliga folkskolan till 25,752.
Jäm-fördt med föregående vårtermin utvisar
alltså barnantalet en minskning af 291, af
hvilka den största minskningen eller 153
barn kommer på Jakobs och Johannis
församling. Barnantalet i söndags- och
aftonskolorna uppgick dessutom vid terminens
början till .1,003 mot 1,134 föregående år
vid samma tid.
Om de väsentligaste bristerna
vid kristendomsundervisningen i
folkskolan öfverlades vid sammanträde
med Göteborgs skolföreiiing sistlidna
lördag. Inledare af frågan var hr A. B.
Haglund.
De väsentligaste bristerna fann tal:n ligga
i den nu följda läroplanen och den nuvarande
katekesen. Den strängt systematiska
kristendomsundervisningen, som laborerar med en
massa abstrakta begrepp, är icke lämplig för
nio- och tioåringar. Därför bör katekesen
uppskjutas till folkskolans tredje klass, under det
endast biblisk historia, som lättare uppfattas
och är mera ägnad att inverka på barnens
inbillning och känsla, bör läsas i småskolan och
folkskolans tvänne första klasser. Den nu
använda katekesen är i många fall olämplig.
Innehållets gruppering är godtycklig,
opedagogisk, bibelspråken äro illa valda, frågorna
ägnade att befordra tanklös utanläsning. En
lämplig lärobok ansåg talrn böra vara uppställd
på följande sätt: Innehållet bör vara ordnadt
i historisk och naturlig följd. Efter en kort
inledning, som talar om bibelns uppkomst och
ändamål, bör komma läran om Gud och hans
skapade värld, därefter de tio budorden,
vidare en framställning af Sonen och Anden och
deras verk samt slutligen bönen. Läroboken
bör sönderfalla i mindre afdelningar, i hvilka
först hänvisas till en biblisk berättelse, om så
är möjligt, hvarefter komma fullt belysande
bibelspråk, tryckta med större stilar, och sist
»styckena», tryckta med mindre stilar. När en
längre sammanhängande framställning blifvit
gifven, afslutas den med en kort men exakt
sammanfattning, och därvid kunde man i de
flesta fall begagna sig af Luthers lilla katekes,
stundom med någon förändring till både
innehåll och form. Några frågor böra ej
förekomma. Framställningen bör vara enkel och
tilltalande.
Under den följande lifliga öfverläggningen
voro nästan alla talare ense med inledaren
i fråga om den nu använda katekesens
olämplighet. Endast en talare försvarade
katekesen, hvilken han betecknade som den
bästa lärobok vi ha; dock medgaf han, att
den kräfver ganska stor skicklighet hos
läraren för att kunna med fördel användas.
En diskussion om läsårets längd
uppstod vid kyrkostämma med Helsingborgs
stadsförsamling under förra veckan.
Skolrådet hade i sitt förslag till nytt
folkskolereglemente föreslagit, att läsåret skulle
bestämmas till 40 veckor. Från lärarekåren
hade inkommit en skriftlig hemställan om
att läsåret måtte i likhet med hvad
förhållandet är på många andra platser
bestämmas till 38 veckor.
Som skäl härför framhölls hufvudsakligen,
att den sista veckan af vårterminen och den
första af höstterminen i allmänhet gå alldeles
förspillda för barnen, hvilka i den då rådande
sommarvärmen ej kunna tillgodogöra sig
undervisningen. Höstterminens tidiga början vore
äfven ofördelaktig på den grund, att först en
vecka senare uppgift erhålles från allmänna
läroverket, om hvilka gossar som ej blifvit
där intagna och därför återvända till
folkskolan, hvilket inverkade störande på arbetet.
Slutligen framhölls, att det under nuvarande
förhållanden vore ytterst svårt för de lärare,
som så önskade, att bevista
fortbildningskurserna i Lund, trots det nära läget, enär dessa
kurser ej vore afslutade, då folkskolans
hösttermin började.
Under den diskussion, som uppstod
rörande denna fråga, talade rektor Wagner,
kamrer Ljungh och redaktör G. Ericson för
skolrådets förslag. Den sistnämde ansåg
ferierna redan nu vara för långa, och
rektor Wagner påpekade, att i läroverken hafva
lärjungarna visserligen kortare lästid men
däremot feriearbeten.
Lärarepersonalens åsikter förfäktades af
f. d. folkskolläraren Vallin,
folkskoleinspektören Stadener samt folkskolläraren Lindén.
De två sistnämda. framhöllo att så pass
ledighet borde beredas lärarekåren, att den
kunde besöka feriekurserna i Lund. En
talare ville inskränka lästiden till 37 veckor.
Beslutet blef, att lästiden bestämdes till
38 veckor med vårterminens början den 11
januari och höstterminens den l september.
Anordnande af folkbibliotek och
läslokaler för arbetare var en ät de
frågor, som dryftades vid
utskänkningsbo-lageiis ombudsmöte i Stockholm förra
veckan. Den inleddes af direktör Andree i
j Göteborg.
Inledaren framhöll, hurusom ofta nog
hemlöshet och arbetsbrist mana, för att ej säga
tvinga arbetaren in på krogen, där han finner
värme och sällskap. Slanten, som ej räcker
till ett mål mat, kan räcka till en sup bland
kamrater. Det är ej rätt att uteslutande tala
om arbetarens usla begär och låga moraliska
ståndpunkt. I Göteborg hafva 7 läslokaler
kommit till stånd; kostnaderna gå till 22,000
kr. årligen men läsrummen besökas af omkring
300,000 personer. Penningarna tagas ur
stadens andel af brännvinsmedlen.
Efter en stunds diskussion beslöt mötet
uttala önskvärdheten af att läsrum och
folkbibliotek anordnas.
Tjänsters tillsättning.
SÖKANDE. Till organisttjänsten i
Kungsholmen, Stockholm, hafva anmält sig 9
sökande, nämligen musikdirektörerna Aug.
Elf-åker, O. L. Blom, G. Heintze och S.
Holmberg i Stockholm, kantorn i hofförsamlingen,
direktören C. Y. J. Engstrand, organisten i
Skeppsholmskyrkan C. J. Berg, t. f.
organisten i Kungsholms församling F. Kursell, e. o.
organisten P. A. Carlsson i Hjorted samt
organisten i franska reformerta församlingen i
Stockholm V. P. Vretblad.
- Till en folkskolläraretjänst i Köping hafva
anmält sig 8 sökande, nämligen K. P.
Almgren i Film, J. B. Friberg i Bollnäs, L.
Lundgren i Köping, A. G. Magiiell i Strå, O. F.
Kempe i Toresund, J. A. Salander i Nässlinge,
K. Sjöblom i Hedemora och A, A.
Wallén-dorf i Eskilstuna,
FÖRSLAG. Till en folkskolläraretjänst
i Falkenberg: 1) G. Elfving i Vänersborg, 2)
C. O. Thiberg i Träslöf, C. Hellmertz i
Oder-Ijunga,
VÄLDE. Till folkskollärare, klockare och
organist i Djurö, Sthm: vik. därstädes S. N.
Karlsson (enhälligt).
- Till lärare vid Fredriksnäs folkskola,
Gryt, Östg.: S. J. Lidsell fr. Dalarne (ensam
sökande).
- Till lärare vid Elfviks folkskola,
Bergsjö, Gflb.: A. F. Golden i Börringe.
- Till folkskollärare i Glemminge, Krist.;
vik. därstädes J. Östergren (ensam sökande).
- Till folkskollärarinna i Helsingborg: e. o.
lärarinnan därstädes Anna Maria Jakobsson.
- Till lärarinna vidElfsbyfolkskola,F#mdö,
Sthm: Viktoria Dahlberg i Aspvik (enhälligt).
- Till lärarinna vid Annefors folkskola,
Bollnäs, Gflb.: Erika Torsell.
- Till vik. folkskollärare i Kyrkas, Skbg:
M, Hedlund i Skene. (4 sökande.)
- Till vik. folkskollärare i Åker, Södm.:
T. E. Vestberg fr. Västergötland.
- Till vik. lärare vid Hörviks folkskola,
Mjällby, Blek.: f. folkskolläraren P. Persson i Istaby.
- Till vik. folkskollärare i Ing elstorp, Krist.:
N. Ljungberg.
- Till biträdande folkskollärarinna i Åmål:
Anna L Bågenholm i Håbol. (17 sökande.)
- Till lärarinna vid en mindre folkskola
i Grenna: Jenny Nyqvist i Torbjörntorp. (14
sökande.)
- Till småskollärarinnor i Kila, Södm.:
Augusta Nilsson och Elisabet Selvander.
- Till vik. småskollärarinna i V. Färnebo,
Vstm.: fru Anna Törnblom i Kosshyttau.
- Till vik. småskollärarinna i Locknevi,
Kalm.: Tekla Lydén i Slättåkra. (6 sökande.)
- Till vik. småskollärarinna i io/ta^Ka m.:
Maria Ljung i Västervik.
- Till vik. småskollärarinna i Färnebo,
Vrml.: fru Helena Strandman därstädes.
Med 150 kronor beslöt kyrkostämman i
Fors, Älfsb., nyligen att höja lönen för
organisten och kantorn i församlingen.
- Schack-Lundahls läsebok, som redan
utkommit i ny upplaga, är införd vid Lunds
folkskolor.
- Till vice ordförande i Kastlösa
församlings kommunalstämma å Öland är väld
sekreteraren i S. Ölandskretsen af S. A. F.,
folkskolläraren N. Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
