Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,000.) 27 februari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
3) För de gossar och flickor, som
genomgått folkskolan, är tillfälle beredt att
vidare förkofra sig uti école professionelle,
som omfattar två års studier och har till
ändamål att »förbereda för alla yrken».
Bland skolämnen för gossar hafva vi här att
märka handelsgeografi, geometri och algebra,
mekanik, fysik och kemi, bokföring och
teckning samt slöjd. Undervisningen kostar 10
fr. för termin, och genom att genomgå denna
skola förvärfvar sig gossen kompetens till
inträde i urmakareskolan (om hvilken vi
framdeles skola tala), skolan för skön konst,
handelsskolan m. fl.
4) École professionelle et ménagére, som
motsvarande skola för flickor kallas, är
fullkomligt kostnadsfri.
Nedanstående plan för arbetet följes:
Antal timmar i
veckan
l:a året 2:a året
Modersmålet............................ 3 2
Tyska språket -...................... 4 3
Bokföring och räkning ............ 3 3
Handelsgeografi ––...........–– l l
Huslig ekonomi ..................... 2 l
Hygien ___........................... - 2
Teckning och geometri............ 4 4
Linnesömnad .......................- 3 3
Lappning ..........-................... 2 l
Broderi...............................- - l
Klädsömnad........................... 2 4
Köksarbete.........................- 2 2
Tvätt och strykning ............... 2 2
Summa 28
29
Härtill kommer 1/2 timmes gymnastik
hvarje dag.
Angående undervisningen i modersmålet
är föreskrifvet, att denna så mycket som
möjligt skall ansluta sig till de öfriga
ämnena både hvad samtal och skriftliga
uppsatser beträffar.
Undervisningen i tyska språket skall vara
så praktisk som möjligt, och särskild vikt
lägges vid att lärjungarna inhämta sådana
uttryck, som användas i dagliga lifvet.
Under namnet huslig ekonomi meddelas
undervisning om en ung flickas plikter mot
sig själf, i familjen, i skolan. Vidare
afhandlas här de grundsatser, som böra
vägleda en husmoder. Bostadens beskaffenhet,
renhållning och ventilation kommer vidare
på tal. I ordning härefter göras de
förtrogna med sättet att välja och underhålla
husgeråd, kläder och linne. Belysning,
uppvärmning och födan äro till slut äfven
föremål för samtal under dessa lektioner.
För att gifva en föreställning om huru
man praktiskt tillämpar
teckningsundervisningen må nämnas, att man ritar upp t. ex.
små gossar i sjömansdräkt framifrån,
bakifrån och från sidan. De tänkta färgerna
å tyg och isättningar iläggas äfven. En
annan praktisk användning af ritningen är,
att man ritar upp planen öfver en tänkt
bostad och å denna ordnar möblerna så,
som de anses bäst passa. Andra teckningar
af liknande art röra draperier i dörrar,
fönstergardiner m. m.
I samband med undervisningen i tvätt
och strykning få flickorna äfven lära sig
sättet att borttaga olika slag af fläckar.
5) Äfven école complémentaire har sin
fortsättningskurs. För de barn, som hafva
af-slutat denna skola, anordnas nämligen fri-
villiga aftonkurser, behandlande sådana
ämnen, som stå i samband med industri och
handel.
Under senare tiden har bos oss behofvet
af yrkesskolor ofta framhållits, I Grenéve
har man låtit talet öfvergå till handling.
6) École des métiers har till ändamål att
för byggi adsindustrien utbilda arbetare, som
äga nödiga teoretiska och praktiska
kunskaper för att utöfva yrket. Denna skola
omfattar fyra afdelningar: a) timmermän och
snickare, b) murare och stenhuggare, c)
bleckslagare, bly- och zinkarbetare, d)
konstsnickare.
Lärjungarna i denna skola få i sanning
lära sig att arbeta, ty den teoretiska
undervisningen beräknas till 16 timmar och
den praktiska i skolans verkstäder till 38
ä 42 timmar i veckan. I regel börjar
skolåret den l augusti och fortgår till slutet
af juni. Kursen är tre-årig och
kostnadsfri för schweizare, medan utländingar måste
betala 50 fr. om året.
Hittills har denna skola varit mera en
försöksskola, som varit inrymd i gamla,
delvis dåliga lokaler. Och gäller detta
omdöme ej minst om verkstäderna.
Emellertid har man påtagligen varit nöjd med
försöket, ty en storartad byggnad är nu
under uppförande för denna skolas ändamål.
Å en utställning af elevernas arbeten
hade vi tillfälle att se, huru man realiserar
skolans program. Sedan lärjungen uppgjort
ritning till ett litet hus, fick han äfven
själf bygga det. Det var i synnerhet
konstruktionen af takstolar och trappor som
man tycktes lägga an på. Af dörrar och
fönster gjordes hufvudsakligen hörnstycken,
emedan hopfogniugen af dem erbjuder största
svårigheten. Åtskilliga skåp och andra
möbler voro äfven utställda. Stenhuggarna hade
själfva först uppgjort ritningen till de i
kalksten huggna kapitalen m. na.
Plåtslageriarbetena voro mest representerade af
vattenkannor, målkärl m. m. sådant, som
allmänt begagnas å platsen.
Att Geneve såsom företrädesvis
urtillverkningens stad skall hafva äfven en
7) urmakareskola är nästan själfklart.
Liksom för inträde i nyss beskrifna yrkesskolor
så fordras också för inträde i école d’horlogerie
ett års kurs i école professionelle. Kursen
är fyra-årig och både teoretisk och praktisk.
Den teoretiska delen omfattar fysik,
mekanik, matematik, teckning m. m. dylikt.
Äfven i denna skola hade vi tillfälle att
bese en utställning af elevernas arbeten för
året. Man sade oss, att de där utställda
uren vore de mest solida och dyrbara, som
stode att erhålla, ty de voro från början
till slut gjorda för hand och det efter
ritningar, som eleverna i förväg utfört.
I urmakareskolan mottagas äfven
kvinnliga elever, men de genomgå ej så
fullständig kurs, emedan man åsyftar att lära dem
göra endast vissa urdelar och ej hela ur.
Vid inträdet måste gossarna hafva fyllt
14 och flickorna 13 år. Skolafgiften är 5
fr. i månaden för schweizare och 25 fr.
för främlingar.
Urmakareskolan grundades 1824 af ett
sällskap. Efter växlande öden inflyttades
den år 1879 i en för ändamålet af staden
uppförd, ganska storartad byggnad. Det
var först år 1895 som skolan anordnade en
klass för kvinnliga lärjungar. Märkas bör
dock, att försök med en sådan klass
gjordes redan 1844. Af brist på lärjungar blef
den indragen på 1860-talet. N-n.
Kloekareinstitiilionens
afskaffande.
Uttalanden af myndigheter oeh
kyrkostämmor.
Länsstyrelsen i Örebro län anser hinder
icke böra möta för klockaresysslans
indragande under förutsättning, att klockarens
göromål fördelas på organisten eller kantorn
och en lägre kyrkotjänare.
Beträffande framställningen om
lönereglering föi’ organisten och kantorn anser
länsstyrelsen väl lämpligt, att vissa
minimilöner för dessa tjänstemän genom lag
bestämmas, äfvensom att, då göromålen måste
anses vara trägnare i större församlingar,
lönen i dessa höjes, men finner icke skäl
förorda att lönen höjes med visst belopp
efter folkmängdens tillväxt inom
församlingen, enär lönen därigenom i en och
annan församling möjligen blefve högre än
den lön, som utgår till komministern,
hvilket icke synes fullt rättvist.
Om pensionsfrågorna yttrar sig
länsstyrelsen icke.
Vid kyrkostämmor i skilda delar af
landet är förslaget fortfarande en stående
fråga på dagordningen. Församlingarna
uttala sig framgent i olika riktningar.
Hemställan om bifall till kantorernas och
organisternas petition har sålunda
beslutats uti
Söraby, Kron., Hemmesjö, Kron. (inga
bidrag från församlingarna till pensionering),
L. Mellösa, Södm. (skulle lönen höjas, borde
detta ske genom statsbidrag), Bringetofta,
Jönk., Hjulsjö, Öreb. (organist- och
folkskollärarbefattningarna böra vara förenade), Torpa,
Kron. (staten bör bekosta pensioneringen),
Kastlösa, Kalm., Örsjö, Kalm., Helg äro, Södm.,
Gro-landa, Skbg, Eksjö (pensionsfrågan ej nog
utredd).
Klockaretitelns borttagande och
göromå-lens öfverflyttande på organist och lägre
kyrkotjänare samt minimilön för den
först-nämde vann bifall uti
V. Färnebo, Vstm. (300 kr:s minimilön;
kassor önskliga), Glanshammar, Öreb.
(församlingarna böra ej för mycket betungas med
bidrag till kassorna), Motala (församlingen
bestämmer lönen, och riksdagen afgör frågorna
om. pensionering), Hult, Jönk., Fogdö, Södm.,
Västanfors, Vstm. (300 kr:s minimilön
önsklig men förhöjningen för hastig), Ärila, Södm.,
Skaf tö, Gtbg, Rogberga, Jönk., Hofsta, Öreb.,
Jäder, Södm. (minimilön 200 kr.), Lemnhult,
Jönk. (minimilön 200 kr.), Öfver-Järna och
Ytter-Järna, Sthm, Kårsta, Sthm (300 kr. i
minimilön med 50 kronors lönetillägg efter 5
och 10 år), Fryeled, Jönk. (församlingen bör
bestämma lönen; pension bildas genom
statens försorg), Ringkarleby, Öreb., Amnehärad,
Skbg, Ang er ed, Gtbg, Strängnäs (en
minimilön af 300 kr. kan ej fastställas för de minsta
församlingarna, men mångenstädes vore löne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
