Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (1,001.) 6 mars 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N.T-10
SVENSK LÄRARETIDNING.
169
han haft att påräkna. I viss mening kunde
sägas, att han haft en vidsträcktare krets af
medarbetare än någon af honom känd
tidning, ty nästan hvarje prenumerant hade vid
ett eller annat tillfälle gjort tjänst såsom
sådan. Men äfven medarbetarne i detta ords
mera inskränkta betydelse hade varit ganska
många, ocji det var till dem han nu ville
rikta en tacksägelse och en önskan, att de
allt framgent måtte skänka Svensk
Läraretidning sitt stöd.
Å medarbetarnes vägnar svarade herr
Fridtjuv Berg med ett tal för herr
Hammarlund såsom Svensk Läraretidnings
skapare och ledare af ungefär följande
innehåll:
Då man tänker på den uppgift, som i snart
tjugu år varit Svensk Läraretidnings, känner
man sig till sinnes, som då man blickar ut
öfver ett vidsträckt land. Öfver hvarje trakt
af detta fäller dag efter dag himlen sin
nederbörd, olika allt eftersom vindarna blåsa
och skyarna gå, olika ock efter trakternas art
och läge. Där förutan skulle jorden bli stel
och död. I alla de små dropparna bor en
lag: en tyngdens d. v. s. en attraktionens, en
tilldragningens, en samlingens lag, som
bjuder dem att förena sig till rännilar, sjöar och
älfvar. Men när så dessa komma ned i
bygderna, där det stora samhällsarbetet skall
drifvas, kan det hända, att de, öfverlåtna åt
slumpen, råka i oordning och utmynna i en
flack strandlagun, grumlig och osund, till gagn
och glädje för ingen. Och då kan det
tarfvas, att en man står fram, som. ser, huru
landet ligger och hvad som är att göra, samt
bereder de från skilda håll kommande
strömmarna en regelbunden fåra och låter dem
flyta ihop i samlingsbäcken, hvarifrån de
sedan ledas ut öfver arbetsmarkerna för att
tjäna som lifgifvare och kraftkälla.
Så ter det sig ock, då man skådar tit öfver
den svenska folkundervisningens vidsträckta
land. Öfver hvarje trakt däraf falla dag efter
dag från andens himmel milliarder af små
droppar, milliarder af iakttagelser,
erfarenheter, stämningar och tankar, olika allt efter
tidsandans skiftningar, olika ock efter
sinnenas art och yttre förhållanden. Därförut an
skulle skolans värld blifva stel och död.
Äfven i alla dessa droppar bor en
tilldragningens, en samlingens lag, som bjuder dem att
blanda sig med och bryta sig mot hvarandra,
att efter afskiljande af skymmande slam klara
sig till åsikter, öfvertygelser och önskemål
samt omsider förena sig till breda, mäktigt
framhvälfvande känslo- och tankeströmningar.
Men öfverlåtas de helt och hållet åt
tillfälligheternas oordnade kamp, då kan det hända,
att de i stället utmynna i försumpning, i ett
flackt, grumligt virrvarr, ett andligt kaos, jitan
medvetet mål och utan enad kraft. Och då
kan det tarfvas, att en klok och
handlingskraftig man står fram, som bereder de från
skilda håll kommande strömningarna en
rymlig bädd samt låter dem flyta ihop i andliga
samlingsbäcken, hvarifrån de sedan spridas
nt öfver skolans arbetsfält för att öfverallt
bidraga till väckande af lif och rörelse.
Vi ha på den svenska folkundervisningens
område bland annat två sådana breda och
djupa strömfåror. Den ena är Sveriges
allmänna folkskollärareförening. Den andra är
Svensk Läraretidning. Det är två
jättekanaler, som allt ifrån början och i enlighet med
sin grundplan löpa - sida vid sida och längs
hela linjen stå i förbindelse med hvarandra.
Det är ock en och samme byggherre, som
varit mästare för dem begge. Då han nu
står vid den samlingsdamm, som bär numret
1,000, bör det vara med stolt glädje öfver
byggnadsverkets soliditet, som han blickar
tillbaka, och med trygg förvissning om dess
varaktiga bestånd, som han blickar framåt.
Att profetera är vanskligt. Så mycket
profet är jag dock, att jag vågar förutsäga, att
så länge en svensk folkskollärarekår finnes
till, så länge skall ock Svensk Läraretidning
samt dess skapare och ledare Emil Hammar-
lund behålla ett af de främsta hedersrummen
i denna kårs och i svenska folkskolans
häfder. .’
Herr N. Lundahl uppläste de till ett
femtiotal uppgående telegrammen, som
anländt från föreningar,
centralstyrelseledamöter, länsombud, kretsordförande och
enskilda. Bland telegram af sändarne
märktes flera inom skolvärlden väl kända; så
fr ån Norge: overlsererne H. Raabe och J.
Nikolaisen, från Danmark: skoledirekt0r
Joakim Larsen, från Sverige:
folkhögskoleföreståndarne T. Holmberg, L. Holmström, H.
Odhner och S. Velin, professor O. E.
Lindberg, direktör Otto Salomon,
seminarierektor N. Torpson, direktör Ernst
Beckman m. fl.
Herr Hammarlund frambar därpå
tidningens tack till Iduns tryckeri, dess chef
och föreståndarne för dess olika afdelningar
samt dess personal, hvilka inlagt så stora
förtjänster i fråga om tidningens utstyrsel
och det värdiga yttre skick, för hvilket den
alltid haft ett synnerligen godt vitsord. Härå
svarade direktör Frithiof Hellberg med ett
tal för herr Hammarlund i hans ställning
såsom den ekonomiske ledaren af Svensk
Läraretidnings förlagsaktiebolag.
Flera talare hade därefter ordet,
framhållande olika sidor af herr Hammarlunds
verksamhet.
Hr C. Lidman påminte om hans arbete
som Stockholmskretsens ledare under dess
första år äfvensom om hans för
lärarekåren framgångsrika verksamhet som
riksdagsman, hvarjämte redaktionssekreteraren
G. Aldén och direktör Hellberg talade för
fru Hammarlund och för den verksamma
andel, hon tagit i bolagets verksamhet och
särskildt dess julpublikationer »Jultomten»
och »Tummeliten», som utgå i så väldiga
upplagor.
Slutligen talade herr Hjalmar Berg i
humoristiska ordalag för Svensk
Läraretidnings läsekrets, hos hvilken dess redaktion
alltid funnit den resonnans, utan hvilken
allt hvad som å lärarekårens vägnar säges
faller maktlöst till jorden. -z-
Från min sommarvantlriny.
3.
Det är ej blott genom mängden af
olikartade skolformer, organiskt sammanbundna
med hvarandra, så att afgångsbetyg från
den ena berättigar till inträde i den andra,
som man påminnes om att Geneve är
intresseradt för det uppväxande släktet och
dess uppfostran.
Vid skolans årsafslutning i början af
juli månad uppsättas stora plakat,
påminnande om dem vi hos oss äro vana att
se, när publiken bjudes på ett
kapplöpningsnöje eller ett skådespel på cirkus.
Sådana plakat består man sig med till och
med i landskommunerna. Öfverst å
plakatet står med stora bokstäfver fetes
scolai-res (skolfester) eller också promotions. Det
senare ordet är hos oss allmänt bekant
från våra universitet, där man har
promotionen I Geneve har man infört detta
namn på festen, emedan vid tillfället upp-
räknas namnen på dem, som blifvit
uppflyttade (promus) till högre klass. Då. de
olika arterna af skolor hafva sin skolfest
på särskild dag, så är det gifvet, att dessa
skolfester komma att omfatta många dagar,
och de äro anordnade på ett sådant sätt,
att de rent af öfvergått till att vara
folkfester.
Redan kl. 7 på morgonen den 10 juli
samlades folkskolornas lärjungar i parken
utanför universitetshuset och af tågade
därifrån, företrädda af musik, till »valsalen»,
där de mottogo sina premier. På
eftermiddagen kl. Y2 4 samlades barnen ånyo
i en park och tågade därifrån, äfven nu
företrädda af en musikkår, till en stor öppen
lekplats, där bord voro för dem dukade, så
att de kunde rikligen förse sig med mat och
dryck, innan de öfvergingo till lekarna, i
hvilka äfven äldre personer i så mån deltaga,
att alltid en gymnastikklubb uppträder
samtidigt å lekplatsen och utför sina bästa
konster till omväxling med barnens lekar.
När de små se gymnasternas utmärkta hopp
öfver hästen och applådera dem, så väckes
nog tanken hos dem att i framtiden
försöka blifva lika duktiga. Bland nöjena å
lekplatsen bör ej förglömmas åkning i
karusell och målskjutning m. m. dylikt.
Äfven lärare och lärarinnor blifva den
dagen på ett särskildt sätt ihågkomma af
kommunen. Tillsammans med samhällets
högsta styresmän äro de på middagen,
inbjudna till en festmåltid i teaterns £oyer.
Dagens skolfest afslutas med ett
storartadt fyrverkeri.
För att gifva en liten föreställning om
de uppoffringar, som göras för skolfesterna,
kan nämnas, att i en landskommun i
närheten af staden Geneve utbetaltes år 1899
af kommunens medel till skolfest och
premier 1,132 fr. Antalet invånare i denna
kommun var 1,979, och antalet barn i
småbarnsskolan och folkskolan belöpte sig till
232.
Till slut vill jag nämna något om de
grunder, man i staden Geneve börjat
till-lämpa, när man skall bygga skolhus.
Skol-tomtens storlek beräknas på det sättet, att
10 Q m. anslås för hvarje i skolan
inrymdt barn. I det senast byggda huset
har man centraluppvärmning men lokal
ventilation. N-n.
Kloekareinstitulionens
afskaffande.
Uttalanden af myndigheter och
kyrkostämmor.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
föreställer sig, att hinder icke möta för
institutionens afskaffande samt finner det
önskvärdt, om för höjande af kyrkosången
och kyrkomusiken lagligen examinerad
organist och kantor i hvarje församling kunde
tillsättas och lämplig lönereglering dessa
tjänstemän beredas. I det outredda skick,
hvari frågan förelåge, vore emellertid
länsstyrelsen icke i tillfälle bedöma, huruvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
