- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
178

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (1,002.) 13 mars 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

De mindre folkskolorna.

»ill

, Inom lärarekårpn torde knappast råda
no er än $n mening därom, att de
raifcdr0 folkskolorna höra till de
skolformer:, som minst af alla tillfredsställa
kraf vet: på en vä} ordnad undervisning.
Bland folkskoleinspektörerna råda
däremot felade meningar härom, såsom
fraåigär -af nedanstående utdrag ur
deras sexårsberättelser. Anmärkas bör
dock,’ att en stor del inspektörer, de
flesta till och med, inskränka sig till
en statistisk redogörelse för de mindre
folkskolornas antal samt deras ökning
eller minskning under
inspektionsperioden utan att uttala något omdöme om
dem.

Uppsala stift.

På många ställen, .där det för närvarande
icke hår kunnat undvikas, är småskolan
tre-klassig. Denna skolform ställer emellertid
så stora anspråk på småskollärarinnan, att
de endast mera sällan kunna på ett
tillfredsställande sätt fyllas. Det är i dessa
skolor i synnerhet nybörjarne, som blifva mer
eller mindre försummade.

Detta är i ännu högre grad fallet i de
mindre folkskolorna, l regel erhålla i-dessa
skolor alla barnen daglig undervisning och
arbetet fortgår, så godt sig göra låter, efter
normalplanens bestämmelser. Men ett
sådant arbete! Barnens antal stiger i vissa
sådana skolor upp ända till 50 och däröfver.
Att samtidigt undervisa 50 barn, hvilka
befinna sig på 6 olika utvecklingsstadier, och
fortsätta därmed dag efter dag, år ut och
år in j det är hvad som kan kräfvas och
faktiskt kräfves af många lärarinnor i
mindre folkskola/ Detta arbete skall
utföras af en småskollärarinna, som måste,
öm hon skall kunna undervisa i folkskolans
: lärokurser, ägna mycken tid åt fortsatta
studier. Af det anförda är tydligt, att till
och med de yppersta fysiska krafter, för
i att icke tala4 om de andliga, måste duka
i under, så vidt icke insikten om, att
uppgiften är omöjlig, uppammar känslolöshet
för bxroens verkliga behof, slöhet och slarf.
Inför sädana företeelser som en mindre
folkskola ined 50 samtidigt närvarande barn
upptändes den innerligaste längtan efter en
bestämmelse af innehåll, dels ätt i mindre
folkskola högst 30 barn må samtidigt
under-visast dels att "uti’ ett sådant skolområde
s;oirirdet nämda den» minolre folkskolan
snarast möjligt må ersättas af egentlig
folkskola. ’Fredrik Lundgren.

Linköpings stift.

Af de mindre folkskolorna torde väl en
ach annan på grund af sitt stora barnantal
(omkring 50) endast kunna försvaras såsom
tillfällig öfvergångsfornv som måst tolereras
i synnerhet i sådana församlingar, där andra
nödvändiga förändringar’! skolväsendet bort
gå f are. öm såsom den skolform, som
skulle träda i mindre folkskolans ställe, ej
kunnat ifrågasättas annat än en folkskola
litt. F. anm., har ej heller vinsten af
förändringen synts så stor, särdeles som sva- i

righeter för närvarande mången gång yppa
sig att få sökande till sådana folkskolor,
och de mindre folkskolorna under dugliga
och lämpliga lärarinnors ledning synts mig
lämna ett ,godt resultat. Flera af dessa
skolor hafva dock med afseende på sin
anordning lämnat åtskilligt Öfrigt att Önska,
dels därigenom att de varit sammanbundna
med någon folkskola, dels därigenom att
deras klass- och kursindelning varit
obestämd. Yrkanden hafva därför gjorts om,
att de skulle få en själfständig ställning,
och anvisningar lämnats för deras ordnande.

Vilh. Larsson.

Växjö stift.

Anmärkningsvärd är nog den tillväxt, som
denna i allmänhet föga eftersträfvansvärda
skolform (mindre folkskola) tagit under
innevarande period. Men i de flesta fall
tjänar den mindre folkskolan såsom en
ofver-gångsform till eri bättre organisation.
Alltid har inrättandet af en mindre folkskola
i en utkant af ett skoldistrikt medfört en
ökad lärarekraft och en flyttande skolas
förändring till fast eller skolstationernas
inskränkning från tre till två (någon gång från
fyra till två). Att undervisningen vid
församlingens egentliga folkskola härigenom
vunnit betydligt i inre styrka, torde ligga i
Öppen dag, och därför har inrättandet af en
mindre folkskola, där en egentlig folkskola
omöjligen skulle kunnat erhållas i ett slag,
varit en vinst för folkskoleväsendet i dess
helhet. Några af de nu befintliga mindre
folkskolorna komma att utan vidare
påtryckningar förvandlas till egentliga folkskolor
under den närmaste framtiden. Andra måste
man af lokala förhållanden och ekonomiska
svårigheter tolerera, så långt och så framt
man för dem kan vinna goda och passande
lärarekrafter. Däraf är den mindre
folkskolans vara eller icke vara i så betydlig
grad beroende. ; J. A. Franzén.

Göteborgs stift.

Den stora ökningen, som med afseende
på denna skolform ägt rum, har sitt
berättigande dels i mycket svåra lokala
förhållanden, dels i distriktens oförmåga att bära
den stegring i utgifterna, som skulle vara
förknippad med inrättande af egentliga
folkskolor. Det har också visat sig relativt lätt
att förmå skoldistrikten till att inrätta sitt
skolväsen med denna skolform såsom
underlag till folkskolan. Så har i mer än ett
fattigt och vidsträckt distrikt på mitt
förslag införts denna ordning: de flyttande
småskolorna ersättas af fasta mindre
folkskolor, förlagda i distriktets utkanter och
bildande lika många skolområden, hvars barn
vid undervisningen fördelas i
småskoleafdelning och folkskoleafdelning, den senare
omfattande folkskolans första och andra klass,
och åtnjutande båda afdelningarna
undervisning hvarannan dag under hela läsåret. I
öfverensstämmelse härmed kommer den i
distriktet mera centralt belägna folkskolan
att omfatta endast tredje och fjärde
årsklasserna, undervisade äfven de hvarannan
dag under hela läsåret. Fördelarna af denna
anordning hafva varit många: alla
distriktets barn blifva lika tillgodosedda med af*
seende på undervisning; skolgången kan

blifva bättre, då skolvägarna under barnens
4-5 första skolår förkortas; arbetet i
folkskolan kan drifvas ’mera; då hvarje klass
undervisas särskildt^ hvarjämte afgången från
skolan enligt § 48, som i de fattiga
skogsbygderna oftare blir en nödvändighet,
lämpligare kan ordnas efter genomgående af
folkskolans tredje klass. Hvad undervisningen
i de mindre folkskolorna beträffar, så
bedrifves den af lärarinnorna vanligen med
mycken flit och ej sällan med i ögonen
fallande duglighet och framgång, och har jag
endast i ett fall måst vägra vederbörligt
vitsord åt af skolråd redan antagen
lärarinna, hvilket också föranledde hennes
skiljande från befattningen.

Gari Christenson.

»De mindre folkskolorna visa fortfarande
oförmåga att ersätta den egentliga
folkskolan, och detta framför allt i fråga om
skolans viktigaste ämnen, kristendomskunskap
och modersmålet.» Detta i föregående
in-Bpektionsberättelse uttalade omdöme gäller
visserligen ännu i allmänhet; men en
förändring till det bättre har dock börjat
inträda, i det man här och där anställt
lärarinnor, som genomgått
småskollärarmnesemi-narier med tvåårig kurs. I den mån
dylika lärarinnor komma att verka vid de
mindre folkskolorna, kan man hoppas, att
dessa skola på ett ganska tillfredsställande
sätt lösa sin uppgift. Härmed är dock ej
sagdt; att icke åtskilliga äfven af de
lärarinnor, som genomgått blott ettårig kurs,
med rätt mycken framgång samt till både
skolråds och föräldrars synnerliga belåtenhet
skött sina skolor. I allmänhet omfattas de
mindre folkskolorna med sympatier af
församlingarna, visserligen ofta af ekonomiska
skäl men ofta äfven därför, att de
respektive lärarinnorna med nit och trohet
fullgöra sina åligganden. Under förutsättning
att de mindre folkskolorna anses böra
fortfarande tolereras och understödjas af staten,
vore dock önskvärdt, att
kompetensfordringarna för anställning vid dylika skolor blefve
något skärpta, så att genomgången tvåårig
seminariekurs komme att uppställas såsom
villkor. I sammanhang härmed borde dock
lönevillkoren förbättras, i synnerhet som
lärarebefattningar yid mindre folkskolor med
både småskole- och folkskoleafdelning torde
vara de besvärligaste och i viss mån mest
fordrande af alla. För, närvarande äro
lärarinnorna vid de mindre folkskolorna i
allmänhet allt för otillräckligt aflönade. I
anseende till den benägenhet, som ofta inom
församlingarna förefinnes, , att tillgripa
inrättandet af mindre folkskolor såsom en
utväg att slippa från inrättandet af
folkskolor, vore äfven önskvärdt, att § 3 i
folkskolestadgan något förtydligades, så att man
kunde ungefärligen veta, under hvilka
förhållanden, särskildt med afseende å
barn-antalet^ en mindre folkskola är berättigad.

C. Leidesdorff.

Kalmar stift.

Alla de- mindre folkskolorna (inom in*
spektiohsområdet) måste anses lagligen
berättigade och afse att meddela en afslutad
lärokurs. Såväl lokala som ekonomiska för- ’
hållanden inom skoldistrikten, där de finnas;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free