Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (1,002.) 13 mars 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
179
göra dem nödvändiga, och de flesta komma
säkerligen ännu länge att kvarstå.
- - - Svårigheten med dessa skolor
här ligger i att erhålla dugliga
lärarekrafter. Några af dem äro i detta afseende
lyckligt lottade med dugliga lärarinnor, som
under flerårigt arbete blifvit förtrogna med
skolans lärokurser. De hafva åtnjutit en
något högre aflöning - vanligen 350 kr.
- än småskolans lärarinnor. Men efter den
löneförbättring, dessa vunnit, har det
redan visat sig svårt att erhålla kompetenta
lärarinnor till mindre folkskolan, som ställer
betydligt större kraf på lärarinnan både i
kunskaper och arbete. J. A. Johnsson.
Hernösands stift.
Måhända skall en och annan, som finner,
att största delen af de under perioden gjorda
uppoffringarna för skolväsendet blifvit
använda för mindre folkskolor, anmärka, att
icke allenast samtliga nya skolor bort vara
folkskolor,. utan äfven att en stor del af
förutvarande fasta mindre folkskolor under
perioden bort förvandlas till folkskolor.
Till den så tänkande riktas uppmaningen
att reflektera öfver ofvan påpekade
sakförhållanden (lång skolväg, behof af barnens
arbete i hemmen m. m.), och han skall
tvingas medgifva, att ju större antal
mindre folkskolor, som få utplanteras mellan
de förutvarande, desto färre blifva de
årliga stationerna för hvarje skola; desto längre
blifver lästiden å hvarje station och desto
kortare den dåliga skolvägen för det ofta i
trasiga skodon och slitna, kalla
bomulls-och sommarkläder i blötföre och snödrifvor
framklifvande, blåfrusna skolbarnet.
Ingen skattar folkskolans betydelse
framför den mindre folkskolans högre än
författaren till denna berättelse, men så länge
ofvan påpekade förhållanden existera för
mindre folkskolor (särskildt den flyttande)
och de dem besökande barnen, samt tre
mindre folkskolor kunna underhållas för samma
kostnad som en folkskola, bjuder plikten
för den, som vill arbeta i barmhärtighetens,
kärlekens och det rättas intresse, att först
genom ett tillräckligt antal mindre
folkskolor söka åstadkomma en längre, bättre och
jämnare fördelad undervisning för alla barn,
innan ökandet af de vida kostsammare
folkskolorna, medels hvilka dock under
närvarande förhållanden endast partiella
förbättringar i undervisningen vinnas, i någon
väsentlig grad kan äga rum.
P. O. Lundkvist.
Beträffande skolornas art är det
anmärk-ningsvärdt, att de tätare befolkade
landsförsamlingarna i allmänhet hade i
förhållande till folkmängden ett mindre antal
folk-skolläraretjänstter än i de glesare bebodda.
Med stor tvekan har jag rörande flera
mindre folkskolor i kustpastoraten afgifvit det
för statsbidrags erhållande erforderliga
intyget, att de varit inrättade under sådana
förhållanden, som enligt gällande
folkskolestadga göra dem berättigade. Ställningen
förbättrades emellertid icke blott under
perioden utan äfven strax efter dess slut.
A. Nordlander.
Sinnesslöa och "efterblifna’
folkskolebarn.
En beaktansvärd undersökning.
Vårterminen 1899 företog
undersökningsläkaren vid hufvudstadens folkskolor d:r
Georg Hellström på uppdrag af
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor en
undersökning bland skolbarnen i en af
dessa skolor, nämligen Kungsholms, i afsikt
att utröna det psykiska tillståndet hos en
del barn, hvilka ådagalagt bristande
förmåga *att tillgodogöra sig undervisningen,
samt bestämma, hvilka som borde räknas till
»efterblifna» eller verkligt sinnesslöa.
Se-.dan öfverstyrelsen tagit del af denna
undersöknings resultat, anmodade den d:r
Hellström att utvidga densamma till en
undersökning af öfriga hufvudstadens folkskolor.
Så skedde ock. Under loppet af fyra
månader till slutet af maj ägnades med få
undantag dagligen tre timmar åt arbetet.
Materialet har sammanförts under höstens
lopp, och har nu d:r Hellström till
folkskoleöfverstyrelsen öfverlämnat en diger
rapport i den från mer än en synpunkt
viktiga frågan.
Hufvudresultat.
D:r Hellström erinrar inledningsvis, att
resultatet af undersökningen i
Kungsholmens folkskola gifvit ett bestämdt j åkande
svar på följande frågor: 1) Finnas
sinnesslöa, idioter, bland skolbarnen? 2) Finnas
barn, s. k. »efterblifna», som bilda ett
verkligt psykiskt mellanting mellan de förra
och de normala? samt 3) Gifves det
kroppsliga förändringar eller ogynnsamma
förhållanden i hemmen (fattigdom och vanvård
af olika slag) såsom orsak till en andlig
slapphet, den där kan förväxlas med
verklig psykisk eftergifvenhet?
Den fullständiga undersökningen har i
stort ledt till alldeles samma resultat som
den förberedande.
Af hela barnantalet i Kungsholms
folkskola, 3,359, befunnos nämligen 63 (= 1,93
proc.) vara efterblifna, 11 (== 0,34 proc.)
sinnesslöa, summa 74- (== 2,27 proc. psykiskt
undermåliga, medan 15 kunde betrakta^ såsom
normala af 89 (=2,73 proc.) undersökta.
Hela antalet abnorma i de dagliga
folkskolorna beräknades på grund däraf till
omkring 482 »efterblifna» samt 85 sinnesslöa.
De nu genom undersökning erhållna
talen äro mycket lika de sålunda beräknade,
nämligen 473 efterblifna (== l,ss proc. af
barnantalet, 25,089) samt 87 sinnesslöa (=
0,35 proc.), summa 560 psykiskt nedsatta
(= 2,23 proc.). Icke »nedsatta» befunnos 426
(= 1,70 proc.) af summa undersökta 986
(= 3,93 proc.).
Fördelade på skolornas 718 afdelningar
komma på hvarje sådan 0,65 efterblifna samt 0,12
sinnesslöa, d. v. s. ungefär 2 efterblifna ;
tre . afdelningar och en sinnesslö på hvar
åttonde afdelning.
Intressant är att lägga märke till de
ifrågavarande missförhållandenas fördelnin:
dels på de olika terminskurserna och
års-dasserna, dels på de olika könen.
Fördelningen på terminskurser.
Endast skolans högsta terminskurs, den 14:e,
Destår helt och hållet af normala individer,
alla de öfriga påträffas såväl efterblifna
som sinnesslöa, ehuru mycket olika i antal
och framför allt i förhållande till
respektive barnantal, å de olika trappstegen af
skolgången.
Beträffande förekomsten af efterblifna
kunna skolans kurser sammanföras till fyra
Tupper, nämligen I) första-tredje, II) fjärde
-åttonde, III) nionde-elfte och IV)
tolfte-trettonde kurserna. De kurser, som tillhöra
andra gruppen, visa såväl absolut som i
förhållande till barnantalet de högsta
siffrorna. Framför allt gäller detta den sjette
kursen, hvilken tydligen utgör
samlingsplatsen för de flesta efterblifna. De två
föregående kurserna i gruppen visa högre
tal än de två efterföljande, i hvilka det
undermåliga materialet redan börjar så
småningom afskiljas. Ett ytterligare
nedgående i’ antal visar sig redan i tredje
gruppen, och i den fjärde och sista uppträder
blott ett ringa fåtal efterblifna, som i 13: e
kursen kan anses såväl absolut som relativt
försvinnande.
Första gruppen innehåller ett något större
antal efterblifna än den tredje, men vid
jämförelse af barnantalen blifva båda
likvärdiga. Detta medelvärde betingas
emellertid i de två grupperna af olika
orsaker. I de lägsta kurserna äro
fordringarna ännu små och medgifva
jämförelsevis lätt barnens uppflyttning till högre kurs.
I 4:e-8:e kurserna sker däremot en
tydligare demaskering, och ett större antal
efterblifna kvarhållas här. Härigenom och
genom utskrifning ur skolan uppstår
återigen i tredje gruppen ett lägre tal, hvilket
visar öfverensstämmelse med första
gruppens.
Efter förekomsten,af sinnesslöa synas
kurserna lämpligen kunna grupperas på följande
sätt: I) lia-4:e, II) 5:e-9:e samt III) 10:e
-13: e kurserna. Af dessa tre grupper, inom
hvilka de.särskilda kursuppsättningarna visa
stor öfverensstämmelse sins emellan, har den
första de högsta talen. Dessa minskas,
absolut och relativt, i andra gruppen samt
nedgå i den tredje till enstaka fall af
sin-nesslöhet.
Orsaken till denna fördelning af de minst
bildbara bland folkskolans lärjungar är
naturligtvis den, att vid uppnådd skolålder
äfven ett flertal bland i ringare grad
sinnesslöa inställas för undervisning och sålunda
komma att instickas bland de normala
ny-inskrifna barnen. Kedan tidigt framträder
emellertid deras oförmåga att tillägna sig
kunskaper * genom den vanliga
undervisningen, och flertalet lämnas kvar i de lägre
kurserna. Den oförtjänta upphöjelse en del
uppnår beror därpå,’; att förste lärarens åsikt
om skolans skyldighet emot de stackars
barnen och bästa förfarandet med dem ej
öfverallt är densamma. Under det, i
allmänhet taget, de sinnesslöa fullständigt
utmönstras i och med 9:e kursen, finner man
därför i vissa församlingar en eller annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
