- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
209

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (1,004.) 27 mars 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ILLUSTRERADT VECKOBLAD FOR FOLKUNDERVISNINGEN.

N:r 13. (1,004.)

STOCKHOLM, 27 MARS IQOI.

20:e årg.

Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 3/4 år 8,25 kr., J/2år 2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsörten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm. tel, 60 00,
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare;
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare i Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, 5 o kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.

Gustaf Nyblaeus,

1816-23 mars-1901.

Sistlidna lördag fyllde en af
hufvudstadens mera märkliga
personligheter 85 år. Det var Gustaf Nyblaeus,
öfversten, militärskriftställaren,
gymnastikläraren, skalden.

När »den svenska gymnastikens fader»
P. H. Ling år 1839 lade sina ögon
samman, hade han ett års tid till underlärare
vid Gymnastiska centralinstitutet haft den
unge löjtnant Nyblaeus, som siarkt
påverkades af Asabardens entusiastiska
personlighet. Denne underlärare skulle det ock
varda beskärdt att under en lång och
outtröttlig verksamhet draga i härnad för Lings
ideal, föra dem vidare fram samt anpassa
dem för tidens kraf i flera riktningar.

Nyblaeus, hvars fader var justitieråd,
föddes i Stockholm 1816, blef vid 18 års ålder
student och ämnade liksom fadren gå den
juridiska vägen. Emellertid kastade han
redan efter en termin lagens balkar
öfver-bord och valde den militära banan samt
blef underlöjtnant vid Svea
artilleriregemente 1838. Kedan följande år öfvergick
han till Dalregementet, där han avancerade
till kapten. 1864 tog/han afsked från
regementet och blef öfverste i armén 1872.
Vid 71 års ålder tog han afsked ur
krigstjänsten.

Men sitt förnämsta lifsverk har Gustaf
Nyblaeus utfört på den gymnastiska
undervisningens område. Sedan han genomgått
Gymnastiska centralinstitutet blef han efter
en tids tjänstgöring som ledare af
gymnastik- och fäktöfningarna vid Dalregementet
år 1842 fäktmästare vid Lunds universitet
samt gymnastiklärare vid katedralskolan och
folkskollärareseminariet i Lund. I nära
tjugu år ägnade han sig med lif och kraft

åt dessa sina värf och har därigenom
outplånligt inskrifvit sitt namn i svenska
skolgymnastikens historia.

Då 1862 de första folkskoleinspektörerna
förordnades, var Nyblaeus en af dem. Hans
inspektionsområde utgjordes af hela
Kristianstads och Blekinge län. Men hans
verksamhet å detta arbetsfält blef af kort
varaktighet, enär han redan följande år blef
t. f. föreståndare för Gymnastiska^central-

; ,v\t v, - £,-,’ - , ,.–.
"’’’<’i;;i*?>tc’*K""\’.. ^^J.V,*V:CI^4-V ,?// :’\*~V.^|{,yv

institutet. Då frågan om detta instituts
omorganisation och ordnande af den
gymnastiska undervisningen i Sverige i år 1858
kom på dagordningen hos oss, inlämnade
Nyblaeus ett> förslag i frågan, hvilket väckte
så stor uppmärksamhet, att han 1862 blef
ledamot i kommittén för detta ärendes
utredning. Sedan institutet omorganiserats
hufvudsakligen enligt hans förslag, blef Nyb-

laeus 1864 ordinarie föreståndare för
institutet, öfverlärare för militära afdelningen
och sekreterare hos institutets direktion.
På denna plats verkade han till 1887.
Omfattningen och frukterna af hans arbete
här torde först en senare tid kunna
rättvist bedöma och uppskatta, men redan
samtiden har villigt och med beundran erkänt
den energi och handlingskraft, hvarigenom
han ingjutit nytt lif i Lings skapelse.

Upprepade gånger har han gjort resor
till utlandet för att studera militäröfningar
och gymnastik vid dess läroanstalter. På.
offentligt uppdrag studerade han år 1869
anordningarna af militäröfningarna i de
schweiziska skolorna och ingaf därefter ett
förslag om ordnandet af den militära
undervisningen i de svenska skolorna. Sina
intryck från resorna har han i öfrigt sökt
göra fruktbärande genom en hel del
skrifter rörande fäktkonst och gymnastik. Bland
dessa må här särskildt nämnas den år 1867
utkomna »Handledning i gymnastik och
vapenöfning vid folkskollärareseminarier och
folkskolor», hvars fjärde upplaga utkom år
1880.

För öfrigt har Nyblaeus’ sakkunskap och
fosterländska intresse tagits i anspråk för
en hel mängd offentliga uppdrag. Han var
ledamot af 1882-84 års stora
läroverkskommitté, af flera militära kommittéer samt
var ledamot af riksdagens andra kammare
åren 1873-75.

Tjänstgöringen i Dalarne inspirerade
honom att 1840 dikta dalkarlasången »Jag
vet ett land», som buren på Otto
Lindblads härliga melodi utgjort en af den
svenska studentsångens mest lysande
repertoarnummer. Ett par andra dikthäften har
han utgifvit, t. ex. »Harposlag» (1846) och
»Johan Baner» (1848).

Den oböjda gestalten, den spänstiga
gången och glansen i den krye åldringens
blick äro ett talande bevis på
gagnelighe-ten af den ädla idrott, åt hvilken Nyblaeus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free