Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (1,005.) 3 april 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
SVENSK LÄRARETIDNING.
14
tid obotlig, icke skäligen rnå utgöra hinder
.för församlingen att utbekomma statsbidrag
för den dessförinnan förflutna tid af året,
under hvilken vikarie uppehållit Sundells
befattning, har k. in:t den 15 sistl. mars
visat målet åter till länsstyrelsen, som äger
att detsamma ånyo till behandling företaga
och därmed vidare lagligen förfara.
Lättnader för skolas inrättande.
På ansökan af Torso församling, hvilken
anförde, att den visserligen speciellt för
de skolpliktiga barnen å kronoegendomen
Brom ö uppfört en folk- och småskola, å
Torso, hvilken skola Bromöbarnen dock ej
alla tider på året kunde besöka, enär öarna
vore skilda genom ett smalare sund, men
att den nu ej såge sig i stånd att
tillmötesgå Bromöbomas önskan om egen
skola, därest ej församlingen finge sig vissa
förmåner tillerkända, har k. m:t, sedan
domänstyrelsen erinrat om sin redan 1900
uttalade mening, att kronan borde kraftigt
underlätta församlingens sträfvan att
fortfarande bereda Bromöbarnen tillfälle att å ön
njuta skolundervisning,
dels medgifvit, att församlingen må för
uppehållande af en mindre folkskola å Bromö
fritt förfoga öfver ej mindre skolhuset
därstädes med tomt och fri väg jämte nödigt
utrymme för vedupplag och materialier än
äfven, så snart statsverket vid arrendets af
Bromö inägojord upphörande kan disponera
öfver densamma, lämpligt jordland till
skolträdgård,
dels ock förklarat, att statsverket åtager sig
att genom skogsförvaltningens försorg ej
allenast iordningställa skolhuset så till yttre som
inre delar, utan äfven för framtiden
underhålla skolhusets yttre delar, hvaremot
församlingen tillförbirides att på egen bekostnad
verkställa alla s. k. inre reparationer, såsom
af eldstäder, golf, tak, dörrar, fönster m. m.;
och må för skolhusets uppvärmning fri
ut-syning af bränsle å kronoparken äga rum till
ett belopp af 30 kubikmeter årligen, att på
församlingens bekostnad upparbetas och till
skolhuset framföras.
Dispensärenden. En af filosofie
kandidaten Berta Gustafva Bergman gjord
anhållan att hon, som aflagt filosofie
kandidatexamen samt därefter tjänstgjort under
ett år vid elementarskolan för flickor i
Norrtälje samt från och med början af
höstterminen 1900 till och med den 7
december 1900 vid folkskola i Stockholm, måtte
erhålla tillstånd att, utan hinder däraf att
hon icke aflagt examen vid
folkskollärarinneseminarium, söka och imiehafva
ordinarie lärarinnebefattning vid rikets
folkskolor, är af k. m:t bifallen.
- K. m:t har däremot icke funnit skäl
bifalla en af Ernst Albert Åsell gjord
ansökning om tillstånd att, utan föregående
afgångspröfning vid folkskollärareseminarium,
söka och iniiehafva ordinarie
folkskollärarebefattning i riket eller, om detta icke kunde
beviljas, inom Hernösands stift.
Samaritlådor i folkskolorna, i
en till öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor ställd skrifvelse framhålles af
slöjdföreståndaren, att ej sällan under
arbetet i de olika slöjdarter, som öfvas vid
folkskolorna, inträffade, att lärjungarna
ådro-ge sig yttre skador, oftast af jämförelsevis
lindrig beskaffenhet men någon gång äfven
af svårare art.
Att dylika fall rätt ofta förekomme vore
helt naturligt, då ett så betydande antal
lärjungar, för närvarande 3,353, samtidigt vore
inskrifna i slöjden och vid arbetet
begagnades en mångfald af skärande verktyg, såsom
sågar, knifvar m. fl. Trots öfvervakande från
lärarens sida kunde sådant ej förekommas.
Genom felaktig behandling från början
kunde dessa skador bli till stort men, ja, rent
af lifsfarliga, hvarför behofvet af
desinfektionsmedel och förbandsartiklar till
slöjdsalarna sedan länge gjort sig gällande. Af
slöjd-lärarne har därför ock uttalats den önskan,
att till af hjälpande af detta behof måtte
anskaffas särskilda samaritlådor, innehållande
ett förråd af desinfektionsmedel äfvensom de
till förbindande af sårskador nödvändigaste
artiklar.
Genom slöjdföreståndareiis försorg hade
dylika förrådslådor blifvit utlämnade till en del
af slöjdskolorna, och enligt lärarnes
uttalanden hade dessa visat sig vara till stort gagn.
Förutom den direkta hjälp, som med dem
af-såges, bereddes lärjungarne genom dem
tillfälle att erhålla en både nyttig och
välbehöf-lig ledning angående rätta sättet att behandla
smärre yttre skador. Stockholms slöjdskolors
slöjdlärareförening hade äfven uttalat sin
tillfredsställelse med nämda åtgärd.
Med anledning häraf har
folkskoleöfverstyrelsen uppdragit åt folkskoleinspektören
d:r Bergman att gå i författning om inköp
af förbandskistor för äfven de egentliga
folkskolornas behof.
Stockholms folkskolor. Förslag
till förändrad kursindelning för såväl den
dagliga skolan som för söndags- och
aftonskolan (ersättningsskolan) är upprättadt af
folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman och
öfverlämnadt till folkskoleöfverstyrelsen, som
uppdragit åt d:r Aulin och d:r Lagerstedt
att granska detsamma. För
fortsättningsskola skall ock kursindelning uppgöras.
- Söndags- och aftonskolorna, som
hittills slutat vårterminen med april månad,
skola denna termin fortgå till 15 maj.
Lärarne och lärarinnorna vid nämda skolor
hafva af öfverstyrelsen tillerkänts ett
dyrtidstillägg för innevarande år af 100 kr.,
så att lönen utgör 400 kr.
- Påsklofvet vid Stockholms folkskolor
har i år utsträckts från fem dagar till att
omfatta en hel vecka eller från och med
skärtorsdagen till och med onsdagen efter
påsk.
Rikslofdagen. Med anledning af de
anmärkningar, som från skilda håll blifvit
riktade mot Allmänna försvarsföreningens
hemställan om gemensam lofdag för rikets
skolor i och för firande af något
fosterländskt minne, upplyses, att det ej är
meningen att minnet af samma person eller
händelse årligen skulle firas, utan att
skolornas målsmän i detta afseende skulle äga
fria händer.
- Om förslaget har folkskoleinspektören
i Södermanland, fil. d:r J. A. Vallin, gjort
nedanstående beaktansvärda uttalande:
Om här i fråga varande fester kunna
bidraga till att stärka den sanna
fosterlandskärleken eller ej, beror så ofantligt mycket
på, hur de ledas, och hvilka minnen man
firar, så att man icke på förhand kan veta,
om de skola leda till önskadt mål.
Ofta, att icke säga oftast, blir det krigets
blodiga minnen, som firas, och man drar sig
ej för att fira minnet af tillfällen, då
svenskarne genom sin tapperhet, måhända med
tillhjälp af en lycklig slump, såsom vid tåget
öfver Bälten, tillskansat sig fördelar på sina
grannars bekostnad.
Den sanna fosterlandskärleken kan, enligt
min åsikt, icke finnas annat än parad med
allmännelig kärlek, liksom den sanna
familjekärleken icke kan finnas annat än i förening
med kärlek till nästan i allmänhet. Om en
familjefader genom sitt snille, sin
företagsamhet, ihärdighet och arbetsamhet på ett i allo
aktnings var d t sätt riktat sig och sin familj,
på samma gång han gagnar sina grannar, sin
hembygd och sitt land, ja hela
mänskligheten, genom sitt föredöme och kanske sina
uppfinningar, så bör minnet af denne
familjefar väcka en sann familjekärlek på samma
gång som en sann fosterlandskärlek. Men om
en annan familjefar har genom någon
lycklig kupp, under sken af lag och rätt, riktat
sig och sin familj på en grannes,
kommunens eller statens bekostnad, så kan minnet
af denne man lika litet väcka en ren och sann
familjekärlek som en verklig grannkärlek och
fosterlandskärlek. De rättänkande skulle kan-,
na sig obehagligt berörda, om de skulle
nödgas höra denne familjefar, som föregått sina
barn med dåligt exempel, lofprisas på fester.
Om önskan om en nationaldag tillmötesgås,
synes det böra ske med förbehåll, att man
vid dessa festers firande tar nödig hänsyn till
våra grannars känslor. Äfven till
fredsvännernas känslor torde man böra taga hänsyn;
fredsvännerna synas mig nämligen arbeta för
vårt försvar och vår säkerhet med lika stor
fosterlandskärlek, öfver hufvud taget, som
krigs vännerna, ehuru på ett annat sätt.
I katekesfrågan höll
folkskoleinspektören C. A. Nordlander vid Medelpads
prästsällskaps marsmöte i Sundsvall ett föredrag,
af hvilket &mdsvallsposten lämnar följande
sammandr^0
Talaren fastslog främst såsom sin
utgångspunkt; att kristendomsundervisningen, liksom
all kristlig fostran, afser utbildandet af
kristliga personligheter. För detta ändamål
behöfver denna undervisning en enhetlig
karaktär, hvilken den emellertid, såsom kändt är,
saknar. I stället för att fullföljas i enhetlig
plan under hela undervisningskursen, som sig
borde, är ämnet splittradt i fyra från
hvarandra isolerade ämnen: biblisk historia,
katekes, psalmer och kyrkosång.
Detta medför den kända olägenheten att
undervisningen, i stället för att afse hjärtats
bildning, betraktas såsom ett mer uteslutande
kunskapsobjekt, en läxpluggning, en
mekanisk minneskunskap. Visst måste barnen
kunna berätta sina berättelser samt genom
utanläsning förvärfva uttrycksmedlet för de
sanningar, som de inhämtat, men detta får
ej vara hufvudsynpunkten. Katekesen är en
frukt på den bibliska historiens träd och måste
sålunda förekomma efter bibliska historien.
Katekesen är ej grundlaget för
undervisningen men borde vara dess resultat, dess mål,
icke dess medel.
För närvarande kommer sålunda katekesen
för tidigt. Bibliska historien måste ligga till
grund för hela den religiösa undervisningen.
I betraktelsen af de bibliska personernas
lefvande exempel skall lärjungen kunna få en
lefvande åskådning af hvad tro, förlåtelse,
omvändelse, helgelse, Guds kärlek äro.
Psalmer med lämpligt urval kunna med ypperlig
verkan för undervisningens afsedda mål
anslutas till denna bibelkunskap.
Sedan talaren utfört en kritik af en del
reformförslag i ämnet, kom han fram till det
resultatet, att det afsedda målet kunde
vinnas, om folkskolans två första klasser ägnas
åt biblisk historia och psalmer, de två senare
klasserna och fortsättningsskolan åt katekesen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
