Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (1,006.) 11 april 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
255
»Inlösningspriset för sådan aktie, som af
bolagsstyrelsen inlöses enligt
bolagsordningens § 8 mom. 2, bestämmes för tiden intill
nästa ordinarie bolagsstämma till 102 kr. med
tillägg] af 40 öre för hvarje hel månad, som
förflutit från 1901 års början till dess inlösen
sker, dock högst 107 kr. Dylik aktie skall
åtföljas af utdelningskupong från och med
n:r 5.»
Samtliga val och beslut vid stämman
voro enhälliga.
Den beslutade utdelningen kan lyftas å
bolagets kontor hvarje helgfri dag kl. 10-2
och 5-6 mot aflämnande af kupong n:r 4,
vederbörligen kvitterad. Aktieägare i
landsorten kunna i bref insända den kvitterade
kupongen och få därefter utdelningen till
sig öfversänd pr postanvisning.
Klockareinslilutionens af-
skaffande.
Uttalanden af myndigheter och
kyrkostämmor.
Fortfarande meddela ortstidningarna från
Sveriges skilda bygder underrättelser om de
beslut, som klockarefrågan å
kyrkostämmorna föranledt.
För bifall till petitionen yttrade sig
stämmorna i
S:t Petri i Malmö, Göteryd, Virestad,
Linne-ryd, Kron. (församlingen bör ej betungas med
bidrag till kassorna), S:t Olai i Norrköping
(kassor önskvärda, om riksdagen är villig att
därtill anslå medel), Fröding e, Kalm., Oppeby
samt Tidersrum, Östg. (församlingarna må
själfva bestämma lönen), Gistad, Östg.,
Gryte-ryd, Jönk. (staten bör bidraga med en
väsentlig del af lönen och församlingarna ej
betungas med bidrag till kassorna), Skeninge och
Allhelgona församlingar (pensionskassa
önskvärd dock utan några som helst bidrag från
församlingarna), Vittsjö, Krist, (inga
minimilöner böra fastställas).
För bifall till institutionens borttagande
under villkor att klockaregöromålen
öfverflyttades å organisten och en lägre
kyrkotjänare med fastställd minimilön för den
förstnämde uttalade sig
Marbäck, Jönk. (300 kr. tillräckligt, där
tjänsten är förenad med lärarebefattning),
Vimmerby stads- och landsförsamlingar
(minimilön i förhållande till kyrkosamhällets
folkmängd, pensionsfrågan outredd), Arvika,
Vrml., Hultsjö, Jönk., Lpnneberga, Kalm., Ask,
Ö. Eneby, Godegård, Östg., Gällaryd, Jönk.,
Misteläs, Herråkra, Kron. (staten bör bidraga
med halfva aflöningen), Flistad, Östg.
(minimilön 250 kronor, där tjänsten förenas med
läraresysslan; i detta fall kassor obehöfliga).
Afslag å petitionen yrkades af:
Kristinehamn och Varnum (lönefrågan bör
lösas af församlingen, ej genom statsmaktens
mellankomst; pensions-, änke- och
pupillkassor beh j ärtans värda), Gestad, Älfsb. (ingen
examinerad organist med förhöjd lön må
tillsättas), Gladhammar, Kalm., Åmåls stads- och
landsförsamling (svårt att inse huru
organistens ställning skulle förlora därpå, att han
tillika innehar klockaretjänst), Högsäter,
Jär-bo, Rennelanda, Lerdal och Råggärd, Alfsb.,
Kungsäter, Gunnarsjo, Grimmared och Karl
Gustaf, Ålfsb. (pensionskassa önskvärd utan
församlingarnas betungande), Vadstena och
S:t Per, Gårdeby, Östg. (arbetet nästan ingen-
ting), Kroppa, Vrml. (klockareinstitutionen är
ett ej oviktigt led i kyrkoorganisationeii;
titeln klockare innebär ingenting förklenande
där på orten, men har den annorstädes
förlorat valör och helgd, må den förändras;
lönerna ej för höga, om de skulle vara
uteslutande existensmedlet, men den myckna
öf-verloppstiden skulle leda till sysslolöshet
eller mångsyssleri).
Kyrkliga lifsfrågor af Anton Levedal.
Linköping, Henrik Carlsons bokhandel (i
distribution). Pris 75 öre.
Författaren till detta lilla arbete hör
förvisso ej till dem, som genom
blomstermålningar söka kasta en slöja öfver tidens fel
och brister - tvärtom målar han nästan
svart i svart. Han ser med smärta,
hurusom enligt hans mening folkskolan
småningom lösgjort sig från kyrkligt inflytande,
och särskildt tror han sig hafva upptäckt
stora fel i ledningen af hufvudstadens
folkskoleväsende, däribland bristande tillsyn,
hvarigenom kristendomsundervisningen
skulle få sitta emellan. I söndagsskolorna ser
han en fara, likså i föreningsväsendet inom
kyrkan. Evangeliska fosterlandsstiftelsen får
ett visst erkännande men ock åtskilliga
anmärkningar, så ock missionsföreningarna,
K. F. U. M.; neologiens lämningar i
psalmboken, de nyare åskådningarna,
Valden-strömska försoningsstriden, Ritschliaiiismen
nedgöras, och förf:n sätter sig till doms
öfver »Israels historia» af S. A. Fries med
en tvärsäkerhet, som rent af verkar
roande på läsaren. Litteratur och press
tagas vid hornen, om kult och gudstjänstfirande
har han skarpa domar och tror sig kunna
åstadkomma en uppblomstring af
gudstjänsten genom en »professor i liturgi».
Prästernas och barnalärarnes utbildning finner
han bristfällig, hvaremot han anser
folkskollärarnes* ekonomiska förhållanden
jämförelsevis väl ordnade(I). Det kyrkliga
diakonatet står för honom som något
synnerligen viktigt och löftesrikt, men på
organistens skicklighet att spela orgel lägger
han föga vikt i jämförelse med kyrkosången.
Genom klagovisorna går kärleken till
författarens kyrkliga ideal emellertid som en
underström. H. W-r.
Trädgårdslära i sammandrag för folkskolan
af Olof Sjöström. Stockholm, Vilhelm
Billes Bokförlagsaktiebolag. Pris 25 öre.
För icke länge sedan har inom vårt
lands folkskolevärld pågått en rörelse, som
haft till syftemål att gifva åt
trädgårdsskötseln en riktigare värdesättning såsom
undervisningsämne samt föra detta från
sin undangömda tillvaro på
pappersbestäm-melsernas område till en mera fruktbärande
sådan i den praktiska öfningen vid hvarje
folkskola på landet, hvilket ju bör vara
målet.
Hvarje bidrag, som praktiskt afser
förverkligandet af detta mål, bör hälsas
välkommet. Det är från denna synpunkt
föreliggande lilla lärobok i trädgårdsskötsel
an-mäles och rekommenderas.
Trädgårdsskötsel är ett ämne, som i
likhet med t. ex. slöjd måste praktiskt öfvas,
om något verkligt vetande i detsamma skall
kunna meddelas, och den teoretiska
framställningen i en trädgårdslära för barn
kunde därför inskränkas till en mycket
begränsad, sammanfattande minneskunskap.
Men å andra sidan är en större utförlighet
i framställningen väl motiverad, då ju
läroboken bör vara en repetitionskurs för
lärjungen, sedan denne lämnat skolan och i
egentligaste mening är färdig att i praktiken
omsätta sitt vetande.
Författaren till detta arbete synes på
ett tillfredsställande sätt verkställt
begränsningen af stoffet och medtagit just det,
som kan anses vara det viktigaste.
S. N.
Nytt i bokhandeln.
Handledning vid bibelläsningen i skolan af
Fredrik Lundgren. II: 3. 2:a haft. Sthm,
P. A. Norstedt & söner, l kr. 85 öre.
Ad. Harnacks »kristendomens väsende». En
granskning för den kristna församlingen af
W. Walther. Uppsala, V. Schultz. 2 kr. 50
öre.
Berättelser ur svenska historien af C. Georg
Starbäck. Sthm, Beijers bokförlagsaktiebolag.
Haft. 2. 25 öre.
Uppfinningarnas bok. Ny upplaga, utgifven
af A. Berglund. Sthm, Aktiebolaget Hiertas
bokförlag. Haft. 63. 60 öre.
Nordisk Tidskrift. 2:a haft. - Ljus. ’N:r
28. - Svensk säng, N:r 14. -
Hälsovän-nen. N:r 7.
Om "Nopfköpingsbänken53.
Herr Eedaktör!
Med anledning af hr Cederbergs svar
anhålles om plats för nedanstående.
Hr C. har medgifvit, att anmärkningen
mot »deladt fotbräde» är befogad, men
ådagalagt, att de två andra af mig framhållna
felen, fotstyckenas höjd öfver fotbrädets
plan och fjärde fotbrädet, icke förekomma
på den rena Norrköpingstypen. Det är
sålunda den rubrik jag användt, som är i
någon mån oriktig. Hvarifrån dessa
afvikelser, för hvilka gifvetvis den
ursprungliga1 konstruktören på intet vis kan göras
ansvarig, härstamma, har jag mig icke
bekant. Men då de äro föga i ögonen
fallande, och bänken för öfrigt är alldeles
lik Norrköpingsbänken, kommer den nog
att behålla detta rekommenderande namn.
Så mycket viktigare torde det därför vara,
icke minst för Norrköpingsbänkens
konstruktör, att dylika förvanskningar offentligt
påpekas.
I Malmö har renhållningsfrågan den
se-rare tiden varit aktuell. Ingående försök
ha anställts rörande möjligheten af
torr-sopningens ersättande med våttorkning eller
dammbildningens bekämpande medelst
sop-ning med våt sand eller sågspån.
Min uppsats grundade sig på direkta
iakttagelser vid dessa försök. Vi ha
därvid kommit till det resultatet, att
våttorkningen, oafsedt bänkens beskaffenhet,
omöj-liggöres af oöfvervinneliga praktiska
svårigheter ; men att sopning med våt sand vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
