Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,008.) 24 april 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
279
törens sida beträffande följande af goda
mönster, bortackordera pulpeternas
förfärdigande till så billigt pris som möjligt med
rätt för entreprenörerna att följa sitt eget,
hufvud.
Tvä tredjedelar af skolhusen kunna
anses såsom goda, hvaremot en tredjedel,
förnämligast inom Kronobergs län, måste be-,
tecknas såsom dåliga,, säger
folkskoleinspektören J. A. Franzén, som i allmänhet lämnar
bättre vitsord om såväl skollokaler som
skol-möbler än rektor Arcadius.
En afded Representant for
Danmarks Folkeskolelaererstand.
eller ingen af den danske
Folke-skoles Lserere have i den sidste
Mennesk*ealder vseret saa almindelig
bekendte og populsere som den tidligere
Formand i »Danmarks Lsererforening-»,
Museum sbestyrer Emil Sauter, der efter nogle
Maa-neders Sygdpm afgik ved D0den d. 13de April.
Sauter blev f0dt i Köbenhavn 1832 og
var f0rst Haandvserker, inden ban 1861
slog ind paa Lserervejen. Han var
Lands-bylserer. i Jylland, indtil han 1883
forflytte-des til Gladsakse ved K0benhavn. 1898
s0gte han sin Afsked for udelukkende ät
vsere Tilsynsmand ved Skolemuseet. Sauters
Navn er isser knyttet til Lsererforeningen og
de Virksomheder, der ere udgaaede f ra den.
I 1874, da den davaerende Regerings
Fors0g paa en Skolereform vare strandede,
og der under deri almindelige Prisstigning
var begyndt en Bevsegelse blandt Lsererne
for ät opnaa bedre L0nningsforhold,
opfor-drede Sauter og to andre Landsbylgerere i
Viborg Stift, nemlig den endnu levende
P. A. Holm og den i 1898 afd0de
Forfat-ter C. A. Thyregod. Kaldsfreller til ät danne
en almindelig Laererf orening, for ät samle de
spredte Fors0g paa ät skärf e Skolen og Lsererne
bedre Kaar til en samlet Beveegelse under en
fselles Ledelse. Opfordringeii vändt stor
Tilslutning, og naar den danske
Folkeskole-laererstand nu staar sajnlet i en Förening paa
henvéd 6,000 Medlemmer, der har styrket
deres Samfundsf01else, h0jnet deres sociale
Niveau og bidraget til ät skaffe dem bedre
Kaar (bl. a. ved Skoleloven af 1899, paa
hvilken Föreningens Bestyrelse ikke var uden
Indflydelse), skyldes Initiativet hertil de
neevnte Lserere. Sauter var Medlem af
Föreningens Bestyrelse indtil 1894 og tillige
Formand, undtagen 1878^-82, "da denne
Post bekleedtes ,af nuvgerende
Forlagsbog-handler N. C. Rom.
Det var isser Föreningens Arbejde for ät
faa Skolerne forsynede med bedre Materiel, der
havde fanget Sauters Interesse. For ät Isere det
nye paa dette Omraade ät kende företog han
med offentlig Underst0ttelse Rejser til Sverrig,
Tyskland, Schweiz, England og Frankrig,
lédede de Udstillinger af Skolemateriel, der
have vseret forbundne med Föreningens
Sko-Iem0der og holdt en Rsekke Foredrag og
Forevisninger i alle Egne af Landet for ät
vsekke Lsereres og kommunale
Skoleautori-teters Interesse for Skolernes bedre Ud^
EMIL SAUTER.
styr, saa ät han har stor Fortjeneste af,
ät månge Skoler, ogsaa paa Landet, nu
ere godt forsynede med Inventar og
Un-dervisningsmidler.
Til samme Formaal sigtede det paa haas
Initiativ i 1887 oprettede og ved en fortsat
Bevilling paa Finansloven opretholdte »Dansk
Skole museum», der har Lokale i en af
Statens Ejendomme i Stormgade. I dets
Bestyrelse sad han til sin D0d, og saa låenge
hans Kraefter tillode det, f0rte han det
dag-lige Tilsyn med det.
Överfor de månge Lserere, der s0gte hans
Bistand, var han altid rede til med st0rste
Tjenstvilligt^ ät stille sin Arbejdskraft til
deres Raadighed, og dette i Förening med
hans personlige Elskvserdighed og hans
joviale Humor gjorde ham almindelig
af-holdt. Paa Skolemuseet vil det Maleri af
Sauter, der sksenkedes "ham af ,erkendtlige
Lgerere, bevare hans.. Trsek for den
kom-mende Sleegt, og den nu levende vil laenge
gemme Mindet om Lsererforeningens f0rste
Formand. Sluttelig fortjener det ät neevnes,
ät Sauter var den f0rste Lserer, som blev
hsedret med Dannebrogsordenens Ridder-
kors (1876).
: .*
Under stor Deltagel se og ledsaget til
Graven af et talrigt F01je, i hvilket
Skole-verdenen var starkt reprsesenteret,
jord-fsestedes Sauter d. 19 April paa Gladsakse
Kirkegaard. Blandt det Vseld af Kranse,
der smykkede hans Kiste, f andtes ogsaa en
»Från Sveriges allmänna
folkskollärareförening» med »Ett sista tack till kämpen för
lärarnes sammanslutping».
Joakim Larsen.
»Afgörandet nalkas»
förkunnade sistlidna onsdag en ärad
samtida med anledning af det beslut,
som Stockholms stadsfullmäktige då
väntades komma att fatta med
afseende å öfverflyttandet af
folkskolebudgeten från kyrkostämmorna till
stadsfullmäktige. Och den förkunnade detta
i en viss högtidlig ton, hvilken är
förklarlig, då nian känner den ifver,
nvar-med man just från dess håll sökt
förläna ifrågavarande rent praktisk^
lämplighetsåtgärd innebörden af att vara ett
alldeles märkvärdigt ödesdigert steg.
Med den öfvertygelse om reformens
farliga beskaffenhet, som vår ärade
samtida lyckats bibringa sig själf, kan
det icke förundra, att den krampaktigt
griper efter hvarje halmstrå i sin kamp
att fortfarande hålla modet och
förhoppningarna uppe. Tyvärr är den
härvid förföljd af sin vanliga otur.
Till stöd för sina olycksprofetior tror
den sig kunna åberopa den främste
bland hufvudstadens prästerskap,
hvilken vid ärendets behandling inom
kyrkostämmorna uppträdt mot den
påyrkade öfverflyttningen.
Bland de mot förslaget uppträdande -
yttrar den - märktes pastor primarius Håhl,
som tillförene uttalat sig för den ifrågasatta
anordningen.
Man kan lätt förstå, huru
betydelsefull denna omständighet måste
förefalla förslagets motståndare.
Innehafvaren af hufvudstadens högsta kyrkliga
värdighet har förut ansett förändringen
önsklig men har sedan blifvit omvänd
- huru bindande måste då icke de skäl
vara, som förmått honom härtill, och
huru stort beaktande förtjänar tcke
den öfvertygelse, hvilken han nu, efter
förnyad pröfning, funnit vara den
rätta!
Det gör oss ondt att nödgas beröfva
någon en välbehöflig tröstegrund. Men
tyvärr nödgas vi upplysa, att då
ärendet måndagen den 15 dennes förelåg
till afgörande inom Stockholms
kyrkofullmäktige, märktes bland dem, som
röstade för förändringen, äfven -
pastor primarius Håhl. Efter att ännu
en gång hafva underkastat förslaget
förnyad pröfning har han alltså
slutligen stannat vid den uppfattningen,
att de mot detsamma framkastade
betänkligheterna saknade grund, och att
kyrkofullmäktige därför borde »hos
k. m:t anhålla, att k. m:t täcktes låta
vidtaga sådana åtgärder, som erfordras
för att den beslutanderätt öfver
folkskolebudgeten i Stockholm, som hittills
tillkommit församlingarna gemensamt
och kyrkofullmäktige, måtte
öfverflyt-tas å stadsfullmäktige».
Återstår nu att se, huruvida man
skall tillmäta pastor primarii
nuvarande ställning till frågan samma
betydelse som man sökt tillmäta hans
mening för ett par månader sedan.
Vår åsikt bestämmes visserligen icke
i något afseende häraf, den stödjer sig
uteslutande på sakliga grunder. Men
nog förefaller det oss, som om våra
motståndare skulle befinna sig i en
mycket egendomlig belägenhet, då de
söka utmåla såsom i hög grad farlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
