Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (1,009.) 1 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR’FOLKUNDERVISNINGS*!.
N:r 18. (i,009.)
STOCKHOLM, l MAJ 19OI,
20:e årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 8/4 år 8,25 kr., 1/2 år 2,25 kr., !/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm, tel. 6000.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifva» e:
EMIL HAMMARLUND, j Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare:
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt bos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
’ ........ ..... ....... ~ ......... .......
Lösnummer
å 10 öro säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlolaings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,so kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Gtt sällsynt tjänstejubileum.
Ordinarie tjänsteinnehafvare i 60 år.
/örvisso har mången veteran, som tyst
och obemärkt gått sin väg fram,
gjort betydande insatser i
folkundervisningens stora kulturarbete. l dag
hafva vi nöjet att för våra läsare återgifva
en nyligen tagen bild af en sådan
veteran, hvilken, redan innan den svenska
folkskolan erhöll lagstadgade former, vigde sitt
lif åt skolans och kyrkans tjänst. Hans
nämn är Erik Gustaf Åhman.
Född den 13 april 1819 i Huddunge
församling af Västmanlands län, där fadern
var klockare och organist, erhöll A. i
barnaåren så grundlig musikalisk utbildning
i hemmet, att han på egen hand kunde
förestå sin faders plats åren 1835-1837.
Följande år tog han i Västerås
organist-examen, hvilken 1840 förnyades vid
Musikaliska akademien i Stockholm utan
föregående musikstudier därstädes. Den 19
april 1839 kallades Å. till vikarierande
klockare och organist i Kolbäcks församling,
Vstm., samt blef enhälligt vald till
ordinarie den 2 maj 1841, hvilka befattningar han
ännu innehar. Få torde sålunda de
kyrko-musici vara, som ha att uppvisa en så
lång och oafbruten tjänstgöring, hvartill
kommer att Å. genom sin musikaliska
begåfning och sin varma kärlek till
tonkonsten varit en af landsbygdens mera
framstående organister. Därom vittna ännu de
vackra preludier, han komponerat, hans
iina modulationer samt icke minst
utgångsmarscherna.
Men icke blott som kyrkomusiker har
Å. . verkat till välsignelse. Han är också
en banbrytare på folkundervisningens
mödosamma såningsfält. Sedan han i Västerås
1838 aflagt examen i lankastermetoden och
därefter bevistat normalskolan i Stockholm
1840, antogs han först till vikarierande och
sedan till ordinarie folkskollärare i
Kolbäck samtidigt med det han blef organist
och klockare. Här gjorde han sina
lärospån vid en tid, då skolan arbetade under
vtterst ogvnnsamma förhållanden. Med un-
ERIK GUSTAF ÅHMAN.
dantag af »Strömsholms ’slotts- och
stuteri-rotar, för hvilka en särskild lärare enligt
kungl, bref skulle underhållas, måste hela
socknens barnantal, ofta uppgående till 150
och däröfver, undervisas i en trång och
osund lokal och detta mot en ersättning,
som var rent af tröstlös. Skolmaterielen
var ringa eller ingen. Detta oaktadt grep
A. sitt arbete an med friskt mod och
okuflig energi.
Så utkom folkskolestadgan aié 1842, som
före-skref ordnad undervisning i hvarje församling.
Nu ansåg sig Å. icke längre kompetent utan
genomgick det nybildade seminariet i
Västerås och aflade folkskollärareexamen 1844.
Under större förutsättningar att bättre kunna
fylla sin uppgift återvände Å. till Kolbäck.
Här liksom annorstädes hyste folkejt vid
denna tid en synnerlig ovilja mot den
lagstadgade skolans uppkomst. Trots denna
okunnighet hos folket om den nya stadgans
ädla syften, lyckades Å. genom sitt
personliga ingripande så omstämma samhället, att
det år 1847 var villigt att uppföra ny
skol-husbyggnad i förening med sockenstugan.
Fattiga barn fingo af socknen mat och
kläder för att kunna begagna undervisningen.
Lärarens lön ökades såväl i kontanta
penningar som i naturaförmåner. Hans
ekonomiska ställning förbättrades än mera 1864.
Dock motsvarade ingalunda lönen det
sträf-samma arbetet och den ersättning, som en
nutida lärare åtnjuter. Först år 1856
minskades något barnantalet, i det en skola för
nybörjare inrättades i socknens norra del
vid Skantzen. All den stund sådana
skolor ännu icke hunnit rotfasta sig, ville man
gång efter annan indraga densamma och
öfverlämna de första grundernas inlärande
åt »mor vid spinnrocken». Förslaget rönte
kraftigt motstånd af dåvarande ordföranden
i skolstyrelsen.
År 1876 afgick Å. som lärare med
pension. Sedan dess har skolväsendet i
församlingen utvecklat sig betydligt, så att
på hans tjänstgöringsområde nu finnas icke
mindre än tre ordinarie folkskollärare, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
