- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
300

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (1,009.) 1 maj 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 18

tackade landshöfdingen församlingen och
skolrådets ordförande och den senare hembar
landshöfdingen ett tack från församlingen,
och det hela slöt med frukostmiddag i
prostgården.

Inskränkning i lärares rätt att söka
ny läraretjänst.

Andrad kammarens första tillfälliga
utskott (»Skolutskottet») har nu afgifvit
utlåtande ined anledning af hrr Ad.
Ericsons och A. P. Gustafssons i n:r 5
af denna tidning återgifna motioner
angående vissa inskränkningar i
folkskollärares och småskollärares rätt att
söka dylik befattning.

Efter att hafva refererat motionerna
återgifver utskottet fullständigt nu
gällande bestämmelser angående de
vidrörda förhållandena (folkskolestadgan
§ 19 mom. 4, § 22 mom. 2, § 24 samt
§ 28), hvarefter utskottet yttrar
följande:

Hvad först angår den i hr A. Ericsons
motion, n:r 51, gjorda hemställan om
skrifvelse till k. rn:t, med anhållan att k. m:t
måtte meddela »sådana ändrade
bestämmelser, att den, som erhållit sökt ordinarie
läraretjänst i ett skoldistrikt, icke före viss
stadgad tid efter det tjänsten tillträdts, må,
utom i de särskilda fall, för hvilka sådant
medgifvande kan finnas lämpligt, söka annan
sådan tjänst», så vill det synas utskottet,
söm om nu gällande bestämmelser i
allmänhet vore, därest de efterlefvas, fullt
tillräckliga för att förebygga missbruk.

Såsom framgår af ofvanstående
redogörelse, äger ingen samtidigt anmäla sig till
mer än en ordinarie folkskoll ärar et j ans t.
Sökande till dylik tjänst kan alltså ej heller
samtidigt väljas på flera ställen. Efter det
valet vunnit laga kraft, åligger det
ordföranden i skolrådet i det distrikt, där en
ordinarie lärare skall tillträda en tjänst, att
ofördröjligen därom göra skriftlig anmälan
hos skolrådet i det distrikt, där tjänst skall
af läraren afträdas. Sedan dylik skriftlig
anmälan blifvit gjord, är läraren vid den
lagstadgade af- och tillträdestiden skild från
sin förra plats och måste tillträda den senast
erhållna befattningen, därest han ej vill vara
utan ordinarie tjänst. Undantag härifrån
kan ske endast i det fall, att »annorlunda
öfverenskommes mellan läraren och
skolråden i de distrikt, där tjänst af lärare
afträdes och tillträdes».

Visserligen kan med nu gällande
bestämmelser en folkskollärare strax efter det han
blifvit vald på ett ställe söka ordinarie
tjänst i annat skoldistrikt, men
tidsförhållandena skola vara säreget gynnsamma, om
han skall kunna hinna blifva vald till den
nya befattningen så tidigt, att han icke
enligt nu gällande stadganden är skyldig
att tillträda den först erhållna tjänsten och
behålla den ett halft år, innan han kan
öfvertaga den senare befattningen.

Att för dylika rena undantagsfall införa
nya föreskrifter eller i öfrigt utsträcka den
tid, under hvilken en ordinarie lärare är
skyldig att kvarstanna vid en af honom
sökt plats, synes utskottet hvarken behöfligt
eller lämpligt.

Om en lärare har sådan brådska med att
komina ifrån en plats, att han söker ny
tjänst, så snart ban enligt nuvarande
bestämmelser är därtill berättigad, så beror
detta uppenbarligen därpå, att han af en
eller annan anledning känner sig ej komina
att å den erhållna platsen få sin egentliga
lifsverksamhet. Föga är då vunnet därmed,
att han tvingas stanna vid skolan i fråga
en kortare tid. Nytt val måste i alla fall
företagas, och de olägenheter, som alltid
medfölja ett lärareombyte och som af
motionären blifvit framhållna, varda alltså ej
undanröjda genom antagandet af hans
förslag. Snarare kan det sägas vara en
fördel för ett skoldistrikt att icke ovillkorligen
nödgas mottaga en lärare, som dock ej
tänker stanna där.

Genom införandet af en bestämmelse
därom, att den, som erhållit ordinarie
folkskolläraretjänst, alltid skulle hafva tillträdt
och innehaft densamma viss tid, innan han
finge söka annan dylik befattning, komme
vidare folkskoll är ar ne på detta område i
en undantagsställning gent emot andra’
lärare. Något motsvarande stadgande finnes
nämligen icke vare sig för allmänna
läroverkets lärare eller för någon annan
lärarekår. Tvärtom hafva lärarne vid de allmänna
läroverken redan nu en långt vidsträcktare
frihet på detta( område, än hvad fallet är
med folkskoll är arne, i det att de förra kunna
samtidigt anmäla sig till huru många
ordinarie platser som helst, medan åter en
folkskollärare ej får söka ny ordinarie tjänst,
så länge han står på förslag till en dylik
plats. Att utan verkligt tvingande skäl
göra ytterligare inskränkningar för
folkskol-lärarne torde under sådana förhållanden ej
gärna böra komma i fråga.

Äfven för skoldistrikt med mindre väl
ordnadt skolväsen blefve den ifrågasatta
bestämmelsen helt visst oläglig, enär större
svårigheter än hvad nu är fallet skulle
uppstå att få sökande till lediga platser. Ingen
lärare skulle gärna för blotta möjligheten
att få en dylik plats utsätta sig för risken
att för längre tid - fall gifvas där på grund
af klagomål en lärare icke fått på flera år
tillträda en erhållen plats - betagas rätten
att söka en förmånligare befattning.

Då härtill kommer att, så vidt utskottet
lyckats inhämta, sådana fall som de af
motionären andragna äro ganska sällsynta,
finner sig utskottet böra hemställa,

l:o) att hr Ericsons ifrågavarande
motion icke må till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

*



Beträffande sedan det i hr A. P.
Gustafssons motion, n:r 78, framställda förslag,
har utskottet fattat detsamma så, att
motionären önskar, att i hufvudsak liknande
inskränkningar, som nu gälla med afseende på
rätt att söka ordinarie folkskollärare
befattning, äfven måtte varda fastställda i fråga
om rätt att söka lärare- och lärarinnebefatt-

ning vid småskola och mindre folkskola
äfvensom befattning som biträdande och
extra ordinarie lärare eller lärarinna vid
folkskola.

Alltså: för dessa fyra kategorier af lärare
borde enligt motionärens önskan gälla, att
den, som anmält sig till en plats, icke skulle
hafva rätt att söka annan dylik befattning,
förrän det blifvit afgjordt, om lian erhållit
den först sökta platsen.

Utskottet behjärtar nogsamt de skäl, som
föranledt motionären att framställa sitt
förslag. På" grund af deri nuvarande friheten
för medlemmar af småskollärarekåren att
samtidigt kunna söka huru många platser
som helst och icke minst i följd af det
lättvindiga sätt, hvarpå denna frihet utöfvats
af en och annan lärare och lärarinna, hafva
särskildt på senare tiden ej sällan
svårigheter här och hvar uppstått att behörigen
upprätthåll a undervisningen.

Därest genom lagstiftningens hjälp en
ändring härutinnan kunde åstadkommaSj vore
detta naturligtvis särdeles önskligt. Men
enligt utskottets förmenande måste man då
gå vida djupare än hvad motionären
ifrågasatt.

Det är nämligen att märka, att de platser,
hvarom nu är fråga, icke äro ordinarie.
Skolrådet eller kyrkostämman kan med vissa
obetydliga inskränkningar själf bestämma
anställningens art, uppsägningstidens längd
o. s. v. Val sker ej å kyrkostämma, utan
tillkommer det skolrådet att <antaga dylik
lärare. Och då platsen ej behöfver på något
sätt ledigkungöras, kan tillsättandet ske utan
all täflan, ja, skolrådet kan utan vidare
kalla och förordna en person till platsens
innehafvare, utan att ens något som helst
meddelande skett därom, att platsen varit
ledig.

Under sådana förhållanden kan det ej
gärna ifrågasättas att förbjuda lärare och
lärarinna att samtidigt anmäla sig till flera
sådana befattningar, och äfven om ett dylikt
förbud komme till stånd, skulle det med
lätthet kunna kringgås.

Annorlunda skulle det ställa sig, om
småskollärarekåren mera allmänt erhölle en
något fastare anställning än den nuvarande.
Man kunde tänka sig, att i folkskolestadgan
inrycktes närmare föreskrifter angående arten
af denna anställning, de villkor, under hvilka
entledigande kunde äga rum o. s. v. Platser
af denna beskaffenhet borde gifvetvis icke
tillsättas utan att de förut varit offentligt
kungjorda lediga och sålunda täflan fått
göra sig gällande. Därjämte borde laga
af-och tillträdestiden blifva densamma som för
ordinarie folkskolläraretjänst, d. v. s. l
januari och l juli.

Om bestämmelser i denna riktning komme
till stånd, skulle naturligtvis för sökande af
dylika så att säga ordinarie
småskollärare-befattningar både kunna och böra uppställas
det villkoret, att ingeu ägde samtidigt
anmäla sig som sökande till sådan tjänst-inom
mera än ett skoldistrikt, vid äfventyr att
anses obehörig till hvarje af dessa tjänster.

Att under ’nuvarande förutsättningar göra
en* dylik inskränkning, har däremot utskottet
ej kunnat tillstyrka, hvadan utskottet, under
erinran, att det grundlagsenligt icke har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free