Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,010.) 8 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
311
rare, ined hvilka Kundbäck i lifstiden
samverkat. Teckningslistor komma att
vara tillgängliga hos alla
kretsordförande.
Kandidatlistan
för de tre nya
centralstyrelseledamots-platserna i S. A. F. upptager för
närvarande 15 namn. Vi hafva då f
rån-räknat dem, som af sagt sig (hrr Aug.
Björklund och P. Borgh). Likaledes
hafva vi från listan affört en
småskollärarinna, hvilken enligt hvad blifvit
upplyst numera ej är medlem af
föreningen och sålunda ej bör kunna
komma i fråga. Hr Tennmans
afsägelse hafva vi fattat så, att han icke
vill uppföras som speciell
norrlandskandidat, men att han däremot ej har
någonting emot att stå kvar som
landsbygdsrepresentant i allmänhet. De 15
kandidaterna torde lämpligen kunna
grupperas sålunda (inom hvarje grupp
äro namnen tagna i bokstafsordning) :
norrländingar: folkskollärarne Aug.
De-german i Hernösand och Ernst Vestberg i
Hudiksvall;
landsbygdslärare : folkskollärarne Joh.
Ahlén i Grängesberg, Ola Bergström i Espö,
L. G. Broomé i Bårslöf, K. G. Hempel i
Mariedam, N. A. Lindahl i Veinge, G. M.
Sandin i Grums, M. Tennman i Sandö och
G. A. Vesterin i Västerhaninge;
Stadslärare: folkskollärarne J. Cederberg i
Norrköping och N. Lundahl i Lund;
småskollärarinnor: småskollärarinnorna
Hulda Hellberg i Tumba, Hanna Jönsson i
Ö. Torn och Gustafva Land berg i
Norrköping.
Det gäller nu att ur denna samling
göra ett godt val och söka
åstadkomma en enande lista till förebyggande
af allt för stor röstsplittring. Såsom
synes af annons här längre fram, taga
valen sin början redan den 20 dennes.
Det är sålunda hög tid att nu söka
vinna klarhet i valfrågan.
min besöka några folkskollärare- och
folk-skollärarinneseminarier i riket samt därvid
taga kännedom om dessa seminariers
öfningsskolor och anordningen af de praktiska
öfningarna därstädes.
SKO LNYH ETER
Ett Statsunderstöd af 800 kronor
har k. m:t tilldelat den af centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärareförening
utsedda litteraturkommittén för utgifvande
under år 1901 af »Pedagogiska skrifter,
utgifna af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings litteratursällskap», att af
statskontoret utbetalas, då kommittén styrkt,
att de under året utgifna häftena omfatta
minst tio tryckark. För år 1900 erhöll
litteraturkommittén ett statsanslag af 600 kr.,
hvadan alltså på grund af centralstyrelsens
ansökan anslaget blifvit höjdt med 200 kr.
Reseunderstöd. K. m:t har
tilldelat läraren i öfningsskolan vid seminariet i
Växjö Vilh. Algren ett reseunderstöd af 250
kr. för att sätta honom i tillfälle att
under minst tre veckor af 1901 års höstter-
Sommarkurser i Göteborg 1902.
Sedan Göteborgs skolförening sistlidna
januari ingått med en skrifvelse till
Göteborgs högskola, hvari hemställdes, huruvida
icke högskolan skulle vara villig att under
sommaren 1902 anordna sommarkurser, har
högskolan nu i anledning däraf till
föreningen aflåtit den svarsskrifvelse, hvarom
lärarerådet, enligt hvad vi i förra numret
meddelade, nyligen fattat beslut.
I denna skrifvelse säger sig högskolan
ej vara i stånd att tillmötesgå
skoliörening-ens önskan, för så vidt meningen är, att
de ifrågasatta kurserna skola anordnas i
fullständig analogi med statsuniversitetens
sommarkurser, d. v. s. uteslutande eller till
största delen med högskolans egna
lärarekrafter. Såsom skäl härför anföras dels
lärarnes ringa antal, dels vissa
omständigheter, som orsaka, att icke alla lärarne
kunna vara att påräkna som föreläsare vid
sommarkurser. En sådan omständighet är
i synnerhet det strängare arbete, som
åligger högskolans lärare i jämförelse med
statsuniversitetens till följd af läsårets längre
utsträckning, skyldigheten att hålla ett större
antal föreläsningar ’samt åliggandet att i
tur och ordning hålla offentliga
föreläsningar.
Högskolan anser det emellertid önskligt,
att sommarkurser någon gång förekomma
äfven i västra Sverige, samt erbjuder sig
att ställa de krafter, den har tillgängliga,
till förfogande för att medverka till
anordnande af sommarkurser i Göteborg år 1902
och möjligen framdeles med några års
mellanrum.
Det ställes i utsikt, att inemot halfva
antalet af de erforderliga föreläsarne kunna
påräknas inom högskolan, och att öfriga
föreläsare kunna vinnas från Chalmers
tekniska läroanstalt,1 de högre allmänna
läroverken och handelsinstitutet.
Till sist föreslås, att Göteborgs
skolförening skall utse ombud, hvilka gemensamt
med högskolans rektorsexpedition skola söka
anordna sommarkurser af antydd art under
senare hälften af augusti 1902.
Då man alltså med tämligen stor
säkerhet kan antaga, att sommarkurser
komma till stånd i Göteborg 1902, är också det
i förra numret refererade beslutet af
Göteborgs skolförenings kommitterade, att ett
stiftsmöte skall anordnas i Göteborg nämda
år, definitivt.
Folkskollärareseminarierna. Vid
de i dagarna anordnade
afgångsskrifning-arna hafva för uppsatsen på modersmålet
gifvits följande ämnen:
Växjö folkskollärareseminarmm: 1)
Kristus vår konung. 2) Konjunktivens
användning i svenskan. 3) Sveriges andel i kampen
för protestantismen. 4) Växternas
fortplantning. 5) Någon pedagogisk storman och ska
len, hvarför han bor anses såsom sådan. 6)
Koncentration i undervisningen. 7)
Uppfostran till lydnad.
Kalmar folkskollärarinneseminarium: 1)
Den lutherska kyrkans sakramentlära. 2)
Johan Henrik Kellgren. 3) Sveriges inre
utveckling under Oskar I:s regering. 4)
Drottning Elisabeth i England. 5) Den elektriska
strömmens verkningar. 6) Det uppfostrande
exemplet.
Lunds folkskollärareseminarium": 1)
Skriftermålet i den Lutherska kyrkan/ff2) Den
attributiva satsförkortningen. 3) Sverige och
Preussen under nyare tiden. 4)
Fotogra-fien. 5) Huru kan läraren hos sina lärjungar
väcka och underhålla vördnaden för
församlingens gudstjänst och heliga handlingar? 6)
De viktigaste krafven på en god
innanläsning. 7) Sångens betydelse för folkskolan i
pedagogiskt hänseende.
Göteborgs folkskollärareseminarium: 1)
Kristendomens utbredning under medeltiden. 2)
Adjektivens komparation. 3) Karl XI:s.
betydelse för Sveriges folk. 4) Luftpumpen.
5) Fiskarnes blodomlopp. 6) Lärjungarnes
hemuppgifter.
- K. m:t har anvisat dels 300 kr. till
reparation af två pianon i
folkskollärareseminariet uti Karlstad, dels ock 820 kr.
till bestridande af kostnaden för ett af
därvarande lärorums förseende med för
teckningsundervisningen lämpliga bord och
lämplig belysning.
En »varning», som icke är att
anse som varning. Ett skoimål, som
på Gotland väckt mycket uppseende, har
den 19 sistlidna april afgjorts hos k. m:t.
Vi återgifva utslaget ordagrant. Det lyder:
Hos k. m:t har folkskolläraren i Endre och
Hejdeby skoldistrikt P. S. Hartman anfört
besvär däröfver, att
sedan skolrådet i nämda skoldistrikt, med
anledning däraf att klaganden genom ett
trät-lystet uppträdande varit för sina lärjungar ett
dåligt föredöme till fridsamhet äfvensom
visat upprepadt trots mot skolrådets lagenliga
föreskrifter, vid sammanträde den 10
september 1900, med åberopande af
folkskolestadgans § 29 mom. l och 6, tilldelat klaganden
varning,
samt klaganden hos domkapitlet i Visby
häröfver sig besvärat och därvid på anförda
skäl yrkat, att den honom tilldelade varningen
måtte upphäfvas,
har domkapitlet enligt utslag den 11
januari 1901 sig utlåtit, att domkapitlet, som
uppfattat den med hänsyn till folkskolestadgans
§ 29 mom. l och 6 meddelade varningen icke
såsom en på grund af samma stadgas § 32
vidtagen förberedande åtgärd för klagandens
skiljande från hans befattning i egenskap af
folkskollärare utan blott såsom en allvarlig
tillrättavisning, åsyftande hans förbättring i
det hänseende varningen afsåge, stadfäste
under denna förutsättning den åt klaganden
gifna varning.
K. m:t har funnit besvären ej förtjäna
af-seende<
Då, enligt utslagets ordalydelse, den
klaganden tilldelade »varning» endast är att
betrakta »såsom en allvarlig tillrättavisning»,
gifven med hänsyn till folkskolestadgans §
29 mom. l och 6, men icke såsom en
varning enligt § 32, måste det väcka
förvåning, att k. m:t helt naket förklarat
»besvären ej förtjäna afseende» och därmed
alltså låtit skolrådets samt domkapitlets
vilseledande tal om »varning» kvarstå.
Ej delaktig i
pensionsinrättningen. Efter det domkapitlet i
Hernösand genom beslut den 15 maj 1895
medgifvit, att med kapellpredikantstjänsten i
Muonionalusta finge förenas folkskollärare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
