Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,010.) 8 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
tjänsten därstädes, anvisade k. m:t till af
löning åt en lärare vid ifrågavarande skola
ett belopp af 600 kr. årligen att från den
tid, skolan enligt folkskoleinspektörens
vitsord trädt i en enligt fastställdt reglemente
ordnad verksamhet, mot villkor att
statsverket icke betungades med ytterligare
utgifter för nämda skola, att församlingen för
skolan anskaffade och underhölle lokal, som
af folkskoleinspektören godkändes, samt att
svenska användes såsom undervisningsspråk.
Församlingen har nu hemställt om
meddelande af föreskrift, huruvida
folkskolläraretjänsten i Muonionalusta, så länge den
vore med kapellpredikantstjänsten förenad
och dess aflönande bestredes i den säregna
ordning, som nu vore gällande, skulle vara
delaktig i pensionsinrättningen med
skyldighet för distriktet att gälda pensionsafgift
till pensionsinrättningen och för
tjänste-innehafvaren att vara delaktig i
folkskollärarens änke- och pupillkassa. Vid
föredragning häraf har k. m:t förklarat, att
ifrågavarande folkskolläraretjänst, så länge
densamma är med kapellpredikantstjänsten
förenad, icke skall vara delaktig i
folkskollärarnes pensionsinrättning.
En fortsättningsskola är
nödvändig. Vid möte med Listers och
Bräkne kontrakts prästerskap i Mörrums
prästgård, Blek., den l d:s inledde pastor
Helgesson frågan: »Är med vårt nuvarande
folkskolesystem en verklig folkuppfostran
möjlig?» Frågan besvarades med
enhälligt nej. Det framhölls nämligen, att en
fortsättningsskola i en eller annan form är
nödvändig. Tiden mellan 14 och 20 år
är den för ungdomen farligaste och för
karaktärsutbildningen viktigaste. En
verklig folkuppfostran är först då tänkbar, när
man äfven för denna tid kan bjuda de
unga hjälp och ledning.
Folkhögskolorna. Vmterkursema
hafva ytterligare afslutats vid nedanstående
folkhögskolor:
I Önnestad ägde den l d:s afslutning rum.
Eleverna hade varit 74, däraf 22 tillhört
landt-mannaskolan och 14 slöjdskolan.
Föreståndaren ingeniör T. Bolinder framhöll i sitt
af-slutningstal vikten af att allt vårt görande
och låtande baseras på kristlig grund.
På Ebbetorp afslöts kursen den 29 april i
närvaro af en stor åhörarekrets. Elevantalet
var i folkhögskolan 30 och i
landtmanna-skolan 10. Rektor Vickbom talade till
åhö-rarne, lärarne och eleverna.
Dalarnes folkhögskola i Fornby afslöt sin
manliga kurs den 30 april. Elevantalet hade
varit 26. Pastor H. F. Hellberg tackade
lärarepersonalen och lade de afgående eleverna
på hjärtat kung Göstas varning mot att döma
utan tillräcklig kunskap. De borde handla
betänksamt, hedra fader och moder, vårda
hemmets glädje och arbeta för dess frid.
Den 25 april slöt sjette vinterkursen i
Älfsborgs läns folkhögskola i Herrljunga. Eleverna
hade varit 22. Föreståndaren fil. kand.
Sanfrid Velin riktade en tacksamhetens och
välönskans hälsning till andre läraren grefve
Mörner, som nu lämnar skolan för att verka
i Jämtland, och sade eleverna farväl med en
erinran om det oundvikliga sammanhanget
mellan orsak och verkan i naturen såväl som
i mänskolifvet och det sedliga lifvet
Sitt 28:e arbetsår afslöt Örebro läns
folkhögskola i Käfvesta den 30 april. Föredrag
höllos af kyrkoherden Lönroth i Asker om de
allmänna villkoren för vårt arbetes framgång
och af föreståndaren d:r J. V. Jonson om ett
vaket samfundssinne. Styrelsens ordförande,
kammarjunkaren Coyet, tackade lärarne och
särskildt föreståndaren, som nu kan fira sitt
silfverbröllop med folkhögskolan.
Vid Åsa afslöts den 29 april den 29:e
manliga folkhögskolekursen. En mängd af
styrelsens medlemmar närvoro. Eleverna hade
varit 42 och i landtmannaskolan 14. Direktör
Brockman höll till de afgående eleverna ett
varmt afskedstal.
Skaraborgs läns folkhögskola afslöt sin kurs
den 3 d:s. Föreståndaren d:r Belfrage höll
föredrag om släkten Nobel och slöt med en
varm maning till eleverna att taga stora och
ädla män till föredömen.
- Kvinnliga kurserna hafva redan
börjat vid åtskilliga af folkhögskolorna. Så
på Hvilan, Mim , med 39 elever, i Nässjö
med 25, i Skurup, Mim., med 26, i Åsa,
Södm., med 23, vid Lunnevad, Östg., med
30, i Grimslöf med 26, i Fornby, Kpbg,
med 10, i Herrljunga med 23 och i
Ronneby med 24 elever.
Rikslofdagen. Domkapitlet i
Uppsala förklarar sig hysa den öfvertygelsen,
att en dylik lof dag hvarje år skulle stärka
och höja den fosterländska känslan hos vår
ungdom. Dagen och det därpå firade
minnet borde vara desamma öfver hela riket
men icke år efter år återkommande utan
växlande till förekommande af enformighet
och därmed förbunden likgiltighet. Dagen
och ämnet borde för hvarje år bestämmas
af ecklesiastikministern.
En motsatt mening hyser rektor G. V.
Bucht i Hernösand, hvilken yttrat sig i
frågan både som rektor för Hernösands
folkskollärareseminarium och som
folkskoleinspektör.
Petitionen talar blott om tillstånd att ge
lärjungarna lof för det angifna ändamålet men
i själfva verket afser den ett påbud om en
fosterländsk fest. Men regelbundet
återkommande fosterländska fester, som firas på
befallning, torde vara föga ägnade att väcka och
värma den fosterländska känslan. Det är
snarare att befara, att de fosterländska
festerna i sådant fall förr eller senare skola
betecknas som en tunga, och då komma att
motverka det med dem afsedda ändamålet.
Vid Hernösands seminarium hafva merändels
eleverna på eget initiativ anordnat
aftonunderhållningar med föredrag och sång, och det
är att hoppas, att dylika fester skola firas allt
framgent utan att särskild föreskrift därom
behöfver utfärdas. Och skulle de ej
återkomma hvart år, synes därmed ingen skada
vara skedd, blott de, då de äga rum, firas
med varmt deltagande och ungdomlig
hänförelse. Seminarierektor äger redan rätt att
bevilja dylik lof dag, och i folkskolorna kan
öfverlärare eller skolråd göra det.
Med allt erkännande af petitionens vackra
syfte tror rektor B., att det afsedda målet
vinnes säkrare, ifall den vid skolorna
redan öfvade seden att fira fosterländska
fester får fritt utveckla sig, och hemställer
därför, att den förevarande petitionen ej
måtte föranleda till någon åtgärd.
Domkapitlet i Skara finner tanken
be-hjärtansvärd och det framställda förslaget
om årliga fester till firande af fosterländska
minnen på en gemensam dag tilltalande,
men fruktar att svårigheter skola möta för
bestämmande af en dag, som är lämplig
på alla orter och för alla skolor, hvadan
domkapitlet anser bäst, att k. m:t i cirkulär
ville anmana rektorer och skolråd att
årligen å lämplig dag anordna fosterländska
minnesfester och lämna vederbörande
tillstånd att gifva lärjungarna fritt från
lektioner.
Motsvarar folkskolan
berättigade kraf på allmänbildning? Vid
Norrköpings folkskollärareförenings möte den
26 april behandlades bl. a. äfven frågan:
»Kart härvarande folkskola motsvara
berättigade kraf på allmänbildning?»
Inledarinna var fröken Jänny Olsson,
som först framhöll, att frågan egentligen
afsåg Norrköpings folkskola för flickor.
Därefter påpekades, att för att en människa
skall förtjäna benämningen »bildad» fordras
alldeles icke att hon inhämtat en viss kunskap
i trenne eller flera främmande språk men att
hos henne »själens daning, sinnets syftning
pekar hän mot ideal ernås värld». Vidare
gjordes en jämförelse mellan Norrköpings
9-åriga folkskola och några andra skoltyper,
hvilkas resultat anses vara gradmätare på
hvad för allmänbildning kräfves, och visade
denna jämförelse, att folkskolans kurser, hvad
de svenska ämnena anginge, i det närmaste
sammanfölle med de andra skolornas. Om
ett främmande lefvande språk infördes på
öfver-stadiet V-VII kl. (7:e-9:e skolåret), hvilken
komplettering redan skett å några andra orter,
skulle emellertid folkskolan bättre än hittills
anpassas för tidens kraf, då kunskap
härutinnan fordras för de elever, som efter slutad
skolgång få anställning å kontor, i handel o.
s. v.
Vidare framhölls betydelsen af, att
folkskolan i större utsträckning än hittills användes
af olika samhällsklasser. »Medelklassens
kvinnor finge», yttrade inledarinnan, »om våra
skolor anlitades, ej en så ensidigt boklig utan
en mera praktisk utbildning, hvarjämte
enklare vanor och kraf på lifvet skulle
grundläggas genom kamratskapet.»
Den härligaste frukten af den sociala
sam-undervisningen skulle dock blifva en
sammanslutning och ett bättre samförstånd mellan
vårt folks olika lager.
Tal:n slutade med att uttrycka sin
förhoppning, att den tiden skulle randas, då den
lyckligare lottade, påverkad af intrycken från en
barndomsskola, som inom sig förenat alla
samhällsklasser, skulle komma att
» se i den tjänande anden
personen - en like och vän,
och trycka den valkiga handen.?
e/j endast en penning i den.»
I den lifliga diskussion, som härefter
följde och som räckte omkring fyra
timmar, deltogo utom inledarinnan d:r
Lyttkens, hrr Nyländer, Carlsten, Cederberg,
Nelander, Lindén, Norden, Löwkrantz,
Svensson och Odemus samt fru Lindén och
fröken Thulin.
Mötet antog enhälligt följande af d:r
Lyttkens i anslutning till inledannnans
uttalande gjorda förslag:
Mötet anser, att mera tid borde beredas för
grammatikundervisningen i folkskolans fjärde
klass för flickor och att ett främmande
lefvande språk borde såsom valfritt ämne införas
i folkskolans högre afdelning.
Om Malmö stads
folkskoleväsen under år 1900 har stadens
folkskoleinspektör från trycket utgifvit en berättelse,
som åtföljes af en mängd tabeller samt
planer, profiler och ljustrycksbilder af
mellersta förstadsskolan, äfvensom en serie
reseintryck och rön från inspektörens studie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
