Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,011.) 15 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N.T 20
SVENSK LÄRAEETIDNING.
327
lärarebostaden, och då tillika något af
bostadsrummen stöter omedelbart intill och
står i dörrförbindelse med någon af skolans
lokaler, uppstå tydligen däraf olägenheter,
som icke ens med bästa vilja alltid kunna
undvikas, och som ej blott kunna vara af
beskaffenhet att störande inverka på
skolarbetet utan äfven bereda lärarefamiljen
obehag. I de fall, då lärarebostaden
är förlagd i våningen omedelbart öfver
skollokalerna, är, åtminstone i trähus, den
mellanliggande trossbottnen icke tillräckligt
isolerande eller ljuddämpande för att
utestänga ömsesidigt störande inverkningar.
Den ifrågavarande sammankopplingen
medför dessutom svårighet för att icke
säga omöjlighet att åt skolbyggnaden
förläna ett tilltalande yttre. De olika kraf ven
på skollokalerna och bostadsrummen i af-,
seende på höjd och öfriga dimensioner,
fönstrens storlek m. m. föranleda nämligen,
att det knappast ligger inom möjlighetens
område att åstadkomma önskvärd symmetri,
enhet och helgjutenhet. De gamla
normalritningarna lämna härpå exempel, som
ingalunda mana till efterföljd.
Där kostnaden för byggnadsplats är obe
tydlig eller ingen, såsom ju fallet ofta är på
landbygden, behöfver sammanlagda
kostnaden för uppförandet af skollokaler och
lärarebostad ej blifva större, om de
förläggas till särskilda byggnader, än om. de
inrymmas i en enda sådan. Exempel
saknas icke därpå, att det förstnämda fallit
sig billigare än det sistnämda. Och i de
fall, då kostnaden ej spelar någon afsevärd
roll, synas goda skäl tala för att hafva
särskilda byggnader för hvartdera af de
båda nämda ändamålen.
I afseende på frågan om lärarebostaden
har till centralstyrelsen äfven inkommit en
motion från Njurunda lärare- och
lärarinneförening. Efter ett framhållande af,
hurusom olika uppfattningar gjort sig gällande
beträffande kungl, kungörelsens uttryck, att
lärare skall förses med »tjänlig bostad»,
anhålles i motionen, att centralstyrelsen
måtte till kretsföreningarnas behandling
utsända en fråga af ungefär följande lydelse:
Bör ej en fixering af folkskolestadgans
uttryck »tjänlig bostad» ske och i så fall
hvilken? samt därefter vidtaga de åtgärder,
hvartill kretsföreningarnas svar kunna
föranleda.
Centralstyrelsen finner visserligen af flera
skäl önskvärdt, att uttrycket »tjänlig
bostad» blefve utbytt mot ett annat, som
vore mindre sväfvande. Men, då tiden
för en sådan åtgärds genomförande nu ej
alls .synes lämplig> anser centralstyrelsen
ändamålsenligas t, att frågan om ändring
af gällande författning i berörda hänseende
icke for närvarande göres till föremål för
särskilda åtgärder, utan att bemödandena
nu koncentreras på åstadkommande af
möjligast lämpliga normalritningar för såväl
lärarebostäder som skollokaler och
skolin-redning.
Önskligt synes vara, att i den väntade
nya editionen af normalritningarna någon
ledning gåfves för bedömandet af hvad
som bör förstås med uttrycket »tjänlig
bostad» samt att planerna till bostad för
folkskollärare upptoge åtminstone tre rum utom
kök, det minsta, som enligt nutidens
fordringar kan anses som tjänlig bostad för en
lärarefamilj, synnerligen då man tager i
betraktande, att läraren nödvändigt behöfver
ett särskildt arbets- eller studie-rum. Då
bestämmelserna angående småskollärarinnors
bostad äro ganska nya, har missuppfattning
ofta gjort sig gällande om beskaffenheten
af dessa bostäder. För undvikande häraf
torde planerna till bostad för
småskollärarinna böra upptaga åtminstone ett ordinärt
rum med egen ingång samt kök.
Af normalritningarna jämte den
beskrifvande texten borde ock framgå, hvad som
i fråga om uthusbyggnader bör höra till
lärarens förmåner. I detta fall råder nog
här och hvar rätt mycken godtycklighet.
På somliga ställen äro uthusbyggnaderna
knappa och otillräckliga, på andra motsvara
de behofvet och kanske någon gång litet
till.
Till en skolas viktigaste utrustning höra
skolmöblerna, bland hvilka barnens
skol-pulpeter intaga främsta rummet. Det är
hufvudsakligen två former af skolpulpeter,
som äro vanliga: den ensitsiga och den
tvåsitsiga. Den förstnämda erbjuder större
fördelar för barnen än den sistnämda,
därigenom att den bättre, än som är möjligt
med den tvåsitsiga, isolerar de enskilda
barnen från hvarandra och sålunda, såvidt
på barnens placering beror, dels befordrar
renlighet i skolsalen samt förebygger de
faror i disciplinärt, sedligt och sanitärt
hänseende, som så lätt uppstå genom att
barnen sitta tillsamman, och dels främjar större
själfständighet i arbetet vid barnens s. k.
tysta öfningar, hvarjämte den ock
möjliggör en bättre ordning bland barnen vid
ut-och ingåendet. Om någon gång af
utrymmesskäl det kan befinnas behöfligt att
anordna bänkarna som tvåsitsiga, så låter det
sig ock göra. Då den ensitsiga bänken
dessutom är obetydligt dyrare än den
tvåsitsiga pr plats räknadt, torde alla skäl
tala för dess allmänna användning i
skolorna.
Den viktigaste fordran på en skolpulpet
är, att den gör det möjligt för barnet att
intaga en riktig och bekväm ställning
såväl i allmänhet som särskildt vid öfvandet
af skrifning, räkning och teckning samt att
ledigt och utan buller kunna sätta sig ned
och stå upp. Med hänsyn härtill hafva
skolmän och skolläkare noga bestämt
proportionerna af skolpulpetens olika delar,
såsom framgår af ofvan åberopade
Skolhygieniska arbeten och andra dylika. Att olika
storlekar behöfvas för olika barn är
själfklart. Afsevärda fördelar erbjuda gifvetvis
de mångenstädes i utlandet särskildt i
Tyskland använda ställbara skolpulpeterna. Men
såväl den ena som den andra af de nu
nämda fordringarna på en god skolbänk
förbises ofta eller tillmätas ej den betydelse,
som de äga både i hygieniskt och
pedagogiskt hänseende. Äfven skönhetskrafvet
lämnas ofta ur räkningen, trots den upp-
fostrande betydelsen af att allt, som träder
barnet till mötes i skolan, bär skönhetens
prägel.
Till den nödvändiga utrustningen i öfrigt
af en lärosal hör lärarens plats, »katedern»,
svart tafla samt ställningar för kartors och
planschers upphängande. En ändamålsenlig
konstruktion och anordning af dessa saker
är tydligen af stor vikt.
Efter att sålunda hafva i korthet påpekat
de viktigaste punkter, rörande hvilka det
vore önskligt att kretsföreningarna uttalade
sina åsikter, får centralstyrelsen anmoda
kretsföreningarna att taga detta ärende i
öfvervägande samt afgifva svar å följande
frågor:
1. Är det önskvärdt, att skollokalerna och
lärarebostaden inrymmas i samma eller i
särskilda byggnader?
2. Hvilka anordningar äro behöfliga för att
åstadkomma nödig isolering mellan skollokalerna
och lärarebostaden i de fall, då de måste
inrymmas i samma byggnad?
3. Hvilka särskilda lokaler förutom lärosal
anser kretsföreningen höra till en fullt
ändamålsenlig skolbyggnad?
4. För hvilket antal barn anser
kretsföreningen att de olika slagen af lärorum böra
vara afsedda?
5. Hvilka dimensioner anses lämpligast:
a) å lärosalar?
b) å af klädning sr um?
c) å slöjdsal för gossar?
d) å » » flickor?
e) ,å förvaringsrum för skolmateriel?
f) å lek- (rast-) skjul?
6. Hvilka önskemål vill kretsföreningen
uttala rörande uppvärmnings- och
luftväxlingsanordningar i skolsalar och öfriga skollokaler ?
7. Hvilken behandling af golf och väggar
anser kretsföreningen bäst främja sundhet och
renlighet inom skollokalerna ? .
8. Huru många rum böra höra till en
lärarebostad, för att denna skall kunna anses som
»tjänlig bostad», och hvilka dimensioner å de
särskilda rummen äro önskvärda :
a) beträffande folkskolans lärare ?
b) beträffande småskolans lärare?
9. Hvilka önskemål vill kretsföreningen
uttala angående uthusbyggnaderna?
10. Hvilka skolmöbler höra till en
ändamålsenlig inredning af en skolsal?
11. Är den ensitsiga eller den tvåsitsiga
bänken att föredraga ?
12. Hvilka andra önskemål vill
kretsföreningen uttala:
a) angående skolbänkarna?
b) angående den öfriga skolinredningen,
såsom katedern, svarta taflan,, plansch- och
kart-ställ samt förvaringsskåp ? .
13. Hvilka äro kretsföreningens åsikter
angående ändamålsenlig aste inredningen af
af-klädningsrummen :
a) då deras ändamål endast är att tjäna
till förvaringsrum för barnens ytterkläder och
b) då de äfven skola tjäna till måltidsrum
för barnen?
c) då de tillika äro afsedda till
gymnastiklokal?
14. Hvilka önskemål. vill kretsföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
