Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 20. (1,011.) 15 maj 1901
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 20
SVENSK lÄRARETIDNING.
339
åt lärarinnor i kvinnlig slöjd från 23,360
till 25,000 kr. ;
alt anslaget till slö j elmaten el för gossar
höjes från 9,000 till 12,000 kronor och till
slöjdmateriel för flickor från 12,000 till
16,000 kronor;
att till bokförråden i hufvudstadens
samtliga församlingar anslås 6,400 kr. (800
kr. till hvarje bokförråd);
att anslaget till ved, kol och koks höjes
från 60,000 till 72,000 kronor samt till gas
och fotogen samt belysningsapparater från
16,000 till 20,000 kronor;
att för genomförandet af ny reglering
af vaktmästarnes och städerskornas
aflöningar anslaget härför höjes från 55,000 till
73,100 konor;
att till gratifikation åt ytterligare en
pensionerad lärarinna anslås 150 kronor;
att öfverlärarne S. A. Kinnwall och A.
Htibinette förklaras berättigade till extra
årlig pension af 800 kronor hvardera att utgå
från och med månaden näst efter den,
under hvilken de erhållit afsked från
folkskolläraretjänsten och befattningen såsom
öfverlärare vid folkskolan ;
att till pedagogiska lärokursen i
Stockholm (hvars verksamhet anses »synnerligen
gagnelig för Stockholms folkskolor») anslås
500 kronor.
Klockareinstitutionens
afskaffande.
Uttalanden af myndigheter och
kyrkostämmor.
Domkapitlet i Karlstad öfverlämnar
samtliga de från församlingarna i stiftet
inkomna yttranden samt anför, att då
klockaren, åtminstone enligt den för stiftet
gällande stadga och instruktion för
kyrkobe-tjänte har en mängd åligganden att utföra,
hvilka icke lämpligen kunna på annan bland
kyrkobetjänte ofverflyttas; då det utan allt
tvifvel skulle blifva en stor saknad för det
tjänstgörande prästerskapet att beröfvas det
ej oväsentliga biträde, som det hittills haft
af klockaren; då från de flesta församlingar
i stiftet starka betänkligheter äfven från
ekonomisk synpunkt framhållits mot ett
ordnande af nu ifrågavarande förhållanden i
öfverensstämmelse med petitionärernas
förslag, samt då dessutom klockames i riket
löneinkomster blifvit allmänt ordnade genom
en jämförelsevis så ny förordning som den
af den 2 november 1883, så finner sig
domkapitlet böra afstyrka bifall till förevarande
framställning.
*
Domkapitlet i Växjö erkänner väl, att
bestämmelserna om klockarne äro föråldrade
och olämpliga och finner kyrkosång och
kyrkomusik vara af den betydelse, att de
kräfva fällt kompetenta målsmän. I regel
finnas ju ock i församlingarna kantorer och,
där orgel finnes, organister, ehuru tjänsterna
i de flesta fall äro förenade med
klockaretjänsten, som i sig anses innefatta äfven
kyrkosångaretjänst och detta icke utan stöd
af kyrkolagen. Denna förbindelse vilja nu
petitionärerna hafva upplöst och detta i själfva
verket så, att kyrkovaktaren skulle bli
klockare,, dock utan detta namn,
kantorn-organisten utan andra åligganden än dem, som
höra till kyrkosång och kyrkomusik. Kunde
kyrkovaktaren utan vidare träda i klockarens
ställe utom hvad som rör kyrkosången, vore
saken lätt affärdad, men domkapitlet
förmenar att af personer med endast
kyrko-vaktares kompetens ej kunna öfvertagas
sysslor sådana som omsorgen om och ansvaret
för kyrkans tillhörigheter, särskildt dess
arkiv, lysningars afkunnande i nödfall,
anteckning af nattvardsgäster, kollektboks
förande rn. m. Med större kompetens följa
rättvisligen större löneanspråk, och följden
af en anordning, sådan petitionärerna
föreslå skulle ofelbart bli, att församlingarna
skulle betungas med aflöning af en med
nuvarande klockaren i åligganden och
löneförmåner likställd kyrkotjänare och på
samma gång få aflöna särskild kantor-organist.
Detta kan ej rättvisligen begäras liksom ej
heller församlingarna eller deras målsmän
någonsin lära ingå härpå, helst hvarken
kantorn-organisten eller
kyrkovaktaren-kloc-karen skulle få tillräcklig sysselsättning.
Det är därför för domkapitlet klart, att den
tjänst, som nu bär klockarenamnet, icke bör
eller ens kan öfverflyttas på kyrkovaktaren.
Däremot både bör och kan allt, som är
att anse som vaktmästaresysslor och redan
i praxis öfvergått på kyrkovaktaren, skiljas
från klockaretjänsten.
Skulle själfva namnet klockare i socialt
hänseende nedsätta den, som bär det, för
hvilket påstående fog icke saknas, äfven
om domkapitlet ej kan som historiskt
riktiga bekräfta petitionens uppgifter om
klockarenamnets och klockaretjänstens uppkomst
och betydelse i forna tider, har
domkapitlet ingenting emot vare sig en annan
benämning på den ifrågavarande, på sätt
nämdt är, reformerade tjänsten eller
däremot, att de bibehållna klockaregöromålen
åläggas kantorn genom lag och att på så
Sätt klockareinstitutionen upphäfvas, om än
domkapitlet ej. kan undertrycka den
farhågan, att det skydd för vissa rättigheter,
som åtminstone i ett eller annat stift icke
äro att ringakta, hvilket är genom
prästerskapets privilegier klockaren tillförsäkradt,
härigenom skulle gå förloradt och sannolikt
ej i annan form kunna återfås med samma
garantier som de gamla.
Ej heller kan domkapitlet dela
petitionärernas yrkande, att kantorstjänst icke bör
utom i mindre församlingar få med
folkskolläraretjänst förenas. Den förra tjänsten
ensam gifver uppenbarligen icke sin
innehafvare full sysselsättning, och att
tillräcklig tid till öfning och musikaliska
studier ej skulle stå kantor, som tillika är
folkskollärare, till buds, är uppenbarligen
ett öfverdrifvet påstående. Domkapitlet vill
därför i likhet med de flesta församlingar, som
i frågan yttrat sig, hålla fast vid
församlings nu ägande rätt att om tjänsteförening
besluta efter sig företeende omständigheter,
dock att stadgandet i § 27 morn. l i
folkskolestadgan såsom obilligt och i de flesta
fall omöjligt att efterkomma icke vidare
behöfver vara gällande.
Lönerna äro obestridligen på en del
ställen oskäligt låga men med så skilda
förhållanden, som råda i olika stift, ja i olika
församlingar af samma stift, torde det vara
svårt om icke omöjligt att fastställa
bestämda öfver hela riket gällande
tillfredsställande aflöriingsgrunder eller en viss
öfverallt skälig minimilön, som då lätt blir
maximilön. Icke heller lära församlingarnas
målsmän vara benägna att fråntaga
församlingarna rätten att själfva bestämma
lönebeloppen, då dessa skola af dem själfva
utgöras, och att begära statsmedel för rent
kyrkliga tjänster kan ej ur kyrklig
synpunkt vara att tillråda.
På det denna rätt ej må missbrukas, bör
beslutet om aflöningsbeloppen ej blott vid
klockaretjänsts förening med
folkskollärarebefattning utan vid alla klockare- eller
kantorstjänster underställas domkapitlets och
vid besvär k. m:ts pröfning och stadfästelse.
Så länge klockaren i likhet med
prästerskapet kan få kvarstå i tjensten till sin
död, torde pensionering icke vara af något
synnerligt behof påkallad, men då de
klockare, som tillika äro folkskollärare, onekligen
utan något som helst vederlag frånkänts
sagda rätt, är det skäligt och rättvist, att
pension beredes åt dessa såsom klockare,
hvilket lämpligast kunde ske så, att dylik
pension jämte och utom
folkskollärarepensionen utgår till dem ur folkskollärarnes
pensionsinrättning enligt grunder och på
villkor, som af k. m:t efter skedd
utredning bestämmas.
Behofvet af änke- och pupillkassa finner
domkapitlet behjärtansvärdt och tillstyrker,
att klockarne må blifva i folkskollärarnes
änke- och pupillkassa delaktiga.
*
Bifall till petitionen har tillstyrkts å
kyrkostämmorna i
Lomma, Fjälie, Flädie, Mim., Urshult, Kron.
(kyrkoherden, teol. d:r Viderström reserverade
sig mot beslutet, som han ansåg innebära en
stor fara och skada för församlingarna), S.
Åby och Hemmesdynge, Mim. (i små
församlingar bör kantors- och organisttjänsten
förenas med folkskollärarebefattningen;
församlingen bör själf bestämma lönen), Sörby och
Gumlösa, Krist, (utredning om klockares
tjänsteåligganden borde föregå och lönerna höjas),
Vanstad, Mim. (kantor bör bilda och öfva
kyrkokör och undervisa i sång i skolorna, där
kammarorglar borde finnas), Hörum, Krist.
(800 kr. minimilön ej för hög), Vinslöf och
Näflinge, Stenestad, Krist., Bodum, Vnrl.,
örkel-Ijunga, Krist., Sjörup och Katslösa, Mim.,
Edefors, Nbtn.
Klockaretitelns afskaffande, examinerad
kantoijs tillsättande i församlingarna och
klockaregöromålens öfverflyttande på denne
yrkades i
Lunds domkyrkoförsamling (kantor bör
biträda pastor i expeditionsgöromålen samt
meddela behöflig och skälig undervisning i
kyrkosång; . minimilön bör bestämmas och
församlingarna efter förhållandena reglera de högre
aflöningarna, dem domkapitlet äger pröfva och
stadfästa; kantorer, deras änkor och barn
borde vinna inträde i folkskollärarnes
pensionsinrättning och änke- och pupillkassa eller,
om detta ej kan ske, borde efter samma
grunder eri särskild pensionsinrättning med
änke-och pupillkassa bildas), Färlöf och Strö,
Krist., Kattarp, Mim. (bestämd minimilön;
kyrkomusikens höjande är af stor vikt för
statskyrkans bevarande).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0343.html
