Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,011.) 15 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 20
Afslag har yrkats i
Piteå landsförsamling, Vankifva och
Igna-berga, Krist., Höj och Kjäflinge, Mim.
Sveriges flora (Fanerogamerna), utgifven af
L. M. Neuman, rektor, fil. d:r, med
biträde af Fr. Ahlfvengren, fil. d:r. Lund,
C. V. K. Gleerups förlag. Pris inb. 6 kr.
Det är nu länge sedan Hartmans
Skandinaviens flora fanns att tillgå i
bokhandeln. Och svårigheterna att på antikvarisk
väg komma öfver snygga exemplar af denna
eftersökta bok hafva sedan dess för hvarje
år ökats. Det måste därför för skola och
ungdom vara af största intresse, att nu en
flora föreligger,, som, hvad Sverige
vidkommer, synes väl ägnad att ersätta »gamla
Hartnian».
Efter mångåriga förarbeten och i samråd
med flera framstående botanister har förf.
utgifvit ofvanstående flora. Den är
upprättad i öfverensstämmelse med
Engler-Prantl’s naturliga system, dock med
Linnés system såsom klav till familjernas
uppsökande. En riktig princip har här blifvit
genomförd, den nämligen, att florans
uppgift icke bör inskränka sig till
växtexami-neringen. I öfverensstämmelse härmed hafva
artbeskrifningarna gjorts mera uttömmande,
än hvad i floror vanligen är fallet. För att
icke förvirra lärjungarnas artbegrepp har
sammanslåendet af arter, som med lätthet
kunna åtskiljas, undvikits ; likaså å andra
sidan uppställandet af alltför svaga arter.
Växternas utbredning har i allmänhet
angifvits endast summariskt; för nya arter,
varieteter och hybrider har dock i regeln
växtplatsen blifvit närmare bestämd. Vid
valet af svenska släkt- och artnamn har
Landtbruksstyrelseiis normalförteckning fått
tjäna såsom ledning.
Genom lämpliga stilar och andra
typografiska hjälpmedel är väl sörjdt för att
nödig öfverskådlighet vinnes. En icke
oviktig fördel erbjuder denna flora
därigenom, att dess format är sådant, att den
- oaktadt 868 sidor stark - med lätthet
kan medtagas på exkursioner. En annan
icke heller så alldeles betydelselös sak är
dess billiga pris.
Man måste lyckönska Sveriges ungdom
till att i detta arbete, som utan tvifvel till
alla delar motsvarar växtkännedomens
nuvarande höga ståndpunkt, hafva erhållit ett
hjälpmedel, hvarigenom den kan rycka
växt-Världen närmare in på lifvet. Ln.
Nytt i bokhandeln.
Skyddshem för flickor ute och hemma.
Anteckningar under en resa af A. O. Stenkula.
Malmö. 50 öre.
Hvad vi behöfva. En blick på samtidens
vetande och tro af Vitalis Norström.
(Populärvetenskapliga afhandlingar. 20.) Sthm,
Albert Bonnier, l kr. 25 öre.
Frän -det moderna Tyskland. Studier,
bilder och intryck af Fritz Henriksson. Sthm,
Albert Bonnier. l:a haft. 75 öre.
Om milissystem och milistrupper af Hugo
Jungstedt, (I vår tids lifsfrågor. 19.) Sthm,
Fr. Skoglund (i distr.). 75 öre.
Fryxells berättelser ur svenska historien.
Nationalupplaga. Sthm, Albert Bonnier. Haft.
16-26 ä 30 öre.
Uppfinningarnas bok. Ny upplaga, utgifven
af A." Berglund. Sthm, Aktiebolaget Hiertas
bokförlag. " Haft. 64. 60 öre.
Djurvärlden. Sthm, Hugo Geber. Haft.
29 o. 30 ä 60 öre.
Berättelser ur svenska historien af C. Georg
Starbäck. Sthm, Beijers bokförlagsaktiebolag.
Haft. 4. 25 öre.
Det 19:e århundradet i ord och bild af O.
H. Dumrath. Sthm, Hugo Heber. 41:e haft.
75 öre.
Simkunnigheten
bland Sveriges skolungdom.
Härom lämnar en af Svenska
lifrädd-ningssällskapet nyligen utgifven broschyr
intressanta meddelanden.
I första afdelningen påpekas, hurusom
mer än hälften af dem, som årligen i
Sverige dö en s. k. våldsam död (själfmord
undantagna), omkomma genom drunkning,
och att af 100 drunknade 22 äro barn.
Häraf bildas uppslaget till den senare och
vidlyftigare afdelningen, som sysselsätter
sig med Simkunnigheten bland Sveriges
skolungdom år 1899.
Härvid äro lärjungarne fördelade efter
olika undervisningsanstalter. Sålunda i en
afdelning folk- och småskolor samt
seminariernas öfningsskolor, och i den andra
ungdomen vid statens allmänna läroverk
samt enskilda läroverk, dels för gossar och
dels för flickor. Af de 371,938 lärjungar,
angående hvilka uppgifter stått till buds,
komma på folkundervisiiingsafdeliiingen 93,4
%} däraf folkskolans lärjungar utgjorde
69,9 och småskolans 23,5 % - Läroverkens
lärjungar uppgingo till 6,6 % - På
landsbygdens skolor komma 68,s %. och på
städernas 31,2 %.
Endast i förbigående anmärka vi, att
Simkunnigheten står högst vid
gosslärover-ken: vid statens 65,3 % och i de enskilda
70; o % samt att i de högsta klasserna
ända till 100 % simkunniga gossar
förefinnas och att genomsnittssiffran i statens
läroverk är 92,7 och i de enskilda 89 %
för sjunde klassens gossar. I
flickläroverken är genomsnittssiffran 43,s % och i
öfversta klassen 75,2 %.
Körande Simkunnigheten bland
lärjungarne vid folkundervisningsaiistalterna té
sig siffrorna ej på långt när så goda.
Af 347,566 skolpliktiga i hela riket voro
blott 32,106 eller 9,2 % simkunniga.
I^ör de 26,534 gossarna utgör
simkunnig-hetsprocenten 15,o men för de 5,582
flickorna blott 3,3. Men denna procent stiger i
alla fall något med klasserna i folkskolorna
i rikets städer. Så kommo af dessas 9,802
simkunniga barn 11,3 % på första, 18,3 %
på andra, 26,G på tredje och 27,9 °/£ på
fjärde klassen men blott 15,9 % på
fortsättningsskolan, en siffra, som torde
förklaras däraf, att från denna skolafdelning
är ett jämförelsevis ringa antal gossar
redovi sadt.
Af de simkunniga barnen äro 80,5 %
gossar men endast 19,5 % flickor.
Stockholms stad har att uppvisa större
antal simkunniga barn än något län.
Hufvudstaden kan uppställa 3,157, under det
Kopparbergs län har 3,149, Göteborgs och
Bohuslän 3,022 och Gäfleborgs 2,145. Det
folkrika Malmöhus län har blott 1,972;
lägst komma Västerbottens med 252 och
Gotlands med 255.
Simkunnighetsprocenten visar sig vara
högst i Kopparbergs län, där den är 17,5
(för gossar 28,6 och för flickor 6.7).
Därnäst kommer Stockholms stad med 15,o %
(19,7 och 10,6), så Blekinge och Gäfleborgs
län med 12,6 samt Värmlands län med
12,2-Lägst stå Kronobergs län. med 5,7 % (9,7
och 1,5), Kristianstads med 5,4 (9,6 och 1,2)
samt Skaraborgs län. med 4,3 (8,0 och 0,6).
I de olika länen visa sig märkliga
motsatser mellan skilda bygder i detta afseende.
Så finnes inom Kopparbergs län i Gagnefs
härad en simkunnighetsprocent af 67,4 men.
i Kättvik 13,i %’. I Norrbottens län
utgör maximum (Råneå) 53,s men minimum
(Juckasjärvi) O,o % af 179 gossar. Denna
minimisiffra förekommer ock i Möckleby,
Kalm., Frökind, Skbg, Si ende, Vstm., och
Undersåker, Jmtl. På dessa fyra ställen
finnes ingen enda simkunnig bland resp.
235, 210, 174 och 230 gossar. I Gotlands
län är maximisiffran 9,4 % i Gotlands
norra domsaga men minimisiffran är 9,3 i
Gotlands södra.
Stockholms stad har också högsta
sim-kunnighetsprocenten, då både
folkundervis-ningsaiistalternas och läroverkens lärjungar
sammanräknas, eller 24,3 (gossar 32,9 och
flickor 14,i). Därnäst kommer Kopparbergs
län med 18,s (30,3 och 6,5). Sist
Skaraborgs med 6,1 % (10,5 och 1,5).
Af dessa siffror framgår, att på detta
område ännu återstår mycket att uträtta.
[-Universitetskorrespondenskursen-]
{+Universitetskorrespondens-
kursen+} i tyska.
Af J. Kjederqvist
Förra årets sommarkurser vid Lunds
universitet omfattade för första gången i vårt
land föreläsningar öfver »planläggning af
själfstudier i tyska språket». Och såsom
mål för dessa studier uppställdes den
färdighet i tyska språket, som för
kursdeltagarna var den ojämförligt viktigaste:
färdigheten att grundligt förstå en tysk text;
ty därigenom vore dem en nyckel gifven
till den rika tyska litteraturen.
Föreläsningarna afsågo dels att lägga till
rätta de hos deltagarna redan för handen
varande språkliga insikter, till hvilka de
nya närmast skulle anknytas, dels att visa
ett arbetssätt, genom hvilket man på egen
hand skulle kunna förvärfva
öfversättnings-färdighet.
Den arbetsmetod, som anbefalldes, måste
helt naturligt taga hänsyn till det
förhållandet, att eleverna voro personer, som
hade öppen blick för undervisning och
därför äfven för sättet för eget kunskapsin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
