Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,011.) 15 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r.20
SVENSK LÄRARETIDNING.
341
hämtande, och som på grund af den
språkutbildning, de fått, ägde en viss förmåga
att tänka själfständigt öfver modersmålets
språkbruk.
På grund af den stora tillslutning, som
föreläsningarna i tyska vunno, torde det
kunna antagas, att många lärare och
lärarinnor under tiden efter sommarkurserna
idkat själfstudium i tyska och därunder
gjort sina erfarenheter om metodens
användning. Till dessa damer och herrar
skulle jag nu vilja ställa en vördsam
anhållan att till mig insända meddelande om
de iakttagelser, de därunder gjort angående
arbetssättet, resultaten däraf, mötande
svårigheter och annat, som kan vara af intresse.
Under den på sommarkurserna följande
korrespondenskursen har jag äfven själf
varit i tillfälle att pröfva den föreslagna
arbetsmetoden. Och tack vare i främsta
rummet deltagarnas arbetslust och
omdömesförmåga kan resultatet betecknas som
synnerligen godt, då personer, som aldrig
studerat annat språk än modersmålet, varit i
stånd att fullkomligt förstå och på
språkriktig svenska återgifva en tysk text sådan
som »Das deutsche Land», hvilken i
svårighet kan fullt likställas med de texter, som
i mogenhetspröfningen föreläggas de
blifvande studenterna. Jag vill dock här ej
synas fördölja en viktig olikhet mellan
kursdeltagarens prestationer och dem, som
fordras af abiturienten. Bådaderas arbete
skall visserligen i det närmaste uppvisa
samma resultat, den riktiga svenska
öfversättningen, men den förre skall nå detta
med användande af ordbok, grammatika,
och andra hjälpmedel, den senare utan
dessa. Hufvudsaken blir dock alltid att
kunna utföra arbetet och att göra det-väl.
Förmågan att dessutom utföra det snabbt
är äfven mycket viktig. Den kommer så
småningom liksom af sig själf.
Äfven för dem, soni redan förut studerat
främmande språk, är den använda metoden
lämplig, enär de uti den alltid skola finna
en ledning till att fördjupa sina kunskaper
i språket och ytterligare utveckla sin
färdighet att förstå och på svenska riktigt
återgifva den främmande textens innehåll.
För dem, som anmält sig till deltagande
uti den förra korrespondenskursen, men
blifvit förhindrade att däruti deltaga, vore
det nu meningen att anordna en ny kurs
från den 15 juni till den l september.
Från folkskollärare och lärarinnor ingingo,
då den första korrespondenskursen
öppnades, förfrågningar, om äfven för dem, som
icke deltagit i sommarkursens i Lund
föreläsningar, tillfälle kunde beredas att få
deltaga uti korrespondenskursen. Detta kunde
då icke låta sig göra, enär de närmare
anvisningarna om arbetssättet blott voro
bekanta för dem, som bevistat
föreläsningarna.
På det att den korrespondenskurs, som
anordnas instundande sommar, må stå öppen
äfven för andra, kommer därför ett häfte
med noggranna, anvisningar om metoden
att utdelas åt kursdeltagarna.
Den text, som kommer att användas är:
»Das deutsche Land» af prof. J. Kutzen
med anmärkningar utgifven för sommarkur-
serna i Lund af J. Kjederqvist, och för
de deltagare i förra korrespondenskursen,
som nu önska fortsätta: Brehm, Die
Säuge-tiere, i Meyers Volksbticher N:r 1015.
Af gif ten för kursen är 10 kronor. För
dem, som utan att hafva blifvit i tillfälle
att deltaga erlagt afgift för förra kursen,
är denna sommars kurs afgiftsfri.
Anmälningar till deltagande jämte
kurs-afgiften emottagas till den l juni af
Öfverläraren J. Franzén, Lund. Samtidigt torde
uppgift lämnas 1) om förut något
främmande språk studerats och i så fall
hvilket, och såvidt möjligt dessutom 2) om
Hoppes eller Eosenbergers svensk-tyska
ordbok kommer att användas.
Det stundande
centralstyrelsevalet.
25.
Vid de nu stundande valen till ledamöter
i centralstyrelsen bör, helt naturligt, hänsyn
tagas till, att representanter för såväl
folk-söm småskolan samt stads- och landsbygden
väljas. En lika viktig synpunkt bör ock vara
den, att icke blott lärare utan äfven lärarinnor
insättas, och detta till ett antal, som står i
något så när samma proportion till antalet
manliga medlemmar i styrelsen som
lärarinnornas -antal inom kåren står till lärarnes.
Att centralstyrelsen skulle bestå af 10
manliga och blott 2 kvinnliga medlemmar är på
denna grund ej riktig. I utskottet, med dess
talrika sammanträden, borde naturligtvis
finnas en representant för lärarinnorna, på-det
att ärendena äfven vid behandlingen där måtte
ses icke blott ur manlig utan äfven ur
kvinnlig synpunkt. Önskemålet vore därför, att
i centralstyrelsen funnes minst en
folkskollärarinna från landsorten och en från
Stockholm samt en småskollärarinna.
Då hufvudstaden för närvarande har fyra
representanter inom centralstyrelsen, kan detta
önskemål denna gång ej realiseras. Därför
böra nu i stället väljas en folkskollärarinna
från landsorten och en småskollärarinna.
Undertecknade uppmana på grund häraf
medlemmar af S. A. F., framför allt de kvinnliga,
att rösta på fröken Jänny Olsson i
Norrköping och fröken Hanna Jönsson i Östra Törn.
Sveriges folkskollärarinnor kunna icke få en
bättre representant i centralstyrelsen än
fröken Jänny Olsson. Hon är rikt begåfvad,
har stor energi och det varmaste intresse för
lärarekallet samt både vilja och förmåga att
arbeta för föreningens mål.
Hulda Lundin.
Anna Rylander.
26.
Hvilken småskollärarinna bör inväljas
i centralstyrelsen?
Till alla delar instämmande i den motivering,
med hvilken »Småskollärarinnor i Södertörn»
beledsagat sitt förslag till kandidat’ för det
stundande centralstyrelsevalet, vilja
undertecknade på grund af hvad i frågan ytterligare
förekommit, rikta de väljandes uppmärksamhet
på fröken Gustava Landberg.
Fröken Landberg åtnjuter inom sin krets
det bästa förtroende, har under flera år
tillhört Norrköpingskretsens styrelse, vid
åtskilliga tillfällen på ett tillfredsställande sätt fört
småskollärarinnornas i Norrköping talan och
städse ådagalagt lifligt intresse och klar blick
för såväl kårens angelägenheter som för
skolfrågor i allmänhet.
Alltså: låtom oss såsom vår representant i
centralstyrelsen utse Gustava Landberg,
Norrköping! Intresserade småskollärarinnor.
27.
Sedan vi numera erhållit visshet om, att
fröken Hanna Jönsson mottager val till
ledamot af centralstyrelsen, tillåta vi oss härmed
vänligen uppmana våra kamrater att vid de
stundande valen enhälligt rösta på Hanna
Jönsson i Ö. Torn.
Småskollärarinnor i Södertörn.
28.
I likhet med »Småskollärinnor i Småland»
m. fl. bedja vi få såsom representant för
småskolans lärarinnor i centralstyrelsen af S. A.
F. föreslå fröken Hanna Jönsson i Östra Torn.
Ett flertal lärarinnor tillhörande
Ytterlännäs-, Gudmundrå- och Sydöstra
Ångermanlandskretsarna af S. A. F.
Hvem bör blifva norrländingarnas
specielle kandidat i centralstyrelsen?
På denna fråga hafva många svar afgifvits
Man har framdragit en hel hop namn. Utan
tvifvel äro de alla goda, men här gäller att
få med det bästa. Hvad är då det bästa i
förevarande fall? Vi svara: »En person med
stadgad öfvertygelse om den svenska
folkskolans mål och medel, en man, medveten om
lärarens betydelse i sträfvandet för detta
mål, en man mäktig den blick, som
erfordras för att rätt gagna de mål, S. A. F.
för sig uppställt.» Detta i allmänhet.
Därjämte vill det synas oss norrländingar, som
borde tiden vara inne, att vi finge en speciell
för vår landsända. Det må vara sant, att
Norrland ej har några särskilda intressen
separata från det öfriga Sveriges, men ändå
vilja vi - och säkerligen med rätt, alldeles
säkert utan någons förfång - blifva
representerade. Om detta medgifves vara rätt och
billigt - motsatsen synes otänkbar - och om
man kan finna de allmänna kvalifikationerna
hos en man, som känner den norrländska
industriens, den norrländska landsbygdens,
de norrländska städernas behof på
botten-skoleundervisningens område, om vi
norrländingar finna en man »midt i byn», den där
fyller dessa kraf och många fler, skulle vi ej
då samla oss mangrant omkring honom? Jo
visst. Och I, Svear och Götar, gifven oss
Edert understöd ty vi tillföra vår och Eder
förening ett godt plus till de förmågor, den
förr äger. Hvad heter mannen, frågar Ni?
Mauritz Tennman, Sandö.
Kolleger i alla landsändar, skrifven å Edra
valsedlar: Mauritz Tennman, Sandö!
Ullånger den 9 maj 1901.
J. Berglund.
30.
När det gäller att föreslå en ledamot i
centralstyrelsen, synes det undertecknade ej
tillräckligt, om en viss person framhålles blott
därför, att han tjänstgjort så och så många år
på landsbygden och så och så många år i
stad, att han är kretsordförande eller t. o. m.
länsombud och i denna egenskap arbetar i det
största »lugn». Icke ens att man är
norrlän-ding utgör något skäl för att man bör komma
in i centralstyrelsen. Det där krafvet på en
norrländing och en landsortslärare låter inte
olikt, hvad som plägar få höras, då
Skråköping och Kråkvinkel skola välja riksdagsman
tillsamman. Hvad vi behöfva är mindre
speciella norrländingar eller speciella
sinåländing-ar utan fastmer speciella förmågor, karaktärer
och nitälskande arbetskrafter. Äro dessa
egenskaper till finnandes hos en norrländing, så
bör detta hvarken förringa eller föröka värdet
af hans inväljande. Han bör då inväljas för
sin egen skull, oafsedt det eller det
lokalpatriotiska skälet.
Som en lämplig kandidat och måhända den
lämpligaste landsbygdslärare är redan hr
Mauritz Tennman i Sandö framhållen. Och vi
instämma. Han är en vaken, för skoläns och
kårens bästa varmt nitälskande man, en man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
