- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
397

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (1,015.) 12 juni 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.

N:r 24.(i,015.)

STOCKHOLM, 12 JUNI 19O1,

20:e årg.

Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 8/4 år 3,25 kr., J/2 år 2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare :
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Iduns Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annons p ris:
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.

Artur Hazelius - skolmannen.

A. HAZELIUS - SKOLMANNEN.

J/vem Artur Hazelius - Skansdoktorn
var, det vet hvarje barn i
Stockholm och äfven många därutanför.
Men Artur Hazelius - skolmannen?
Honom hafva de flesta länge sedan glömt.
Han har för nutidens släkte varit alldeles
fördunklad af sin efterträdare, sitt senare
jag.

Men i slutet af 60-talet och början af
70-talet kände man honom väl. Han var
då en mycket beryktad och - låtom oss
tillägga - mycket illa beryktad man.
Han lika väl som Viktor Rydberg, med

hvilken han nu delar äran att höljas med
rosor och lager.

Hvad som förskaffade honom hans
vanrykte var - naturligtvis - hans
nitälskan för en reform. Artur Hazelius är
i själfva verket främste upphofsmannen till
den reform i vårt språks rättstafning, åt
hvars genomförande svenska akademien
under senare tiden delvis lämnat sin
medverkan, men som för trettio år sedan stod
för samma akademi såsom snart sagdt
högsta inbegreppet af ofosterländskt
barbari.

Liksom så mycket annat härleder sig
denna reform från ett af de många
iipp-slag, som den äldre skandinavismen gifvit.
Vid det andra skandinaviska
nationalekonomiska mötet, som hölls i Stockholm 1866,
behandlades åtskilliga spörsmål örn medlen
för främjande af en närmare kulturell
samfärdsel de nordiska folken emellan. Därvid
kom ’äfven frågan om en närmare
öfverensstämmelse mellan dessa folks
rättstafning på tal. Man beslöt anmoda de vid
Skandinaviens universitet anställda lärarne
i nordiska språk att för ändamålet söka
åvägabringa ett möte af ombud från de
trenne rikena. Mötet kom till stånd. Bland
deltagarne märktes professorerna Svend
Grundtvig och K. J. Lyngby från
Köpenhamn, professor L. K. Daa och skalden
Henrik Ibsen från Kristiania, professor T.
Wisén och docenten K. F. Söderwall från
Lund, professorerna C. G. Malmström, Carl
Säve och M. B. Richert från Uppsala samt
redaktörerna Harald Wieselgren och August
Sohlman jämte lektor Artur Hazelius från
Stockholm. Förhandlingarna ägde rum i
Stockholm den 25-30 juli 1869 under
professor Malmströms ordförandeskap. Såsom

norsk sekreterare tjänstgjorde Öfverläraren
J. Lökke, såsom dansk professor K. J.
Lyngby, såsom svensk lektor Hazelius.

Mötets närmaste ändamål var att
undanröja onödiga skiljaktigheter mellan de
nordiska språkens stafningssätt. Den enhet,
man sålunda sökte, tänkte man sig icke
vunnen därigenom, att någotdera språket
offrade ens det minsta af hvad det ägde
bättre och riktigare för att af andra låna
ett sämre. Riktigheten ställdes afgjordt
i främsta rummet; först i det andra borde
fråga uppstå om enhet. De båda
syftena befunnos för öfrigt i det stora hela

A. HAZELIUS - SKANSDOKTORN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:07:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1901/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free