Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (1,015.) 12 juni 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
entledigande samt tjänsteåligganden inom
respektive tjänster;
c) dels ock förslag — i den mån sådant
befinnes görligt — till författningar rörande
nämda tjänstemäns aflöningsförhållanden och
pensionering m. m., hvarvid afseende särskildt
bör fästas vid att åt innehafvare af förenade
tjänster måtte garanteras en skälig minimilön
och att åt dem måtte beredas sådana
existensvillkor, som stå i rimlig proportion till
utbildningskostnader och tjänsteåligganden;
samt att dessa förslag efter vederbörandes
hörande måtte i form af kungliga
propositioner föreläggas riksdag och kyrkomöte.
Härefter afslutades förhandlingarna med
bön och sång.
Konserten i kyrkan
var — i korthet sagdt — en
utomordentligt njutningsrik stund för åhörarne. Utom
de ordinarie festdeltagarne tycktes »hela
staden» hafva gått till kyrkan. Likaså till
festen å Djäkneberget, hvarest den
egentliga afslutningen skedde med tal och sång.
O. H.
LITTERATUR
Vår tids ställning till spörsmålet: Sexuell
afhållsamhet i ungdomsåren eller icke?
Föredrag af Fredrik Klaveness., präst i
Bergen. Bemyndigad och af författaren
genomsedd öfversättning från norskan af
Hj. Nordin, fil. kand., V. D. M.
Stockholm, Norstedt & söner 1901. Pris l
krona.
En af de bästa, på en gång sundaste
och noblaste böcker man kan läsa.
Oändligen mycket har blifvit skrifvet i
den fråga, som här afhandlas. Men månne
man ej nödgas säga, att det mesta varit
skrifvet i vatten? Hvarför? I hufvudsak
helt visst därför, att det ej varit uttryck
för den vida, ljusa, poesifyllda stämning,
hvari ungdomen igenkänner sig själf och af
hvilken den gripes och hänföres, utan
snarare för den misstro och fruktan, den
ringaktning och fiendskap, hvarmed asketen
betraktar en af människolifvets mäktigaste
grundkrafter. Hvad som hos Fredrik
Klaveness gör ett så välgörande intryck är
hans frihet från trångbröstad
fördömelsesjuka, hans samkänsla med den ungdom,
till hvilken han vänder sig, och hans djupa
aktning för det ämne, han behandlar. När
man lägger hans bok ifrån sig, säger man
till sig själf: så. och icke annorlunda skall
det i denna sak talas, och underligt vore,
om ord af den klangen icke skulle tränga
till alla unga hjärtan, som ej äro alldeles
förkrympta eller förvissnade. F. B.
»Mor» af Whist. Föredrag af Thv.
Klaveness: Med författarens tillstånd öfversatt
af Ludvig Lindroth. Stockholm, Norstedt
& söner 1901. Pris 50 öre.
Ursprungligen är »Mor» af Whist titeln
på en i tidningen Verdens Gäng
synlig’Ht-terär skiss, som i själfbiografisk form
skildrar en frånskild och omgift kvinnas känslor
och själslidanden. Med anledning häraf höll
för någon tid sedan den från 1900 års
nordiska skolmöte i Kristiania kände prästen
Thv. Klaveness ett föredrag, som på grund
af ett däri förekommande personligt utfall
inbragte honom ett slags mild skrapa från
hans biskop. Det af detta föredrag,
innehållande en kritik af andan i’ nämda skiss
samt därmed besläktade moderna
litteraturalster, som nu föreligger i svensk
Öfversättning. Det är i viss mån besläktadt
med ofvan anmälda arbete af en annan
norsk präst med samma namn, men har en
strängare och mörkare, mera negativ
karaktär - något som i betraktande af dess
tillfälliga och polemiska natur är förklarligt.
F. B.
DÖDSFALL
S. Thilander t- Den 2 dennes
afled i Grimeton, Hall., klockaren, kantorn
och organisten i Grimeton s och Rolfstorps
församlingar Svenning Thilander.
Det var ett verksamt lif, som därmed
afslutades. Född 1830 i Källeryd, tog
Thilander 1848 vid musikaliska akademien
kantors- och organistexamen och blef ef ter
kortare tjänstgöring i södra Halland 1853
utnämd till klockare, kantor och organist i
Grimetons pastorat.
Rikt begåfvad som musiker ansågs han
för ortens skickligaste orgelspelare, och
många äro de organister och kyrkosångare,
hvilkas första steg på musikens bana han
har ledt. Han bildade och ledde längre
eller kortare tid åtskilliga sångkörer.
Äfven inom det kommunala lifvet i
pastoratet var han mycket verksam. I 25
år var han ordförande i Grimetons
kommunalstämma, liksom han tidtals var
kommunalnämdens sekreterare eller ordförande.
Skicklig jordbrukare och intresserad
trädgårdsodlare hade han sitt boställe uppe i
ovanligt hög kultur: all gårdens jord var
skött nästan som en trädgård. Liflig till
lynnet och intresserad för allt mänskligt,
var han som sällskapsmänniska mycket
omtyckt.
För något öfver 5 år sedan fick han en
lindrig hjärnblödning. Han har sedan dess
ej kunnat tjänstgöra och det sista året har
han till största delen tillbragt å sjukbädden.
Aldrig änka, dotter och många vänner
stå sörjande vid den vänsälle mannens bår.
—
Det stundande
centralstyrelsevalet.
—
56.
Stad eller land?
Nu eller aldrig!
Hos landsbygdens lärare landet rundt
finnes en allmän önskan att blifva
representerade i centralstyrelsen. Denna önskan har
vid flera tillfällen framställts och blifvit
erkänd såsom varande fullt berättigad. I
föreningens årsskrift för i fjor föreslogs ökning
af centralstyrelseledamöternas antal till 12.
Äfven i n:r 15 af Sv. Ltg för i år (sid. 250)
finnas antydningar om att en speciell
landsbygdslärare borde ingå i centralstyrelsen^
Örn nu hr Vestberg i Hudiksvall in väljes i
centralstyrelsen såsom norrlandsrepresentant,
blir antalet stadslärare ännu större’ än det
är. En småskollärarinna skall väl j as>. och då
finnes blott en plats kvar. Skall denna plats
besättas med en landsbygdslärare, såsom vi
önska, eller skall ännu en stadslärare väljas?
Vi frukta det senare. Såsom kandidat har
uppställts hr Cederberg i Norrköping, hvilken
äger så stora förtjänster, att han skulle fylla
en plats i centralstyrelsen. Då han
emellertid är stadslärare, bör han icke inväljas nu.
Så snart en plats i centralstyrelsen blir ledig
efter en stadslärare, bör hr Cederberg
inväljas, och då kommer han också att ingå i
centralstyrelsen. Landsbygdslärare! Nu eller
aldrig skola vi blifva representerade! Enen Eder
därför om en man, som verkligen känner till
och har lefvat sig in i folkskoleförhålland.ena
på landet!
Landsbygdens skolväsen står i det hela
ofantligt mycket lägre än städernas och bonle
sålunda särskildt blifva mycket förbättradt.
En landsbygdslärare har sålunda här en
viktig plats att fylla, ifall vi skola arbeta för
folkskolans och folkbildningens höjande öfver
hela Sverige. En landsbygdslärares
inväljande i centralstyrelsen skulle vidare befordra
enhet och god anda inom lärarekåren, hvaremot
stort missnöje säkerligen skulle uppstå, ifall
landsbygden icke nu blefve representerad.
Lärare i stad och på land, som hafva S.
A. F:s mål klart för sig, skola därför rösta
på en landsbygdslärare vid årets
centralstyrelse val! Landsbygdslärare.
—
Ahlén eller Borgh?
Mot en valartikel till förmån för hr Ahlén,
införd i n:r 21, har i artiklarna 47 och 48
invändts hufvudsakligen, att A. på grund af
chefskapet för I. O. G. T:s
ungdomsverksamhet icke skulle ha tid att öfvertaga
central-styrelseledamotskapet.
Först dock, innan detta besvaras, några ord
mot artikeln 50. Hvad där säges, skulle vara
mycket sant, om alla de föreslagna utom fr.
Olsson och hr Cederberg vore mer eller mindre
ohjälpliga nollor, men nu är det väl att
antaga, att litet hvar af de föreslagna »fylla alla
berättigade kraf», och då kan det ju icke
skada, att också (ehuru icke enbart, icke ens
hufvudsakligen) se saken ur den synpunkten,
att man bör få in i centralstyrelsen personer
med erfarenheter från så vidt skilda områden
som möjligt. Småskollärarinnerepresentanten
anser jag för min del viktigast att få in denna
gång, särskildt när jag ser på hur
jämförelsevis ringa antal småskollärarinnor det är som
anslutit sig till S. A. F. Börjar man att fråga
efter orsaken härtill, får man ofta, prtvatim,
höra det skälet, att de tro sig vara
ringaktade, att »de äro i vägen» eller åtminstone
till ingen nytta. Så grundligt det misstaget
än är, så, om vi vilja ge dem skäl för den
tanken, då böra vi försitta tillfället att nu
sätta in en representant för dem i
centralstyrelsen. S, A. F. skulle säkert icke heller
ha så ’ få medlemmar i Norrland, om
norr-ländingarnes kraf på en
centralstyrelseledamot däruppifrån hörsammats förr. Det skulle
också kunna bli andra grupper, som började
anse sig förbisedda. För min del hoppas jag
att aldrig komma att tillhöra någon sådan
grupp, men alla ha inte samma kynne.
Stads-lärarne må stämma ned sina fordringar litet.
Nu till artikeln 48. »Hr Ahléns
verksamhet har hufvudsakligen ägnats
nykterhetsrörelsen.» I viss mening sant, ty
nykterhetsvännerna ha kunnat ge honom mera arbete än
som hittills funnits för honom i S. A. F.
Bland dem är han så känd, att de vetat att
taga väl vara på hans krafter. Ur
läraresynpunkt finnes hos dem ingen viktigare post
for honom att få, än den han nu har. Men
det talet är ingalunda sant i så måtto, att
han skulle ha verkat föga inom
lärareföreningen. När Västerbergslags-kretsens möten
af främlingar framhållits som synnerligen
lyckade, har bland kretsens medlemmar icke
funnits mer än en mening om, hvems
förtjänsten varit, och detta fastän kretsen
ingalunda saknar förmågor. Hur mycket ett läns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
