Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (1,015.) 12 juni 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 24
SVENSK LÄRARETIDNING.
409
ombud bör kunna* uträtta, är ju svårt att
afgöra, helst då deras förnämsta bud är
varsamt tillvägagående. Men jag tror icke, att
någon skall kunna säga, att A. försummat
sina plikter som länsombud. Tvärt om har
han också utanför sitt län verkat med
framgång för anslutning till S. A. F. Något mera
kraf vande uppdrag inom S. A. F. har han,
liksom de andra föreslagna, icke haft, efter
som där intet finns att få utom
ceritralsty-relseledamotskapet.
Han har i allmänhet icke lyst så mycket
på de större mötena, fastän han varit
närvarande, men detta beror ju endast därpå,
att, fastän han i ovanligt hög grad besitter
förmågan att »hålla tal», lugnt men
öfvertygande, känner han också den betydligt
svårare konsten att »hålla mun». Men, när han
yttrar sig, blir hans förslag gärna mötets
beslut.
Hvad det beträffar, att hans syssla inom
I. O. G. T. är aflönad, och att han icke
därför skulle vilja afstå från den, så förmodar
jag, att det väl icke bland de på allvar
föreslagna finns någon, som icke skulle kunna
få fullt upp och öfvernog af aflönade
uppdrag, så att, hvem som blir vald, får man
väl antaga, att han får finna sig i att afstå
från en del mera »lönande» arbeten, och jag
tror inte, att A. skall vara minst villig därtill.
Och att han nu i alla fall har fullt upp att
göra, är väl intet hinder. Inte kan man väl
begära, att han på förhand, innan han ens
visste om, att han skulle bli föreslagen, skulle
ha afsagt sig en del uppdrag för att få tid
att mottaga centralstyrelseledamotskapet. -
Medlemskapet af I. O. G. T:s verkställande
råd har nämts. Det arbetet är dock
ingalunda så tidsödande nu, som det varit. Åhléns
framgång där beror just på att han lyckats
samla de rätta männen omkring sig, men
därmed har också arbetsbördan fördelats,
hvarjämte det fostrats mera än en ganska lämplig
att efterträda honom. (Detta .sagdt mot
artikeln 47.) Om han bör afsäga sig detta större
uppdrag, såvida han blir vald, eller andra,
mindre sådana, torde väl bli tids nog att
afgöra då.
A. har under alla förhållanden icke ännu
undanbedt sig våra röster, och då får man
väl också antaga, att han ser sig utväg att
få tid för centralstyrelseuppdraget, ty
naturligen förstår han, att detta icke kan få bli
någon sinekur.
Att antaga, att A. skulle vilja bli vald, äfven
om han icke såge sig ha tid, är nästan lika
oartigt mot honom, som det är elakt mot hr
Borgh, att insinuera, att han - fastän han
både enskildt och offentligt afsagt sig på grund
af bristande tid och krafter - skulle ha både
tid och lust, om man blott tigger honom
därom tillräckligt.
Nog kan det vara sant, att
centralstyrelseledamotskapet i S. A. F. kan vara en väl så
hög uppgift som i organistföreningen. Men
hr Borgh är icke så omistlig i den förra som
i den senare. Naturligen blir det i den
föreningen, hufvudsakligen musikdirektörer, som
få de flesta rösterna till förtroendeplatser, och
skall någon skollärare-organist bli vald, måste
valmännen ta väl vara på de bästa namnen
bland dessa och då väl i främsta rummet pä
P. Borgh och K. O. Sjölander.
»Klockaremålen» öfvergå väl så småningom
från S. A. F. till organist-föreningen.
Dalmas.
58.
-August Degerman eller E. Vestberg?
Eedan hafva 55 artiklar varit införda i
denna tidning med anledning af det
förestående centralstyrelse valet, och »därmed kunde
det vara nog», säger Läraretidningen, och
häri instämma vi tillfullo. Men det sätt, på
hvilket en »Gäfleborgare» uppträder i
Läraretidningen, har tvingat oss att taga till orda.
Med en viss segervisshet försäkrar
»Gäfleborgare» sig veta, »hvilken
norrlandskandidat har största utsikten att gå igenom». Ja,
vore vi förvissade därom, att alla väljande
komme att afgifva sina röster på grund af
de rent sakliga skäl., som anförts i denna
tidning för de respektive kandidaterna, då vore
äfven vi tämligen på det klara med huru
utgången af årets centralstyrelseval skulle blifva,
ty det är verkligen sant, att ingen nu
»behöfver handla alldeles i f å vitsko».
Gent emot »Gäfleborgare» vilja vi än en
gång upprepa, hvad vi förut sagt: »Om hr
Vestberg som medlem af S. A. F. känna vi
platt ingenting. Icke heller hafva de många
insändare, som förordat honom, haft något
att förmäla härom.» Och vi kunna tillägga,
att de icke ens haft »lapprisaker» att
framdraga till hans fördel, såvida icke
»Gäfleborgare» som sådana räknar, att hr Vestberg
»icke har låtit exponera sig» vid de
akademiska föreläsningskurserna, och icke heller
låtit tala om sig i skoltidningarna. .
Ett entusiastiskt upprop till hans förmån
har icke heller kunnat öfvertyga oss om hr
Vestbergs »värdighet» framför hr Degerman.
Vi hafva äfven påpekat det meningslösa
uti att som representant i centralstyrelsen
för Norrland invälja en person, som litet
eller föga känner norrländska förhållanden.
Af hvad förut framkommit, torde det vara
uppenbart, att hr Degerman äger väsentligt
större kännedom om norrländska förhållanden
än hr Vestberg. Ingen har heller ens sökt
att jäfva detta påstående.
Slutligen vilja vi framföra vår bestämda
protest mot »G.» för det sätt, på hvilket han
sökt misstänkliggöra hr Degerman. Vi
föreslå fortfarande följande kandidatlista:
August Degerman, Hernösand,
J. Cederberg, Norrköping,
Hanna Jönsson, Ö. Torn.
Norrländingar.
59.
Kandidatlistan.
Till herr Degerman.
Jag beklagar, att jag vid framställandet af
min öppna fråga ej var så tydlig, att ett
tillfredsställande svar därå kunde af Er gifvas.
Då jag på grund af resa och ferier ej nu har
tillgång till nödiga handlingar rörande saken,
kan jag blott erinra om en i slutet af
föregående år synlig berättelse om
tillförordnandet af öfverlärare i en norrländsk stad. Man
har velat förlägga denna historia till
Hernösand och misstänkt Er för att vara den lärare,
som därvid genom sitt uppträdande väckte
»en obehaglig uppmärksamhet».
Det bör ju vara Er högst angeläget att vid
ett sådant tillfälle som nu, då Ni kan bli
kårens representant, dementera ryktet, hvilket
synes vara så mycket lättare för Er, som
något tillsättande af öfverlärare enligt Er
utsago ej varit å bane i H. Hoppas, att Ni
nu skall kunna ge ett vissare svar, fritt från
alla omständigheter.
Någon beskyllning har ej framställts gent
emot Er. Det, som fordras af Er, är ju ej
mer än billigt, och Ni torde själf under
liknande omständigheter ha fordrat detsamma.
Ni bör också därför kunna ge en kamrat ett
höfligare svar, helst som Ni borde vara
tacksam för att bli satt i tillfälle bevisa Er
eventuella oskuld, icke blott inför en utan inför
mänga, som vänta Ert svar.
Sist ber jag Ni ej misstänker någon fru
G., med hvilken Ni tyckes ha något otalt,
ty hon. är oskyldig i denna sak.
Dä någon ny fråga ej har framställts,
tecknas äfven nu (7.
60.
Är han lämplig?
Det är med anledning af »en öppen fråga»
i n:r 21 af Svensk Läraretidning och det svar,
som härpå följde i n:r 22, som undertecknad
framställer ofvanstående spörsmål.
För den utomstående synes det svar, hr
Degerman lämnat på den till honom riktade
frågan, långt ifrån tillfredsställande. Istället
l för att lugnt och sansadt tillbakavisa den
misstanke, som hr »G.» tyckes hysa gent
emot honom, försöker hr D. genom en
genfråga slippa ifrån obehaget att lärnna rent
besked. Han upplyser om att ännu ingen
öfverlärare blifvit tillsatt i Hernösand och
vill därmed låta förstå, att någon sådan
händelse som den af hr »G.» antydda aldrig
timat.
Undertecknad, som icke är på minsta vis
underkunnig om sakens beskaffenhet, tror sig
dock veta, att en t. f. öfverlärare är tillsatt
i Hernösand. Kunde ej vid dennes
utnämning förekommit »ett mindre lämpligt
uppträdande» af en viss lärare?
Hr D:s sätt att ganska afgjordt söka sin
motståndare »G.» bland kårens kvinnliga
medlemmar är tämligen svårbegripligt och
synes oss mindre fint, för såvidt det -
hvilket ser så ut - är hans mening att därmed
ironisera.
Hufvudsumman af hr D:s anförande är,
att han icke frigjort sig från den framkastade
misstanken; snarare synes han ännu mera
hafva häftat den vid sig. Och genom sitt
undvikande men dock rätt hetsiga svar har
han för hvarje lugnt tänkande medlem visat
sig mindre lämplig som ledamot i vår
värderade centralstyrelse. Nerking.
61.
Tennman eller Borgh?
I n:r 23 af »Svensk Läraretidning» hafva
nio smålandslärare, däraf icke mindre än sex
kretsordförande, i välskrifna och som det
synes väl motiverade artiklar förordat hr
Borghs inväljande som landsbygdsrepresentant
i centralstyrelsen. Då ju icke kan förnekas,
att småländingen Alfr. Dalin i Huskvarna,
ehuru chef för en folkskola litt. A, måste
betraktas som en landsbygds-skolornas
representant, hittills den ende, så må man fråga: är
det då lämpligt och absolut nödvändigt, att
den andre tages nära nog från hans
omedelbara grannskap? - Finnas icke
landsbygdsförhållanden af sådan beskaffenhet, att äfven
de skarpsyntaste smålandslärare icke kunna
hafva en fullt tydlig och klar föreställning
därom? - Bolagsväsendet i norra Sveriges
landsbygd, med eller utan rätt kalladt dess
»döda hand», ingriper på alla områden, kanske
icke minst på skolans och kyrkans. En lärare
med personlig erfarenhet däraf bör för
centralstyrelsen vara den ackvisition, som nu får
lof att tillgodoses. Lärare vid bruk och
sågverk i landskommuner, behärskade af
sågverksbolag, böra för tillgodoseende af sin och
skolans rättsliga och sociala ställning först af
alla landsbygdslärare nu representeras, och
då finnes ingen lämpligare än Mauritz
Tennman, han som så ingående, kanske mer än
någon annan, fått känna på »hur skon
klämmer».
Då vidare hr Borgh så tydligt som gärna
är möjligt förklarat sig icke kunna mottaga
valet för att icke nödgas bränna några af de
många järn, han redan har i elden, och då
hr Borgh trots de mest energiska
uppfordringar icke tagit sitt ord tillbaka, visar detta
blott, att han gör anspråk på respekt för sitt
en gång uttalade ord.
Det medgifves gärna, att hr Ernst Vestbergs
kandidatur kunnat utan skada för de verkligt
norrländska intressena utgå, men då hans
stora personliga vänkrets håller på honom så
styft, att näppeligen någon möjlighet till
kompromiss finnes, så är nog ingen annan råd
än låta hr Borgh stå i reserven, tills han får
bättre tid.
Alltså fram med Mauritz Tennman, Sandö!
Medlemmar af S. A. F.
62.
Då valartiklarna nu hunnit öfver 50-talet,
kan det väl anses nog för denna gång. ^Dock
ber undertecknad, också sörmländing, få säga
några ord närmast med anledning af
»Sörm-ländings» artikel »Kandidatfrågan klar». -
Bäste »landsman», den är alls inte klar, ty,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
