Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,017.) 27 juni 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
TÄRNA FOLKHÖGSKOLAS FÖRSTA HF.M
(Kumla gamla prästgård.)
att förbereda en harmoniens och
jämnviktens midsommartid i folklifvet i likhet med
den, som nu rådde uti naturen. Talet
mottogs med allmänt bifall, och med entusiasm
sjöngs Teodor Holmbergs sång »Länge
bonden satt i skymningsdager», hvars sista
vers uttalar den just i talet framhållna
sociala uppgift för landtmannen, särskildt
de sista raderna:
Räck nu handen åt din lägre broder,
dela med dig af ditt hjärtas gull!
Då dig resas nya ärestoder,
och din lyckobägare blir full.
Fru Cecilia Bååth-Holmberg talade
särdeles vackert till forna kvinnliga elever,
starkt betonande, att kvinnans uppgift vore
att verka för danandet af bättre och
ädlare människor, en uppgift, som väl kunde
mäta sig med männens: att producera allt
bättre och fullkomligare produkter och in-*
dustriartiklar.
»De kvinnliga elevernas hälsningssång»
följde härpå.
Men hettan blef för stark - man måste
bryta upp och ge sig ut i det fria. Snart
fylldes gårdsplatsen med täta led a£ lyssnare.
Nu höll rektor Sigfrid Almquist från
Stockholm ett som vanligt spirituellt och
präktigt föredrag öfver glädjemedlen i
männi-skolifvet, rikt späckadt med fina
iakttagelser och skämtsamma vändningar. Han slöt
med vackra ord till Tärna folkhögskola
och dess föreståndarepar, hr och fru
Holmberg.
Nu aflöste en rad tal hvarandra, alla i
samma syfte: tal af professor Lindberg,
redaktör A. Pers och fröken Leffler.
Så upplästes ett sextiotal telegram med
hälsningar och lyckönskningar: från
statsrådet Claeson, svenska, norska, danska och
finska folkhögskolemän, professorerna Hjärne
och Cederschiöld, representanter för pressen
m. fl. En särskildt tryckt dikt till
jubila-rernas ära utdelades och sjöngs. Den var
af följande lydelse:
I glada sommardagar
för hågen Tärna ler;
i ljus, när stormen klagar,
vårt öga henne ser.
1876 - 80.
En fyrbåk öfver
slätlen,
hon lyser vandrarns
stig,
men skumma
dvärgaätten
den måste gömma sig.
Ett f järndels sekel
svunnit
se’n hennes första dag.
En vaken ungdom
hunnit
att uti djupa drag
sin andes trängtan
släcka
i bildningskällan klar,
som vill sin läskdryck
räcka
med svalka åt en hvar.
Vårt hjärtas tack vi
bringa
till eder båda två,
som aldrig lät er
tvinga
från idealen gå.
Ett tack för hvad I
gifvit
åt kvinnor och åt män,
för hvad för oss I blifvit
och bli’n för många än!
I forna elevers namn
Ä-r.
Nu vidtog för ungdomen lekarnes stund,
man sjöng och roade sig af hjärtans grund
i fyra timmars tid kring den ståtliga
majstången. Kl. 11 på kvällen samlades åter
många hundraden vid verandan för att
lyssna till direktör Holmbergs afskedstal -
väckande, manande ord till de unga, det
hela ett starkt markeradt
folkhögskoleprogram. »Måtte folkhögskolan, ja, hvarje
skola, stor eller liten, söka blifva en andlig
makt i folklifvet» - det var grundtemat.
Och för att blifva det, måste skolan ej
blott gifva kunskaper utan tända och värma
människosjälar, visa de unga lifvets sanna
mål och goda vägar.
Med aftonhymnen »Villsam är vägen»,
som klingade sällsynt vackert i den härliga
sommarnatten, slöts Tärna folkhögskolas
jubileifest, en rik dag och ett soligt minne
för deltagarne.
Med anledning af det nu firade jubileet
har, såsom förut omnämts, utkommit en
festskrift, som , i ord och bild lämnar en
redogörelse för skolans yttre och inre
historia under det flydda kvartsseklet.
Sålunda lämnas en historik öfver
skolans tillkomst samt dess ekonomiska och
pedagogiska utveckling, en elevstatistik, som
visar, att skolan haft 809 manliga och 614
kvinnliga lärjungar, vidare dikter af A. U.
Bååth, T. Holmberg och Amanda Leffler,
tal och föredrag för folkhögskoleelever m.
m. Ur* denna vackert utstyrda festskrift
hafva vi med benägen tillåtelse i dagens
nummer återgifvit fyra illustrationer,
nämligen dels en lektion af fru Cecilia
Bååth-Holmberg med de kvinnliga eleverna,
hvilkas kurs afslöts samtidigt med jubileet,
dels ock bilder af Tärna folkhögskolas
första hem - i Kumla gamla prästgård -
samt det hus, där hon för närvarande är
inrymd. Främst hafva vi placerat ett
porträtt af skolans föreståndare.
Teodor Holmberg, son af kontraktsprosten,
teol. d:r L. P. Holmberg, föddes i Gardslöf
af Malmöhus län 1853. År 1871 förvärfvade
han sig den hvita mössan i Malmö och tog
1876 vid Sveriges södra högskola fil.
kandidatexamen. Éedan samma år, således blott
vid 23 års ålder, valdes han till föreståndare
för den nyupprättade folkhögskolan, hvars
verksamhet han alltsedan ledt på ett sätt,
som förvärfvat både honom själf och skolan
ett i allo välförtjänt anseende.
För folkbildningssträfvandena har han ifrigt
kämpat icke blott genom oräkneliga föredrag
i humanitära och fosterländska frågor utan
ock genom en ganska flitig
skriftställareverksamhet. Vi behöfva blott erinra örn hans
»Folkliga föredrag och uppsatser», »Från
skolsalen» m. fl._, hvilka vi i denna tidning
anbefallt i våra läsares åtanke och som utgått i
väldiga upplagor.
Under hans trägna arbete har hans maka
troget och oförtröttadt stått vid hans sida.
Hon är ock sedan 1881 föreståndarinna för
den kvinnliga kursen vid Tärna folkhögskola.
Cecilia Bååth-Holmberg, syster till ’den
bekante skalden och forne folkhögskolläraren,
numera docenten vid Göteborgs högskola A.
U. Bååth,’föddes i Malmö 1857. Fadern var
då fängelsepredikant därstädes men bleof sedan
kyrkoherde i Hammarlöfs pastorat. År 1877
ingick Cecilia Bååth äktenskap, och sedan
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
