Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 26. (1,017.) 27 juni 1901
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 26
SVENSK LÄRARETIDNING.
441
föräldrarna och, där så behöfves, gifva
lämplig vägledning.
*
Torsdagens förhandlingar togo sin början
med morgonbön af pastor J. P. Vestin,
hvarefter folkskolläraren Aug. Degerman
höll föredrag om fantasiens betydelse vid
uppfostran.
Därefter diskuterades frågan : »Då ju
folkskolläraren är mest kompetent att bedöma
barnens kunskapsmått och därom utfärda
afgångsbetyg för de barn, som fullgjort sin
skolplikt, månne icke föreskriften om
särskild afgångsexamen, därvid dock någon
kuggning ingalunda lärer förekomma, bör
anses tämligen öfverflödig?»
Inledaren, hr Neander, ville besvara
frågan j åkande, men efter anföranden af hrr
Tennman, Sellberg, P. O. Vestberg i
Hernösand, pastor Öhrvall, Melander m. fl.
antog mötet följande resolution:
Visserligen bör läraren vara och är väl
äfven i de flesta fall »mest kompetent att
bedöma barnens kunskapsmått och därom
utfärda afgångsbetyg för de barn, som fullgjort
sin skolplikt», men då det icke vore nyttigt
för folkets skola och för det allmänna
förtroende, som bör vara hennes bästa skydd, om
inom henne utbildade sig något slags
»lärarehierarki», så anser mötet, att den särskilda
pröfning »i närvaro af skolrådets ordförande
eller någon annan dess ledamot», som
föreskrifves i folkskolestadgans 47:e paragraf, visst
icke är öfverflödig, om ock kuggning mera
sällan förekommer.
En kommitté, bestående af hrr Sellberg,
Berglund och P. Johansson i Eossö
utsågs att utreda frågan om åstadkommande
af sommarkurser efter Ådalen.
Inledningsföredrag om dylika kursers möjlighet hölls
på ett humoristiskt sätt af folkskolläraren
Berglund i For sed.
Nästa möte hålles i Hernösand 1904.
LITTERATUR
Nytt i bokhandeln.
Organistens orgelalbum.
Originalkompositioner för orgel af nordiska tonsättare^ utgifna
af N. E. Anjou och Emil Anjou. Strömsbro,
Utg. förlag. 2:a haft. 3 kr. 50 öre.
Grundnds of Psykologi og Pcedagogik ved
M. Mortensen. Köbenhavn, Lehmann &
Sta-ges forlag. Anden udgave.
Samtal öfver bibliska historien, lämpade
efter den nya normalplanen,, utarbetade till
barnalärares tjänst af Karl Fr. Sundén. Sthm,
A. V. Carlsons bokförlag. Småskolans kurs.
l kr. 75 öre.
Kristendomens hufvudsanningar. Till
undervisning och uppbyggelse framställda i 75
predikningar öfver katekesen af A. G.
Mattsson. Sthm, A. V. Carlsons bokförlag. 3 kr.
25 öre.
Om uppkomsten och äktheten af de fyra
evangelierna och uppenbarelseboken Sif Gustaf Berg.
Sthm, A. V. Carlsons bokförlag (i distr.). l
kr. 75 öre.
To Foredrag af Krist j an 0stergård.
(Skrifter til oplysning og opbyggelse 4.)
Köbenhavn, Lehmann & Stages forlag.
Några blad ur organismernas
utvecklingshistoria af Vilhelm Leche. Sthm, Ljus’ förlag.
l kr. 25 öre.
Fornskandinaviska upptäcktsfärder i
Nordatlantiska hafvet af Karl Ahlenius.
(Studentföreningen Verdandis småskrifter 96.) Sthm,
Albert Bonnier. 30 öre.
Slumrande karoliner af Tord. Sthm. 30 öre.
Fryxells berättelser ur Svenska historien.
Sthm, P. A. Norstedt & söner.
Nationalupp-laga. Haft. 27-31 a 30 öre.
Meyers fremmed ordbog. Köbenhavn, Det
Schubotheske forlag. Haft. 26 o. 27.
Stämningsbilder och berättelser Sif Helene
Lassen. Sthm, i Lars Hökerberg. l kr, 50 öre.
Gäfle 1901. Officiell handbok öfver
utställningarna jämte beskrifning öfver Gäfle stad
med omnejd samt resor till och från
utställningarna, l kr.
Svenska lifförsäkringsbolaget. Kort.
redogörelse för bolagets 10-åriga .verksamhet 1891-
1900. Sthm.
Skolan. 5:e haft. - Dagny. Haft. 9. -
Ljus. N:r 36. - Svensk sång. N:r 22. -
Hälsö-vännen. N:r 11. - Djurvännernas tidning.
N:r 5.
Det pågående
centralstyrelsevalet.
67.
Då undertecknad tillsamman med länets
öfriga kretsordförande framhållit hr P. Borgh
i Lekaryd såsom den lämpligaste att
representera landsbygdens lärarekår inom
centralstyrelsen för S. A. F., må såsom motiv härför
ytterligare tilläggas:
att egentliga landsbygdsrepresentanter äro
hrr Borgh, Broomé och Ahlén;
att däremot M. Tennman tjänstgör vid större
bruk, där skolorna icke äro ordnade på
landsbygdsvis ;
att af de förstnämda Broomé och Ahlén
hufvudsakligen gjort sig kända för sin
verksamhet inom nykterhetsrörelsen, njien att de
för skolan och kåren ej uträttat något,
hvarigenom de gjort sig mera bemärkta utom sina
egna kretsar;
att Borgh däremot genom sin matrikel,
genom sin verksamhet i försäkrings- och
klockarefrågorna, såsom författare, referent vid
större Skolmöten, såsom länsombud m. m.
visat sig med största energi och framgång
kunna verka för kårens och skolans bästa.
På grund häraf anser undertecknad
fortfarande, att P. Borgh äger de största
förutsättningar att framgångsrikt verka i
centralstyrelsen såsom representant för landsbygdens
lärarekår.
Växjö den 20 juni 1901.
Frans Berggren.
68.
Endast några ord mot art. 65.
Ingen har yrkat på hr Åhléns val af
några lokalpatriotiska skäl. Endast därför har
han nämts, att han ansetts som den
lämpligaste landsortsrepresentanten.
Också jag är medlem af I. O. G. T., och
jag är mera intresserad för ungdomens
undervisning i alkoholfrågan än det stora flertalet
där, men då jag diskuterar
centralstyrelsevalet i S. A. F., menar jag mig böra främst se
på den föreningens bästa. Det öfriga ligger
utom denna tidnings område.
Ber för öfrigt att få konstatera, att
artikel-förf. i fråga uppskattat hr Åhléns förmåga ännu
högre än någon af oss. Dalmas.
69.
Som vi anse det vara ett lämpligt tillfälle
att vid årets nu pågående centralstyrelseval
få in ett par förtroendemän, hvilka mera
speciellt äro i besittning af erforderliga
förutsättningar att bevaka särskildt
landsbygds-lärarnes intressen, vilja vi föreslå att, till
undvikande af röstsplittring, ärade kamrater
mera enigt måtte vid förestående val
sammansluta sig kring de båda välkända
landsbygdsrepresentanterna hrr Pehr Borgh i Lekaryd
och M. Tennman i Sandö.
Vi äro nämligen lifligt öfvertygade därom,
att båda dessa kandidater äro fullt kvalifice-
rade att framgångsrikt och värdigt
representera som lärarekårens förtroendemän.
Nässjö den 23 juni 1901.
J. Å. Väller ström. Julius Andrén.
Axel F. Liljeqvist. Nils Hulfberg.
70.
Den verklige norrlandskandidaten.
Då vi nu i valförberedelsens elfte timme
sätta tillbörligheten af hr Ernst Vestbergs
kandidatur på tal, så förutskicka vi genast,
att vårt uppträdande icke får sökas i någon
som helst personlig antipati för den hittills
såsom nära nog själfskrifven ansedde
»norrlandskandidaten». Vi äro de första att
erkänna hr Vestbergs personligt älskvärda
väsen och många andra goda egenskaper både
såsom lärare och människa. Men för öfrigt
måste vi gifva dem rätt, som framhållit, att
hans insatser i det skolpolitiska lifvet varit
och äro skäligen okända utom den egna
verksamhetskretsen. Därom bär Sv. Ltg ett
ojäf-aktigt negativt vittnesbörd. Dessutom söker
man förgäfves hans namn t. ex. på
medlemslistan Öfver föreningens pedagogiska
litteratursällskap (!!). Invändes kanske, att dylikt
>exponerande» icke heller varit i
öfverensstämmelse med hans naturliga läggning och
tillbakadragna »skarplynne». Nå väl! Men man
vet i stället af ortstidningarna, att hans
»skaplynne» kunde tillåta prästkonferensen i Delsbo
för omkring ett år sedan att uppsätta honom
på listan öfver intresserade personer, hvilka
skulle hafva till uppgift att för norra delen af
landskapet söka få till stånd en lokala/delning
af Svenska folkskolans vänner. Då hans
inval skulle onödigtvis öka antalet
stadsrepresentanter uti centralstyrelsen utan att^
tillföra densamma något egentligt plus i
initiativkraft och aktuellt ingripande, ej heller någon
djupare eller mer ingående sakkännedom om
de verkligt egendomliga norrländska
landsbygdsförhållandena, som böra uppmärksammas
mer och mer i samma mån striden om det
norrländska bolagsväsendet tillspetsar sig, och
då vi icke hafva råd att skänka bort en enda
centralstyrelseplats för några om än så
välmenande Mersändamål, så ställa vi härmed
en vädjan till alla föreningens objektivt och
klart tänkande medlemmar, som ännu icke
afgifvit sitt votum, att låta hr Vestberg, såsom
han ock själf helst lär önska, få uteslutande
ägna sig åt sin skolas och sitt skoldistrikts
bästa. Ty att han vid fjorårets val erhöll 168
röster och på grund af denna röstsiffra intog
sista suppleantplatsen, kan väl icke för några
sundt och sakligt resonerande utgöra
tillräcklig motivering för hans inväljande nu..
I hr Mauritz Tennman på Sandö däremot
hafva vi en kandidat från Norrland, sorn
blifvit känd på det enda sätt, som förr plägat
vara tillfyllest för inval i centralstyrelsen.
Visserligen har han undanbedt sig till hr
Vestbergs förmån, men då man känner hr
T:s gamla ståndpunkt till den »speciella»
norrlandskandidaturen (sedan ombudsmötet 1895),
inser man nog, att hans afsägelse endast var
en gärd mera så att säga åt den formella sidan
af saken. Hr T:s kandidatur har blifvit så
väl motiverad, att den går utan någon
särskild för ändamålet påhängd etikett, och vi
för vår del komma att hålla på honom och
icke på hr Vestberg.
Många helsingar.
71.
Ehuru det kan synas vara mer än behöfligt
skrifvet om de olika kandidaterna, må det
ändå vara tillåtet att komma med ett nytt
inlägg i frågan. Låtom oss ihågkomma:
a) att Norrland icke ännu intar en sådan
ställning med hänsyn till S. A. F. att för
denna landsdels speciella förhållanden tarfvas
mer än en representant i centralstyrelsen;
b) att hr Degermans svar till G. (art. 44)
är af den art, att det helt visst gör honom
omöjlig för kandidaturen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0445.html
