Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (1,019.) 10 juli 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
SV ENSK I ,Ä KA11ET1DNING.
N:r 28
0vrigt afgivet et praktiskt Eksempel paa
denne Paastands Rigtighed; thi han
funge-rede som Andenlserer i Skovshoved i 24
Aar, inden han avancerede. Hertil bidrog
det vel. ogsaa, ät han i de politiske
Kamp-åar stillede sig afgjort paa Oppositionens
Side, og det skulde man nu i de Tider helst
lade vsere med, naar man 0nskede et
nogen-Innde hurtigt A vancement. F0rst i Fjor
blev han udnsevnt til F0rstelöerer ved den
Skole, hvor han. nu saa Isenge har virket.
I Mellemtiden var han bleven
Sogneraads-medlem samt nomineret som Skoledirekt0r
Joakim Larmens Efterf01ger paa
Formands-pladsen i »Danmarks Lserer f orening»’. Han
kunde ikke mere forbigaas ved Indstillingen.
Ät Frantz Rasmussen baade i sin
Gerning i Skolen og i Sogneraadet har bragt
Skolevsesenet i Gentofte-Ordrup Sogn saa
långt f rem som muligt er en Sel vf 01 ge.
Men det, der har gjort hans Navn kendt i
videre Kredse, er hans värme Interesse for
alle frisindede og humane Idéer. Han er
saaledes en ivrig og virksom Tilhsenger af
Fredsbeveegelsen, og de, der paa
Skolemodet i Stockholm i 1895 hörte hans
Foredrag om dette Emne og dets Forhold til
Skolen, vil have bevaret et levende
Ind-tryk af, ät Fredstanken i hain har en
baade veltalende og energisk Forksemper.
I det hele taget er han aldrig bange for
ät Isegge Krsefter i for den Säg, han
er-kender for god; bedre Kampfselle kan man
ikke 0nske sig, isaer fordi han har den
Egenskab, som synes ’ät blive noget
ual-mindelig iblandt os, nemlig ät han bliver
urokkelig fast ved sin Overbevisning. Der,
hvor man forlod ham, kan man finde ham
igen. Han er Fremskridtsmand, men han
er som saadan stabil.
I det hele maa det sikkert erkendes, ät
Danmarks Lyererforening kan vaere tjent
med det Valg, den her har gjort, bland t
andet fordi Frantz Rasmussen saavel if01ge
sin Udvikling som sin Sympatin staar
Landets Lserere saa nrer, men dog samtidig
har saa let ved ät komme ind til Byen,
naar hans Nservgcrelse udkrseves enten ved
M0der eller ved Sp0rgsmaal, der finde deres
Afg0relse oppe i den röde Bygning. Han
har altsaa månge Betingelser for ät kunne
blive det Enhedsnuerke, hvorom
Lsererfor-eningens forskellige Bestanddele kunne
sam-ies. - Jeg kan kun tsenke mig den
Ind-vending fra Andenlserernes Side, ät det var
en noget kort Forn0jelse, de havde af
Frantz Rasmussen som deres sserlige
Re-preesentant, men de faar tröste sig med, ät
hvad man ved Erfaring har Igert i 24 Aar,
det glemines ikke i det 25de.
Frantz Rasmussens Hukommelse plejer
aldrig ät svigte, naar det gaelder. L0fter
eller Förpligtelser.
Ett annat blad fäller med anledning af
hr Rasmussens tjugufemårsjubileum
såsom lärare det allmänna omdömet, att han
»baade formel t og reelt er Representant
for Frisindet og Fremskridtsviljen indenfor
den danske Lsererstand».
Ett vackrare och för Danmarks Lserer-
fbrehings närmaste framtid mera lofvande
betyg kan ,väl~ knappast gifvas. F. B.
Iste .Kårakter = högsta betyget; Firserne
= 80-talet; midlertidig =.tillfällig; uheldige
= ogynnsamma; lade va>re med = låta bli;
nomineret = utsedd; Indstillingen = förslaget;
er en Selvf01ge = är själfklart; Kampfselle =
stridskamrat; forlod = lämnade; den r0de
Bygning = ecklesiastikdepartementet.
Ett märkligt försök med
godt resultat
Under rubriken »Ett märkligt försök»
fingo denna tidnings många läsare i n:r 38
af förra årgången reda på ett experiment,
som under det gångna året gjorts vid
Kristianstads folkskolor: undervisning i tyska
språket i folkskolans femte klass. Efter
en kortfattad redogörelse för närmaste
ändamålet med denna undervisning, ledd af den
framstående skolmannen, rektorn vid
Kristianstads allmänna läroverk d:r B. J:son
Bergqvist, afslutades artikeln rned följande
ord: »Folkskolans lärarekår har all
anledning att med största intresse afvakta
resultaten af hans undersökning. Utan att vilja
gå denna i förväg tillåta vi oss uttala
såsom vår förmodan, att man i Kristianstad
kommer att göra ungefär samma erfarenhet
i förevarande -hänseende, som förut gjorts
i Göteborg samt vid borgareskolan i Gäfle
och Grewesmiihlska skolan i Stockholm.»
Undersökningarna äro nu afslutade, och
resultaten tillgängliga. För att få fullt
exakta upplysningar härom aflade
under-I tecknad ett besök hos rektor Bergqvist,
som med nöje tillmötesgick min önskan
och meddelade mig, hvad. jag här nedan
vill delgifva tidningens läsare.
Anledningarna till att rektor Bergqvist i
samråd med folkskolornas i Kristianstad
inspektör, generalmajor C. Sjöcrona, vid
skolan anordnat undervisning i tyska
språket kunna sägas vara dels
praktiskt-peda-gogiska, dels psykologiskt-pedagogiska.
Kristianstads samhälle har varit så lyckligt att
i början af förra århundradet ha ägt en
man, varmt nitälskande för folkbildningen
och mer klarsynt och fjärrskådande än de
flesta på hans tid, handlanden J. H. Dahl.
Vid sin död 1836 hade han donerat
ansenliga summor till främjandet af bildning
och upplysning bland sitt samhället barn,
särskildt bland de obemedlade. Sålunda
upprättades redan 1837 genom af honom
testamenterade medel J. H. Dahls flickskola,
som sedan ända till våra dagar inom
samhället gått i téteii med folkbildningens fana
högt uppburen. Samtidigt hade J. H. Dahl
vid stadens allmänna läroverk fäst en annan
donation, afseende med den upprättandet
af en »läroklass» för att bereda
»obemedlade stadens ynglingar, hvilka ägna sig åt
näringarna och förut förvärfvat nödiga
ele.-mentarkunskaper», en praktisk utbildning.
Denna fond, deri s. k, »Dahlska
apologist-fonden», har sedan under årens lopp, då
på grund af läroverkens nuvarande
anordning en dylik »läroklass» ej lämpligen kan
inrymmas i organisationen, fått stå på till-
växt och uppgår nu till den respektabla
summan af 140,000 kr. Gång på gång ha
från k. m:t till läroverkskollegiet i
Kristianstad- inkommit påminnelser om afgifvande
af förslag till nämda fonds användning,
men lika ofta här man af "skäl,, ^om förut
framhållits, anhållit om uppskof I afvaktan
på framtiden.
Då kollegiet förra hösten under rektor
Bergqvists ordförandeskap hade att afgifva
dylikt förslag, begärdes jämväl uppskof tfll
utgången af nästa år i afvaktan på
läroverkskommitténs utlåtande, men med tanken
på den allmänt medborgerliga examen, som
under de senare åren på allvar ifrågasatts
såsom lämplig kompetens för åtskilliga
sysslor i statens turist, hvilka ej anses
betinga hela gymnasialundervisningen som
underlag, och hvilken examen troligen
kominor att af läroverkskommittén förordas,
ville kollegiet under förhoppning om att en
dylik förordad afslutningsklass vid läroverket
komme till stånd, göra det uttalande, att
den Dahlska »läroklassen» lämpligen kunde
tjäna som underlag för nämda
aislutnings-klass, kunde blifva en brygga, öfver hvilken
lärjungar från olika håll, äfven från
folkskolans ’ femte klass, kunde »växlas in» i
af slutningsklassen.
Men då framträder alltid invändningen:
»Kan folkskolan på sin nuvarande
ståndpunkt meddela ett sådant mått af
kunskaper, att lärjungar, som genomgått dess
femte klass, kunna fullt tillgodogöra sig
den undervisning, som i en dylik »lärö-.
klass» komme att gifvas?» Och framför
allt: »Kan den insikt i svenska språket,
som folkskolelärjungarna äga, tjäna som
grundval .för en på jämförelsevis kort tid
meddelad tillräcklig kännedom i ett eller
två lefvande språk?»
För att på erfarenhetens väg komma till
klarhet i ofvannämda frågor har rektor
Bergqvist under det gångna året anordnat
gratiskurser i tyska språket för sådana
gossar och flickor inom folkskolans femte klass,
som förklarat sig villiga att deltaga i denna
undervisning. Tretton flickor och tre gossar
ha deltagit i kursen. Rektor Bergqvist har
oegennyttigt nog offrat både tid och arbete
på kursen under hela året och därigenom
gifvit Sveriges lärarekår ett nytt bevis på,
sitt varma intresse äfven för folkskolan.
Stadens inspektör har också med särskildt
intresse följt denna undervisning och genom
lämpliga organisationsåtgärder underlättat
arbetet för såväl lärare som barn.
Vid sidan om dessa ofvan angifna, rent
praktiska skäl, som legat till . grund för
kursens anordning har rektor B. äfven haft
andra, som vi kallat
psykologiskt-pedagogiska. Han har nämligen velat pröfva den
använda metodens lämplighet i några
afseenden, om hvilka han förut ställt sig tvif>
lande. Som emellertid dessa undersökningar
voro helt personliga och ej stå i samband
med de synpunkter, från hvilka frågan här
belyses, skola vi helt utelämna dem, detta
så mycket hellre som rektor B. själf
kommer att i någon .pedagogisk tidskrift skrifva
en:tutförlig afhandling härom.
Rektor B. medgafr att det i viss/m^n
hade varit bättre,, om alla kursdeltagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
