Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (1,021.) 24 juli 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
507
Jordbruket och
folkskolan.
Den första laiidtbrukskurseii för
folkskollärare har i dagarna hållits å
Nordiska landtbruksskolan i Hagaberg i
närheten af Jönköping. Kursen började
den 15 dennes och afslöts i lördags.
Bland deltagarne märktes 20
folkskollärare och 6 folkskollärarinnor.
Skolan har ett vackert läge i närheten
af Ljungarums anhaltstation i en af
Vätterbygdens fagraste nejder. Den är
inrymd i ett ståtligt tvåvåningshus,
omgifvet af höga björkar.
En deltagare i kursen skildrar i en
längre skrifvelse till oss, hur föreläsaren,
direktören P. Jonsson-Kös j ö, vetat att
med storm taga alla sina åhörare, hur
han oförtröttad hållit på 2-3 timmar
i sträck utan att unna sig någon hvila,
hur han använde en
undervisningsmateriel af 5,000 nummer, ordnad och
sammansatt af honom själf och
omfattande alla möjliga områden af djur-,
växt- och stenriket. Den ena dagen
tager han eleverna med sig ut i skog
och mark, den andra för han dem till
försöksfältet och visar dem kulturväxter
och amerikanska åkerbruksmaskiner -
båda ännu här ej kända och profvade.
De folkskollärare, som deltogo i
kursen, tillhörde mestadels den kategori af
lärare, som vid sidan om sin lifsgärning
syssla med jordbruk. Flera af dem
hafva gjort storartade odlingar å
mossjord eller stenbunden mark, idka
biskötsel eller dylikt, samt hafva i
praktiken ådagalagt, hurusom lärarekåren kan
äfven i bokstaflig mening bryta bygd.
Angenäma utfärder gjordes till
Grästorp, till mosskulturföreningens
försöksfält vid Flahult, till Taberg och
Jönköping.
Som mål för svenska jordbrukets
utveckling ställer föreståndaren småbruket,
hvilket skall utjämna klassmotsatserna
och varda synnerligen gifvande, om det
understödes af binäringarna. Det danska
husmansbruket framhölls ständigt som
vår förebild. Här hafva lärarne en
uppgift att fylla: de skola taga hand om
jordbruket liksom om slöjden, göra
skolträdgårdarna till mönsteranläggningar
och genom att väcka kärleken till jorden
hos de unga hämma inflyttningen till
städerna.
Som bekant var kursen afgiftsfri, och
de 5 först anmälda lärarne erhöllo
dessutom fritt vivre under kursen. Nästa
år anordnas en likadan kurs - må då
vakne män i kommunalförvaltning och
hushållningssällskap genom bidrag till
resekostnaderna göra det möjligt för
lärarne att infinna sig i stora skaror vid
Hagaberg! slutar vår meddelare.
En annan lika entusiastisk
kursdeltagare skrifver till oss:
Direktör P. Jönsson-EösjÖ synes vara
lifligt öfvertygad om, att ett folks
själfständighet och andliga odling blott där kan bestå,
hvarest folkets kärna utgöres af en fri och
kraftig jordbruksbefolkning på egen torfva.
Då nu tidsandan till följd af rådande
missförhållanden synes mer och mer medföra
ring-aktning- för jordbruksnäringen och då
storindustriens grottekvarn allt mera slukar
den bästa arbetskraften, är hr Kösjös
sträfvan en fosterländsk mission, värd allt
erkännande, och folkskolans målsmän kunna
på många sätt, utan att försumma sin egen
uppgift, gifva denna sträfvan ett kraftigt
understöd.
På ett lättfattligt och sakrikt sätt har
direktören i breda och raska drag gifvit
sina åhörare en klar och intresseväckande
inblick uti det grundläggande och
väsentligaste angående våra allmännaste
kulturväxters odling och växtföljd, växternas
näringsbehof och näringsämnenas
beståndsdelar, betydelsen af rotfrukters och
balj-växters odling1 samt det hufvudsakligaste
om husdjurens vård och utfodring*.
J. Nilsson "f*. Efter mer än
årslångt sängliggande i följd af ett
slaganfall afled den 14 dennes uti Skurups
klockaregård, Mim., organisten och
kantorn därstädes Jöns Nilsson, en af den
skånska klockarekårens äldsta och mera
bemärkta medlemmar.
Han var född 1820 i Svedala, tog
1840 i Lund folkskollärare-,
klockare-och organistexamen samt blef strax
därefter folkskollärare vid Svaneholms skola
i Skurup. År 1862 kallades han till
kantor och organist i samma församling och
har således varit dess tjänsteman i 60
år. Ända till ett par år före sin
bortgång kunde han själf tjänstgöra.
Liflig, energisk och intresserad för alla
kommunens angelägenheter var han
värderad af gammal och ung och icke minst
för det blida, sant kristliga drag, som
genomgick hela hans karaktär under de
senare åren.
Hvarför - därför. Uti tidskriften
Bulletin Pedagogique påpekar en fransk
folkskoleinspektör ett nytt sätt att väcka och
underhålla skolbarnens intresse. Läraren har
en s. k. f rågbok. Hans lärjungar hafva
till-låtelse att uti denna införa frågor rörande
hvilket ämne som helst, i hvilket de önska
närmare upplysningar. I tur och ordning få de
uppträda och framställa sina frågor till
klassen,, hvilken under lärarens ledning söker
besvara dem. Sedan ett riktigt svar erhållits,
blir det i frågboken antecknadt.
Inspektören försäkrar, att detta »ämne»,
h varåt en kvarts timme om dagen är
anslagen, medför mycket goda resultat. Den
omständigheten, att lärjungarna själfva icke blott
uppgöra frågorna utan ock framställa dem,
håller ett vaket intresse vid lif. - Idén synes
icke oäfven. Vid tillämpningen torde dock
blifva besannadt, att »en tokig kan fråga mera
än sju visa kunna besvara».
Språkundervisning- medelst - fonograf
har man nu börjat meddela i England. En
skicklig språklärare »intalar» fonograf rullar.
Dessa sändas till lärjungen. Denne placerar
en rulle i sin fonograf och kan nu höra de
ord, som hans lärare - kanske tjogtals mil
aflägsen - uttalat, på samma gång han ser
dem i sin bok. Det tryckta ordet blir
sålunda omsatt i det talade. Lärjungen har i
sitt eget hem en lärare, som troget och tåligt
upprepar en gifven text eller ord, så ofta
lärjungen sådant önskar.
Genom denna metod, hvilken betecknas
som det nya seklets största framsteg på
språkundervisningens område, anser man sig
hafva gjort undervisning pr korrespondens
fullt lämplig äfven för undervisning i
lefvande språk.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
361. 750-X. 1) Ingen pension. Det
fordras minst 25 tjänste- och 50 lefnadsår för
att få af k ort ad pension, så vidt ej obotlig1
sjukdom föreligger. 2) Vid obotlig1 sjukdom
fås efter 24 tjänste- och 48 lefnadsår 87
procent af hel pension.
362. M. B. 41. Beror på om det tillägg-,
som beviljades Eder år 1896, afsåg- blott
det året eller var bindande för framtiden.
363. -o-a-e-. Folkskollärarnes
pensionsinrättning- (adr. Storkyrkobrinken 12,
Stockholm) plägar bevilja
skolhusbyggnadslån.
364. K. J. E. S. 1) I regeln
domkapitlet. 2) Nej. 3) Ja. 4) Ja. 5) Ansökan
till k. m:t (insändes till registratorn i
ecklesiastikdepartementet). 6) Alla betyg. 7)
Ja (med anhållan att få framdeles
komplettera).
365. A i E. 1) och 2) Intet minimum
fastställdt i folkskolestadgan. 3) Jo. Det
är domkapitlet, som fastställer reglementet.
4) Intet stadgande.
366. Albert. Folkskolestadgan är en
administrativ författning, utfärdad af k. m:t.
Detsamma är förhållandet med
läroverksstadgan. Däremot är döfstum- och
blind-undervisningen ordnad genom af k. m:t och
riksdagen antagen lag.
367. Ernst 30. Det finnes i vårt land
tre af staten understödda anstalter för
utbildande af lärarinnor för skolkök, nämligen
Uppsala enskilda läroverk, Ateneum för
flickor i Stockholm samt den af Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse anordnade
undervisningskursen.
368. Lura. Borde vara tillåtet. Oss
veterligt intet stadgande...
369. J. Gr. E. T. Är det icke snarare
så, att sista månaden under vårterminen
är öfverläsningstid? Bestämmer
reglementet något härom?
MINNESLISTA
Juli.
26. Östra härads lärareförenings möte i
Ökna.
30. Linköpings stifts organistföreningsmöte
i Linköping.
31. Sydöstra Skåne-kretsens möte i Stiby.
-l aug-. Linköpings stifts 6:e folkskollä-
raremöte i Linköping.
-l o. 2 aug. Skara stifts 44:e
folkskolläraremöte i Alingsås.
Aug.
3. Ousbyortens lärareförenings möte i
Ousby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
