- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
534

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (1,023.) 7 augusti 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

534

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 32

Från det mörkaste Småland.

Under rubriken »Skuggor och
dagrar fråji Smålandsbygden»
förekommer i "stockholmstidningen »Dagen»
en > sMe skildringar af signaturen
Socins-, "Bland dessa skildringar
påträffas äfven en med underrubriken
j . / Bet tidiga barnarbetet,

hvilken vi här taga oss friheten
återgifva. Den är af följande lydelse:

Till följd af den ringa tillgängliga
arbetskraften måste barnen tagas i
anspråk för jordens skötsel. Redan vid
7-8 -års ålder börja barnen arbeta, och
att se 11 års pojkar med lien följa de
äldre å fältet är ej ovanligt. Om nödig
tillsyn utöfvades, behöfver ju detta
ti-diga- arbete ej vara farligt, helst som
det vanligen förrättas i friska luften.
Men det torde vara alldeles säkert, att
barnen ofta ofveranstrangås. Man kan
döma härtill af barnens förkrympta växt
och af de många kronovraken vid
bevä-ringsmönstringarna. Att klagomål höras
från folkskollärarna är naturligt. Att
arbeta en 6 å 7 timmar i skolan och
sedan vid hemkomsten sköta harf eller
räfsa under en tre å fyra timmars tid,
måste leda till öfveransträngning, för
att icke tala om, att läxläsningen
försummas och uppmärksamheten under
skoltimmarna i hög grad förminskas.
Då denna fara af tidigt barnarbete väl
torde komma att tilltaga genom den
ständiga minskningen i arbetskraften,
borde i tid anstalter träffas för att
förebygga densamma genom kontroll eller
lämpliga lagbestämmelser.

*



Detta uttalande gaf oss anledning
att bläddra litet dels i
ecklesiastikdepartementets berättelse om
folkskolorna för år 1897? dels i
folkskoleinspektörernas förlidet år utkomna
sexårsberättelser för att efterforska,
om uttalandet funne bekräftelse i
dessa dokument. Vi låta
ecklesiastikdepartementet tala först.

Inom Kronobergs län funnos vid 1897
års slut på 159,169 invånare: 80
skoldistrikt, 48 fasta folkskolor med en och
l med flera än en lärare eller lärarinna,
78 folkskolor flyttande på-två och 22
på tre stationer, 6 fasta mindre
folkskolor samt 28 fasta och 162 flyttande
småskolor eller tillsammans 149
folkskolor, 6 mindre folkskolor och 190
småskolor. Frånräknas Växjö stad, som väl
får antagas ha sitt skolväsen väl
ordnadt, så återstå för landsbygden 147
folkskolor, 6 mindre folkskolor och 188
småskolor på 151,853 invånare. Gifvet-

vis komma samtliga flyttande skolor på
landsbygden.

Hela antalet under år 1897
undervisade barn utgjorde i de fasta skolorna
på landsbygden 5,494 och i de flyttande
17,625 eller tillsammans 23,119. Då
hvarje skola på landsbygden hade
endast en lärare eller lärarinna, utgjorde
således lärarepersonalen 341, hvadan
hvarje lärare eller lärarinna i medeltal
hade nära 68 barn att undervisa.
Fördelade efter fasta och flyttande skolor
undervisades i de förra nära 80 och i
de senare något mer än 67 barn af
hvarje lärare eller lärarinna.

Utgifterna för skolväsendet uppgingo
enligt samma källa för år 1897 till kr.
1,83 för hvarje person af folkmängden
och kr. 12,15 för »hvarje barn i
allmänna folkskolan».

Härvid är att märka, att intet län
i hela riket har så små utgifter för
sitt folkskoleväsen, efter
invånaretalet räknadt, och att endast ett län,
nämligen Västerbottens, har mindre
utgifter för hvarje barn i skolan. I
sistnämda län äro utgifterna pr
invånare kr. 1,88 och pr barn kr. 11,83.
Men så är också Kronobergs län ett
af de tre lyckliga, som vid 1897 års
slut hade behållning i sina
skolkassor, belöpande sig i medeltal till 564
kr. på hvarje skoldistrikt.
#

Vi öfvergå så till
folkskoleinspektörernas berättelser om folkskolorna
inom Växjö stift åren 1893-1898.

Enligt rektor Arcadius berättelse
funnos inom hans inspektionsdistrikt, som
omfattade Kinnevalds och Allbo kontrakt,
116 skolor vid 1898 års slut. Af dessa
voro 62 småskolor, 51 folkskolor och 3
mindre folkskolor.

Om, säger han, skolornas antal räknas
lika med lärarnes, hvilket öfverallt är
fallet med undantag af Växjö stad, så
funnos 1898 en småskola på 834
invånare och en folkskola eller mindre
folkskola på 885 invånare.

Af de 116 skolorna voro 13
småskolor, 23 folkskolor och 3 mindre
folkskolor fasta samt 49 småskolor och 28
folkskolor flyttande, alltså tillsammans
39 fasta skolor mot 77,flyttande.

Angående undervisningstiden för hvarje
barn inhämtas af en tabell, att denna
i 6 fasta småskolor och 5 fasta
folkskolor utgör 341/-2 veckor - d. v. s.
det lagstadgade normala - i en fast
folkskola 32Va; i en fast och 5
flyttande småskolor samt 3 flyttande
folkskolor 19Va; i 6 fasta och 22 flyttande
småskolor, 10 fasta och 7 flyttande
folkskolor samt en mindre folkskola 17l/4,;
i 6 fasta och 4 flyttande folkskolor 16V4
veckor. Mer än 17x/4 veckor for en
afdelning och mindre för en annan
förekommer i 8 flyttande småskolor samt
en fast och 4 flyttande folkskolor. 13
veckor ha 14 flyttande småskolor och
7 flyttande folkskolor samt mindre än
13 veckor 3 flyttande folkskolor.

Af 8,407 år 1898 undervisade, barn
erhöllo 519 eller 6,2 % undervisning i
fasta småskolor utan afdelningsläsning,,
2,524 (30 %) i flyttande småskola eller
småskolor med afdelningsläsning, 859
(10,2 %} i fasta folkskolor utan
afdelningsläsning, 4,347 (51,7 %) i flyttande
folkskolor eller folkskolor med
afdelningsläsning samt 158 (1,9 %} i miiM-Ä
folkskolor.

Såsom häraf synes, åtnjöto 16,4 ’%
Sif de undervisade barnen undervisning
i fasta folk- eller småskolor utan
afdelningsläsning, medan däremot ej mindre
än 83,6 % fingo nöja ’sig med en
undervisning, som icke på långt när
tillfredsställer nutidens kraf. Att nära &2 %
undervisades i abnorma skolformer ar ett
mycket nedslående faktum. Ej mindre
nedslående är den upplysningen, att
antalet barn, som saknat undervisning »af
annan anledning» stigit från 25 eller
ej fullt 0,3 af de skolpliktiga år 1893
till 229 eller mer än 2^ % år 1898,
och inspektörens förklaring öfver detta
märkliga förhållande är mer än behöflig.
Den lyder så:

Den starka ökningen från och med 1895
i antalet af de barn, som saknat
undervisning »af annan anledning»,, beror på
noggrannare bokföring och redovisning af
samtliga skolpliktiga barn, hvilken också är
orsaken till den samtidiga ökningen i de
skolpliktiga barnens antal, som skenbart ägt
rum på samma gång, som folkmängden
minskats. De barn, ~ som saknat
undervisning- »af annan anledning», äfvensom de,
som undervisats i hemmet, äro till största
delen sådana barn, som på grund af svåra
skolväg-ar icke sändts till småskolan, fastän
de inträdt i skolåldern. Endast rent
undantagsvis finnas i detta inspektionsområde
föräldrar, hvilka såsom separatister afhålla sina
barn från skolan.

Denna förklaring må nu gälla hvad
den kan, men själfva faktum kvarstår
emellertid oförändradt.

Skolgången bland de i skolan inskrifna
barnen synes äfven lämna åtskilligt
öfrigt att önska, såsom framgår af en
annan tabell. Enligt denna utgjorde
medeltalet af de försummade
skoldagarna år 1898 på hvarje barn 9,2 % i
fasta småskolor utan afdelningsläsning,
8,6 % i flyttande småskolor och
småskolor med afdelningsläsning, 7,4 % i
fasta folkskolor utan afdelningsläsning,
6,3 % i flyttande folkskolor och
folkskolor med afdelningsläsning, 6,4 % i
mindre folkskolor eller i medeltal 7,3 %
pr barn i samtliga skolor.

Kostnaderna för skolväsendet inom
detta inspektionsområde ha i medeltal
uppgått till 13,8 öre pr fyrk årligen
för landsbygden och 90 öre pr
bevillningskrona ( - 9 öre pr fyrk) i Växjö
stad, en utdebitering som ej kan sägas
vara orimligt hög.

Inom folkskoleinspektören J. A.
Franzéns inspektionsdistrikt, som omfattade
alla de återstående kontrakten af Växjö
stift, funnos vid 1898 års slut 112 fasta
ocb 255 flyttande eller tillsammans 367
småskolor samt 148 fasta och 141 flyt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free