Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (1,023.) 7 augusti 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
SVENSK LÄEARETIDNING.
N:r 32
under villkor, att för stationsinspektoren
vid centralstationen i Stockholm
uppvisas vid bortresan det af föreståndaren
för sommarkursernas byrå undertecknade
tillträdeskort till kurserna äfvensom
järnvägsbiljetten, samt vid resan från
Uppsala vederbörlig fribiljett, hvilka
biljetter skola af bemälda tjänsteman förses
med påskrift om uppehållet.
Deltagare i kurserna, som önskar från
Uppsala färdas annan väg än på
ditresan, må erhålla fribiljett för en
väg-sträcka af statsbanorna i längd
motsvarande den del af samma banor, öfver
hvilken resan skett till Uppsala.
Å Uppsala-Gäfle–Ockelbo, Södra
Dalarnes och Siljans järnvägar har fri
återresa beviljats på samma villkor som å
statens järnvägar. Begäran om samma
förmån är framställd till Gäfle-Dala
samt Mora-Vänerns järnvägar.
Danska kujtusministerns forna
lärareplats
i Stadil är nu förklarad till ansökan
ledig före den 22 dennes.
Begynnelselönen är 700 kronor, hvartill
kommer 100 kronor som
kyrkosång-arelön, för offer m. m. 380 kronor
samt dessutom bostad, trädgård och
vedbrand. Som man ser? var det
ej under särdeles lysande
förhållanden i ekonomiskt afseende som den
nuvarande kultusministern verkat och
mognat för sin nuvarande värdighet.
Danska lärarekårens
förhoppningar
med anledning af J. C. Christensens
utnämning till kultusminister taga sig
uti »Dansk Skoleblad» bl. a. följande
uttryck:
Ligesom vi Lserere betragter det som
en ^Ere, ät denne Månd er en af vore
egne, og lige saa vist som Chr.-Stadil
paa Forhaand har erhvervet sig
Lserer-standens Tillid og Sympati, im0deses
hans fremtidige Virksomhed med lyse
Forhaabninger om ät det maa lykkes
ham ät gennemfore sunde og gode
Reformer paa Skolevsesenets Omraade og
i det hele ät styre Skolen i en
demokratisk og frisindet Aand.
SKO LNYH ETER
Vid biskopsvisitationer å lands
bygden plägar det ofta inträffa, att
förhör hålles med skolbarnen.
Eskilstuna-Kuriren skildrar i ganska bjärta färger,
huru det tillgick vid en nyligen hållen
biskopsvisitation i Ärila kyrka.
Tolf lärare och lärarinnor voro
tillstädes, och förhöret började därmed, att
barnen fingo läsa upp hvar sin
bibelvers innantill, hvilket skedde från 12
platser i kyrkan på samma gång, och
sedan upprabblades från lika många tiäjl
ett katekesstycke, hvilket gjorde ett allt
annat än behagligt intryck af ett
sammelsurium.
Under förutsättning att tidningens
skildring är verklighetstrogen, måste man
gifva den rätt däruti, att biskoparne på
detta sätt ej just kunna inhösta någon
synnerligt rik fond af erfarenhet om
skolväsendet.
- Som en skarp motsats härtill kan
förtjäna anföras det intryck, som en
brefskrifvare till Svensk Läraretidning
fick vid en af biskop Gottfrid Billing den 27
juli hållen biskopsvisitation i Ö, Ljungby
och Kellna församlingar, Krist. Sedan
lärarne först i tur och ordning hållit
förhör med sina respektive klasser,
fortsatte biskop Billing själf undervisningen
och visade sig vara en synnerligen
skicklig barnalärare. Sättet och
uppträdandet var vänligt och sympatiskt, liksom
frågorna framställdes på ett synnerligen
klart och redigt sätt, så att det hela
verkade som en mönsterlektion. I sitt
sluttal lade han lärarne på hjärtat
att vid undervisningen i religion betona
vår kristna läras hufvudpunkter och att
icke offra för mycket tid och krafter på
mindre viktiga moment däri.
En fråga för dagen behandlade
kyrkoherden fil. d:r B. Oléen i Gladsax
vid Sydöstra Skånes lärare- och
lärarinneförenings möte i Stiby folkskola
den 31 sistl. juli. Den lydde: »Kan
allmänna värnplikten få någon vidare
betydelse för folkskolan?»
Sedan talaren påpekat skolans tvänne
huf-vuduppg-ifter, uppfostran och undervisning,
omnämde han inledningsvis de makter, som
folkskolan bör hafva vid sin sida, nämligen
familjen och kyrkan. Familjen borde vara
ett kraftigt stöd för skolan, men det stöd,
familjen nu mera lämnar denna, ansåg talrn
ej mycket vardt, enär familjelifvet i
närvarande tid går mera tillbaka än framåt.
Familjen tyckes också allt mera förlora
intresset för vår folkskola: de bättre lottade
familjerna vilja ej skicka sina barn till
folkskolan under förmenande, att de där ej få
lära något af mera bestående värde, utan
de skicka dem till våra allmänna läroverk,
hvilket är och blir till stort men för
folkskolan. De fattiga vilja icke heller att
barnen utan afbrott under hela sin skoltid skola
bevista skolan; många föräldrar säga: »Våra
barn blifva i alla fall icke annat än arbetare»,
och de vilja därför hafva skoltiden så kort
som möjligt. Folkskolan har däremot,
menade talaren, ett mycket godt stöd i vår
svenska kyrka, men om folkskolan skall
draga nytta af detta stöd, så måste kyrka
och skola förlåta hvarandras fel och brister
samt se efter, hvad godt där finns hos båda
och allt mer sträfva att tillgodogöra sig detta.
Tal:n varnade allvarlig-en för måiigläseriet,
som allt mer vill tränga in och försvag-a
folkskolan. Konfirmationen framhöll han
däremot såsom ett mycket godt stöd för
folkskolan. Denna senare skall emellertid icke
blott bibringa lärjungen kunskaper utan
äfven uppfostra honom, ty annars blir han
blott en läxläsningsmaskin.
Nu klag-ar man emellertid i våra dagar
så mycket öfver att barnen, när de lämna
skolan, så lätt blifva hvad man kallar
slyng-lar, ligapojkar eller allt mer förvildade, men
då vill eller åtminstone borde värnplikten
lära dem pli och lydnad, punklig-het och
arbetsamhet m. m. Skall så ske, måste
emellertid militären vara sin uppgift vuxen. En-
dast i detta fall kan han utöfva inflytande
på vår ungdom. Han bör nämligen lära
den, hvad skolan och kyrkan icke tillfyllest
förmådde, nämligen att arbeta raskt,
punktligt och ordentligt, att taga i med lif och
själ, visa blind lydnad och ett godt
uppförande m. m. Om så sker allt mer, kan
skolan hafva mycket att lära af den
allmänna värnplikten, i hvilken skolan också
har ett godt stöd vid de ungas uppfostran.
Om vår ungdom skall blifva god, fordras af
såväl läraren (kyrkans och skolans) som
militären, att han i sin undervisning och
fostran inlag-ger hela sin goda personlighet,
ty personligheten gör ett djupt intryck på
lärjungarna. Äro vi själfva personer, som
regeras af Guds helige ande, och söka vi
inplanta denna ande hos vår ungdom, så
skall denna bli sanningsälskande, punktlig,
lydig-, villig och tacksam, en ungdom, hos
hvilken det goda kommer till sin fulla rätt.
Hemmet, skolan, kyrkan och militären borde
gemensamt sträfva efter att, ledda af samme
ande, fostra vår ungdom till en fast kärlek
till sanningen, till det ovillkorligt rätta och
g-oda, till pliktkänsla samt till sinne för det
sköna och härliga.
Folkhögskolorna. De kvinnliga
kurserna hafva afslutats vid ytterligare
åtskilliga af våra folkhögskolor.
Den 31 juli hölls en talrikt besökt
afslut-ning-sfest vid Skurups folkhögskola i Skåne.
Eleverna hade varit 27. Af skurning-stålet
hölls af kyrkoherden J. G. Malmström i Espö,
hvilken talade om »konsten att bibehålla
sin ungdom».
Samma dag- afslöts kursen vid Fridhems
folkhögskola i Svalöf, Mim. Elevantalet hade
här uppg-ått till 17. Föredrag hölls af
kyrkoherden O. Le van i Knästorp om Luthers
husliga lif, hvarvid tal:n särskildt påpekade,
hurusom den stora reformatorns maka genom
sin husliga talang- var solen i hans hem.o
Vid Södermanlands folkhögskola på Åsa
slöt åttonde kursen den 29 juli.
Föredrag-höllos af kand. C. Schöldström i hushålls- och
hälsovårdslära och om Färöarne af
föreståndaren direktör Brockman, som ock
redog-jor-de^för kursen, hvari 25 elever deltagit.
Alfsborg-s läns folkhögskola i Herrljunga
afslöt också sin kvinnliga kurs den 29 juli.
Andre läraren Alb. Molin höll föredrag om
»midnattssolens land» och föreståndaren, fil.
kand. S. Velin höll ett väckande
varmhjär-tadt tal till de utgående kvinnorna,
hvarjämte folkskolläraren Lars Lunell uppläste
ett af honom förf att adt, hög-stäm dt kväde.
Afslutning-stalet hölls af kyrkoherden
Kellgren i Vänersborg1. Eleverna hade varit
23.
Vid Lunnevads folkhögskola, Östg-., afslöts
den 2 dennes nittonde kvinnliga kursen.
Föredraget hölls af hr Christensen från
Askovs folkhög-skola i Danmark,
föreståndaren, fil. kand. H. Odhner höll afskedstal
till eleverna och af sluttning-stålet hölls af
domprosten J. Personne i Linköping-.
Vid Hvilans folkhögskola, som under
sommarkursen haft 40 elever, hölls afslutning
den 31 juli. Gymnastik, folkdanser och sång
inledde festen, hvarefter andre läraren fil.
lic. E. Ingers höll föredrag- om Fredrika
Bremer, och domprosten P. Eklund höll
afslut-ning-stalet.
Den l dennes afslöts kursen vid Blekinge
läns folkhögskola i Ronneby. Andre läraren
fil. kand. v. Sydow höll föredrag- om
Inkasfolket, och föreståndaren Helmstein sade
eleverna sitt farväl och medlärarne sitt tack.
I Grimslöfs folkhög-skola slöt kursen samma
dag. Föredrag hölls äfven här af fil. lic.
Ingers om Fredrika Bremer, och
föreståndaren Vifell uttalade till eleverna några
gripande maning-ens ord i afskedets stund.
I Värmlands läns folkhögskola hade
eleverna vid den tionde sommarkursen varit 28.
Kontraktsprosten Berg afslöt kursen den l
dennes med ett varmt tal till lärare och
elever.1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
