Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (1,023.) 7 augusti 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
- På grund af skarlakansepidemi hafva
skolorna i Nykroppa, Vrml., blifvit stängda
i följd af provinsialläkarens hemställan.
- Skogsplantering ligger skolrådet i
Valbo, Gflb., varmt om hjärtat. Det har
nyligen beslutat, dels att folkskolans barn, där
sig göra låter, skola en dag hvarje vår’l
sällskap med sina lärare undervisas i
frösådd och dels att vid hvarje skola skall
inrättas en liten plantskola för uppdragandet
af barrträdsplantor.
- Sydöstra Skånes lärare- och
lärarinneförening utså£>; vid möte den 31 juli till
styrelse: folkskollärarne J. V. Paradis i
Benestad (ordförande), J. A. Vallin i Tomelilla
(vice ordförande), L. J. Fryzell i Spjutstorp
(sekreterare), M. Larsson -i Borrby, A. L.
Hyllen i Tosterup, K. M. Holst i Hörup samt
lärarinnorna Maria Lundberg i Tosterup och
Ingrid Lundahl i Hörup.
- Por egen hand lyktade f. d. läraren
vid Erstaviks folkskola, Nacka, Sthm, August
Johan Nyström sitt lif natten till den l
dennes. Han befanns följande morgon hafva
hängt sig. Om orsaken till det förtvinade
beslutet är ingenting med visshet kändt.
N. var född 1842 i Nysätra, tog 1867
folkskollärareexamen i Uppsala och blef 1885
ordinarie innehafvare af
folkskollärarebe-fattningeii i Erstavik, frånr hvilken han för
någon tid sedan tog afsked.
- En högre folkskola är ifrågasatt att
inrättas i sydligaste Halland. Den skulle
vara gemen&am för flera socknar samt
förläggas till Renneslöfs by, och de olika
socknarna skulle hvardera bidraga med 100 kr.
årJigen under 5 år. Frågan förevar vid
kyrkostämma den 30 juli i Hasslöf och
inleddes af ene förslagsställaren,
folkskoleinspektören A. Vennström. Under
diskussio–nen erkändes både behofvet ocrTnyttan af
en dylik skola, imsn inan hyste
betänkligheter mot att förlägga deri i Renneslöf,
enär vägen för de kringliggande
socknar-nes barn skulle bli för lång, och" uppsköts
därför ärendet. Sedan skolrådet utredt
detsamma, skall det föreläggas ny stämma.
- En tvist om folkskoleväsendet har
uppstått i Sunnemo. Församlingen beslöt å
kyrkostämma i april att af slå. ett af
vederbörande folkskoleinspektör gjordt yrkande,
att en mindre folkskola måtte inrättas för
barnen i Björkilssättem och närgränsande
trakt. Detta beslut öfverklagades hos
domkapitlet i Karlstad och yrkades, att det måtte
undanrödjas såsom hvilande på orättvis
grund, enär barnen från nämda trakt under
nuvarande anordning af skolorna ha allt
för läng skolväg. I infordrad förklaring
öfver besvären har församlingen också
uttalat sig för att de nuvarande småskolorna
i Björkilsområdet förvandlas till flyttande
med två stationer, en vid kyrkan "och en
vid Björkilssättem, och härvid har
domkapitlet funnit skäligt låta saken tills vidare
bero.
- En högtidlig jordafärd ägde rum i
Hudiksvall den l dennes, då stoftet af
folkskolläraren Aug. Elfving vigdes till
grafvens rö. I sorgetåget, som utgick från
lasarettet, märktes en talrik skara skolbarn
under florhölj da svenska fanor, Helsingtuna
kyrko- och skolråd samt en stor mängd
kamrater till den hädangångné. Vid
jordfästningen frambar kyrkoherden Nilson i
Helsingtuna en särskild hälsning till barnen
från deras flärdfrie och stilla lärare och
ägnade dennes minne ett tack från skolråd
och skolrote samt alla sörj änder vänner.
Förste läraren E. Vestberg i Hudiksvall
framträdde till grafven, tolkade i ett varmt
anförande den saknad, som kamratkretsen och
ungdomen i hela Helsingland kände vid
den värderade lärarens ’graf, samt uppläste
ett för tillfället författadt kväde. Bland
kransarna märktes en från folkskoleinspektören
Vockatz, en från tacksamma lärjungar m. fl.
- Högtidligen invigdes den 4 dennes det
nya skolhuset vid Kumla kyrka, Öreb.
Invigningstalet hölls af pastor J. Falk, som
däri redogjorde för skolväsendets utveckling
inom socknen, hvarefter han riktade ett tack
till alla dem, som bidragit till skolhusets
uppförande. Särskildt vände han sig till
den åldrige, allmänt värderade skolläraren
Dreborg och småskollärarinnan fröken
Gransten, hvilka en följd:af år verkat på sina
platser. Med ett tal af komminister E. A.
Pettersson invigdes därpå en af grefve
Lewenhaupt å Säbylund till skolan skänkt svensk
flagga. Kostnaderna för det nya skolhuset
beräknas till ungefär 29,000 kronor. Ur den
historiska öfversikten framgick bl. a., att
kostnaden för skolväsendet i Kumla var år
1865 endast 800 kronor men 1900 uppgick
till 23,866 kronor. Skolbarnen voro 1862
blott 600, men 1900 hade de stigit till 1,323.
Ar 1866 fanns ett’ skolhus med l säl - i år
finnas 11 skolhus med 17 salar, och ett nytt
är under byggnad.
Lunds stifts 29:e allmänna
folkskolläraremöte
öppnades- i Karlskrona i går kl. 10 f. m.
med predikan i Fiedrikskyrkan af
bestyreisens ordförande, kontraktsprosten
G. Aug. Andersson. Med text hämtad
från 2 Kor. 4: 6-7 höll prosten. A. en
hjärtevarm, anslående betraktelse" och
riktade maningens och uppmuntrans ord
till de många arbetarne på skolans mark.
Öfverläggningarna, som äga rnm på
allmänna läroverkets sollennitetssal,
öppnades med några hälsningsord af
bestyreisens ordförande, hvarefter man
öfvergick till val af mötesfunktionärer.
Till ordförande utsågs prosten C. Aug.
Andersson, till vice ordförande allmänna
folkskollärareföreningens tre länsombud
i stiftet, nämligen folkskollärarne N. O.
Bruce i Akarp, J. M. Hansson i
Lärkes-holm och P. Persson i Ronneby samt
till sekreterare folkskolläraren Emil
Lindvall i Nättraby.
Först på den antagna arbetsordningen
stod frågan: Huru kan kärleken till vart
arbete med de små underhållas och stärkas?
Frågans inledare, folkskolläraren V. L.
Tidlund i Sibbamåla, hade besvarat
frågan på följande sätt:
Genom ett plikttroget arbete i skolan;’
genom att besinna barnens värde och
betydelse för tid och evighet; genom att bättre
lära känna barnens goda och dåliga anlag,
hvarigenom större pedagogisk vishet och
takt vinnes; genom väckande af barnens
genkärlek .till läraren; genom undvikande
af mångsyssleri, hvilket drager lärarens
intresse från skolarbetet; därigenom att
läraren erhåller tillbörlig hvila och
vederkvickelse ; genom förbättring i skolans yttre
anordning; genom att lära af och söka hjälp
hos Herren.
Andra frågan: Huru kan folkskolans
lärarekär främja upplysningsarbetet bland
den från skolan afgångna ungdomen?
inleddes af folkskolläraren O. Th. Huldén från
Kristianstad.
Förutom tre öfriga viktiga skolfrågor
stod på programmet för tisdagen ett
föredrag . af Öfverläraren J. Franzén i
Lnnd öfver ämnet: Lärarebefattningarna
vid våra folkskollärareseminarier.
För diskussionen af frågorna
redogöres i, ett följande nummer.
Den utlofvade konserten af Karlskrona
musikförening, hvarvid bland annat Gou-
nods vackra .komposition
»Ceciliamässan» sknlle gifvits, måste på grnnd af
mellankomna hinder inhiberas. I stället
gafs af musikdirektör Svante Sjöberg med
biträde af några framstående amatörer
en kyrkokonsert. s
Genom bestyreisens försorg hade till
mötesdeltagarnes ledning utarbetats ett
ganska innehållsrikt programhäfte med
karta öfver staden och många värdefulla
upplysningar.
Klockareinstitutionens
afskaffande.
Uttalanden af myndigheter.
Domkapitlet i Lund anser
petitionärer-nas framställning i åtskilliga
hänseenden behjärtansvärd, då en del af de
göromål, som ursprungligen ålegat
kloc-karne, ej vidare af dem utföras och
stadgarna rörande deras åligganden äro både
otydliga och obestämda, och då åtgärder
för kyrkomusikens förbättrande äro både
behöfliga och önskvärda. Men att
framställningen skulle omedelbart bifallas kan
domkapitlet ej tillstyrka utan förordar
en utredning i hvad mån de nu vanliga
klockaregöromålen kunde å annan än
klockare eller organist och kantor
öfver-flyttas och i så fall åt hvem samt hvilka
plikter, som sknlle åligga den föreslagna
organist- och kantorsbefattningen utöfver
ledningen af kyrkomusiken vid
försam-lingsgndstjänsten. Samtliga åsyftade
göromål knnna ej anförtros åt en
kyrko-vaktare, och såväl kantorernas eget bästa
som prästerskapets och församlingarnas
behof fordra, att af kantorerna utkräfves
tjänstgöring utöfver den musikaliska vid
gudstjänsten, exempelvis biträde vid
pastorsexpeditionen samt undervisning af
konfirmander och folkskolebarn i sång.
På resultatet af en dylik utredning
torde väsentligen bero hvilka
löneförmåner, som skäligen böra tillkomma
kantorerna och kunna åt dem utverkas.
Domkapitlet inskränker sig för närvarande
till att uttrycka sin önskan, att deras
ekonomiska ställning måtte förbättras.
Frågan om pensionsrätt åt organister
och kantorer synes domkapitlet stå i så
nära sammanhang med frågan om
pensionsrätt för rikets prästerskap, att båda
dessa frågor i sinom tid torde böra i
ett sammanhang behandlas.
En änke- och pupillkassa för nämda
tjänstemäns efterlefva] id e inom hela riket
finner domkapitlet välbehöflig och
önskvärd, om eljest nödiga medel utöfver
tillskott af blifvande delägare kunde för
ändamålet beredas.
Svenskbyboarnas skola
i Syd-Ryssland har genom undertecknad
fått emottaga följande: från
Väst.anforskret-sen genom folkskollärarinnan fröken Vilhel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
