Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (1,024.) 14 augusti 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
SVENSK LÄRARETIDNING,
till deras aflöning, är nu stadgadt, att
staten öfvertager 2/s äfven af deras aflöning.
Blir lärare eller lärarinna sjuk eller
uppkommer smittosam sjukdom i deras familj,
så aflönar staten vikarie för dem. På
samma villkor erhåller lärare vikarie under den
tid, han fullgör sin värneplikt.
Nya läroböcker och undervisningsmateriel
antagas först på försök under tre år ocli
sedan bestämmes efter lärarekårcns
hörande om deras slutliga antagande eller
förkastande. Lärjungarna erhålla, som sagdt,
läroböcker och behöflig skolmateriel
kostnadsfritt. För detta ändamål erhålla
kommunerna af staten ett bidrag, som växlar
mellan 25 och 75 proc. af verkliga
utgiften härför. Statsunderstöd lämnas vidare
åt kommunerna, för att de skola kunna
med kläder och föda bispringa fattiga
skolbarn samt sända sjukliga sådana till
skollofskolonier.
Hvad beträffar undervisningsämnena, så
äro de desamma som i våra folkskolor,
hvarvid dock bör märkas, att
kristendomsundervisningen meddelas endast genom
biblisk historia. Katekes känner man ej till
i kantonen Zyrichs skolor.
I flickornas undervisning ingår
hushålls-lära som obligatoriskt ämne. Särskild vikt
lägges därpå, att lärjungarna erhålla
grundlig undervisning i modersmålet, räkning
och skrifning.
l sekundarskolan, som utgör en treårig
fortsättning efter genomgångna sex klasser
af primärskolan, meddelas undervisning
äfven i franska språket. Då sekundarskolan
utgör en afdelning af folkskolan, är äfven
i den undervisningen kostnadsfri.
För de delar af kantonen Zyrichs nya
folkskolelag, som kunna vara af mera allmänt
intresse, är härmed i korthet redogjordt.
Att ett folk skall söka på bästa sätt
genomföra en lag, som det på ofvan
an-gifvet sätt själf antagit, bör man ju kunna
taga för gifvet. Ett exempel må belysa,
huru man söker göra den nya lagen till
verklighet. Under en enda kurs för
utbildande af slöjdlärare erhöllo 26 lärare
understöd hvardera med 160 fr., af hvilket
belopp kantonen betalte hälften och
förbundskassan hälften. Vidare anordnas
sång-och gymnastikkurser för lärarne, och de
erhålla understöd af 2-5 fr. per dag för
att kunna deltaga i dessa kurser.
För ungdomens vidare utbildning efter
den egentliga skoltiden söker nian sörja på
mångfaldiga sätt. I staden Zyrich deltogo
under sommaren 1899 1,846 ynglingar och
flickor i skilda fortsättningskurser. Härtill
kommo 241 flickor, som genomgingo en
10 veckors kurs i matlagning och huslig
ekonomi.
Man har inrättat läroverkstäder för
snickare. Med lärlingen upprättas kontrakt,
men detta kan under de åtta första
veckorna, hvilka betraktas som proftid, brytas
af hvilkendera parten, som möjligen skulle
önska det. Undervisningen är kostnadsfri.
Från och med det andra året erhåller
lärlingen en godtgörelse, som växlar mellan
5 fr. och 40 fr. i månaden, beroende på
den under den förflutna tiden förvärfvade
dugligheten. N–n.
LITTERATUR
Bidrag till den pedagogiska patologien.
Af Arno Fuchs, Fritz Laeper och H.
Kielhorn. Öfversättning från tyskan af M.
Ihrén, folkskollärare, Hvilan, Kristianstad.
(Utgör tolfte häftet af Pedagogiska skrifter,
utgifna af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings litteratursällskap.) Lund,
Ph. Lindstedts universitetsbokhandel.
Pris l kr. 50 öre.
Såsom i förordet till föreliggande häfte
framhålles, finnas i hvarje skola alltid
åtskilliga lärjungar, som ej kunna följa med
undervisningen, och som därför då och då
måste blifva efter sina kamrater eller, som
det heter, blifva kvarsittare. På frågan
efter orsaken till att den eller den lärjungen
blifvit kvarsittare, erhöll man för ej lång
tid sedan alltid till svar ett af de två:
»han är dum», eller: »han är lat».
Sedan man numera börjat grundligare
studera barnens själslif, kan man. ej nöja
sig med de nämda förklaringsgrunderna,
»enär dumheten och lättjan uppenbarligen
ingenting annat äro än faktiska
själsföreteelser, som i sin ordning tarfva en
förklaring».
En grupp af barn, som står jämsides
med de ofvan omnämda, utgöres af sådana,
som utmärkas genom motsvarande fel och
brister i moraliskt afseende. De sistnämda
äro de mer eller mindre vanartade, l alla
tider hafva dessa båda grupper af barn
satt sina lärares tålamod på hårda prof,
och än i dag gifves det säkerligen, såsom
det heter i förordet, mer än en lärare,
som af dylika barn understundom är nära
att bringas till förtviflan.
Klart är, att om några barn böra göras
till föremål för ett mera ingående studium,
så är det just dessa. All schablonmässig
behandling kommer gent emot dem till korta.
I fråga om dem måste uppfostraren för hvarje
särskildt fall söka tänka ut nya metoder.
Men skall detta kunna ske, är det
nödvändigt, dels att man bestämdt vet, hvilka
de ifrågavarande felen och bristerna äro,
dels att man söker lära känna de verkliga
orsakerna. Först sedan detta skett, kan
man nämligen bestämma de medel, som
böra användas vid de omnämda barnens
behandling.
Af det nu sagda, hvilket allt
framhålles af förordets författare (hr J. Franzén),
framgår, enligt samme författares mening,
att de mindre begåfvade och vanartade
barnen utgöra ett område, som psykologien
och pedagogiken böra ägna ett eget
kapitel. Under det senaste årtiondet har
man också allt mera lärt inse detta. Och
särdeles i Tyskland och Amerika har studiet
af de nämda barnen och deras behandling
upptagits såsom eii särskild gren af
pedagogiken, hvilken gren erhållit namnet
»pedagogisk patologi».
Då detta ämne är af utomordentlig vikt,
har litteraturkommittén ansett det själffallet
böra upptagas uti »Pedagogiska skrifter».
Uti föreliggande häfte göres här början
med följande smärre afhandlingar:
1. Undersökningen af patologiska naturer
såsom en hvafvuduppgift för den pedagogiska
patologien.
2. De slösinta och deras uppfostran.
3. Hjälpskolan i Braunschweig.
För att gifva läsaren en föreställning om
de uppgifter, hvarmed den patologiska
pedagogiken sysselsätter sig, må har anföras
de fall, som varit föremål för de i första
af handlingen refererade undersökningarna.
1. Medveten lögnaktighet under starkt
utpräglad fantasi. 2. Lättsinne hos en stark,
fantasirik natur. 3. Objektiv och subjektiv
äresjuka i förening med böjelse för affekt.
4. Öfverdrifvet ömtålig hederskänsla, förenad
med lätt inträdande sinnesrörelse. 5.
Öfvergående fysisk och psykisk slöhet, förorsakad
af alkoholförgiftning. 6. Virrighet. 7.
Momentan förryckthet. 8. Flerårig
efterblifven-het på det intellektuella och sedliga området.
Afhandlingar sådana som de här
föreliggande böra vara särdeles välkomna just
i våra dagar, då frågan om vanartade och
vanvårdade barns behandling hör till dem,
hvilka stå på dagordningen.
A. B.
Nytt i bokhandeln.
Metodik för undervisningen inom folkskolan
af G. Vestling1. Linköping, H. Carlssons
bokhandels förlag. 2:a uppl. l kr. 25 öre.
A. F. Åkerbergs minne. Sthm, G. Valfrid
Vilhelmsson, 50 öre.
Berättelse öfver studenternas helnykterhets
-sällskaps verksamhet 1900-1901. Uppsala.
Hemlig korrespondens eller En hvar sitt
eget chifferspråk. Sthm. 30 öre.
Sista aftonen. Utläggning af Joh. ev.
kap. 13-16 af F. B. Meyer. Sthm, P.
Palm-quists aktiebolag, l kr. 25 öre.
Till fadern. Utläggning af Joh. ev. kap.
17-21 af F. B. Meyer. Sthm, P. Palmquists
aktiebolag, l kr. 25 öre.
Missionsbilder eller Skildringar från
missionsvärlden, 5:e haft. Syd-Afrika. Sthm,
P. Palmquists aktiebolag, l kr. 25 öre.
Unga krafter. Minnesskrift, utgifven af
Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund. Uppsala. 50 öre.
Hvar dagskemi. Sthm, Albert Bonnier. 4: e
haft. 40 öre.
Ljus. N:r 45. - Svensk Sång. N:r 30.
- Hälsovännen. N:r 15.
Svenska folkskolans vänners
möte i Göteborg.
Föreningen Svenska folkskolans
vänner hade i rikets andra stad anordnat
sitt tredje allmänna möte i onsdags,
torsdags och fredags förliden vecka.
Omkring 1,100 personer hade anmält sig
som deltagare i mötet, däraf kvinnorna
voro i afgjord majoritet. Särskildt märk^
tes ett stort antal småskollärarinnor. För
öfrigt närvoro många präster.
Mötet öppnades i domkyrkan med
predikan af biskop E. H. Rodhe, som talade
om tidens hotande faror, och fortsattes
å realläroverket, där ordföranden i
förvaltningsrådet, professor V. Rudin i
Uppsala, höll hälsningstalet och redogjorde
för föreningens utveckling under dess
knappt 20-åriga tillvaro.
Sedan muntliga och telegrafiska
hälsningar från meningsfränder i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
